Inflationen i USA steg till 3,7 procent i september, från 3,4 procent månaden före. Även kärninflationen ökade mer än väntat. Beskedet fick amerikanska långräntor och dollarn att stiga, samtidigt som börserna pressades. För svenska sparare med globalfonder kan den starkare dollarn däremot mildra effekten av fallande amerikanska aktier.
Den amerikanska statistikmyndigheten Bureau of Labor Statistics (BLS) presenterade inflationssiffrorna onsdagen den 14 oktober klockan 14.30 svensk tid.
Den totala inflationen steg till 3,7 procent i årstakt, medan kärninflationen, där livsmedel och energi räknas bort, ökade från 2,4 till 2,6 procent.
Det var framför allt den högre kärninflationen som väckte oro för att prisökningarna kan bli svårare att få ned.
USA:s inflation i september – så blev utfallet
| Inflationsmått | Augusti → september |
|---|---|
| Total inflation, årstakt | 3,4 % → 3,7 % |
| Kärninflation, årstakt | 2,4 % → 2,6 % |
| Total inflation, månadsförändring | 0,4 % → 0,6 % |
| Kärninflation, månadsförändring | 0,3 % → 0,3 % |
Bensinpriserna steg med 9,1 procent under september och förklarade mer än hälften av månadens totala prisuppgång. Energipriserna låg samtidigt 20,4 procent högre än ett år tidigare.
Men prisökningarna stannade inte vid energin. Boendekostnaderna steg med 0,4 procent under månaden och även tjänstepriserna fortsatte uppåt.
Det betyder att inflationstrycket inte enbart kan förklaras av tillfälligt dyrare bensin.
Den fullständiga statistiken finns i BLS:s officiella inflationsrapport.
Blev inflationen högre än väntat?
Svaret beror delvis på vilken prognos man jämför med.
Inför rapporten hade flera ekonomer räknat med att inflationen skulle landa på 3,6 procent. Jämfört med den förväntningen blev utfallet på 3,7 procent en negativ överraskning.
Samtidigt fanns prognoser på just 3,7 procent. I Hurbra:s förhandsartikel om USA:s inflation och bankrapporter redovisades den högre prognossiffran.
Kärninflationen på 2,6 procent översteg däremot prognosen på 2,5 procent.
Det är därför mer träffande att beskriva rapporten som ett besked om fortsatt starkt inflationstryck än att hävda att hela uppgången kom som en överraskning.
Dollarn stärks och amerikanska långräntor stiger
Reaktionen på finansmarknaderna kom direkt efter statistiksläppet.
Den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan steg från omkring 5,19 till 5,30 procent. Det motsvarar en uppgång på ungefär elva baspunkter.
Samtidigt stärktes dollarn mot den svenska kronan.
Enligt EFN:s marknadsrapportering steg dollarkursen från cirka 9,96 till 10,04 kronor efter beskedet. Det motsvarar en dollarförstärkning på ungefär 0,8 procent.
På Stockholmsbörsen försvagades utvecklingen. Det breda indexet hade tidigare stigit omkring 0,7 procent, men uppgången krympte till cirka 0,2 procent.
Uppgifterna avser marknadsläget under eftermiddagen den 14 oktober, med EFN:s rapport uppdaterad klockan 15.41. De är inte slutkurser för handelsdagen.
När Wall Street öppnade klockan 15.30 svensk tid sjönk även de amerikanska aktieindexen. S&P 500 backade omkring 0,4 procent och Nasdaq Composite cirka 0,6 procent i den inledande handeln.
Alla rörelser på börsen kan dock inte tillskrivas inflationsrapporten. Enskilda bolagsbesked och andra händelser påverkade också handeln.
Varför stiger räntorna när inflationen ökar?
Högre inflation ökar risken för att den amerikanska centralbanken Federal Reserve, Fed, behöver behålla styrräntan på en hög nivå eller höja den ytterligare.
När investerare börjar räkna med högre framtida räntor kan även avkastningskraven på amerikanska statsobligationer stiga.
Det påverkar i sin tur börsen.
Högre räntor kan göra det dyrare för företag att låna pengar. Dessutom blir framtida vinster mindre värda i dagens penningvärde när investerare använder högre räntor i sina värderingar.
Effekten kan bli särskilt tydlig för tillväxtbolag, där en stor del av det förväntade värdet bygger på vinster längre fram.
Så påverkas svenska globalfonder av dollarns uppgång
För svenska fondsparare är sambandet mer komplicerat än att en fallande amerikansk börs automatiskt ger motsvarande nedgång i globalfonden.
Många globalfonder har en stor andel amerikanska aktier. Samtidigt är dessa innehav exponerade mot dollarn.
När dollarn stiger mot kronan blir amerikanska tillgångar mer värda räknat i svenska kronor, förutsatt att valutarisken inte är säkrad.
Det kan motverka en del av börsnedgången.
Exempel: Globalfond värd 100 000 kronor
Anta att du har 100 000 kronor i en fond där hela innehavet är exponerat mot amerikanska aktier och dollarn.
Om aktierna faller med 1 procent blir värdet 99 000 kronor om valutakursen är oförändrad.
Men om dollarn samtidigt stärks med 0,8 procent blir resultatet annorlunda.
| Scenario | Fondvärde |
|---|---|
| Aktier −1 %, oförändrad dollar | 99 000 kr |
| Aktier −1 %, dollar +0,8 % | 99 792 kr |
| Aktier −1 %, dollar −0,8 % | 98 208 kr |
I exemplet mildrar den starkare dollarn nästan hela börsfallet.
Det är en förenklad beräkning, inte en prognos för dagens fondkurser.
En verklig globalfond innehåller vanligtvis aktier från flera länder och valutor. Dessutom påverkas resultatet av fondens innehav, eventuella avgifter och hur valutakurserna utvecklas fram till dess att fondvärdet beräknas.
Att fonden handlas i svenska kronor innebär inte heller att den saknar valutarisk. Det avgörande är vilka tillgångar fonden äger och om valutarisken är säkrad.
För den som äger globalfonder är det därför klokt att skilja mellan amerikanska aktiers utveckling i dollar och den avkastning som senare redovisas i svenska kronor.
Fed ställs inför ett svårare räntebeslut
Inflationsrapporten kommer bara två veckor före Federal Reserves nästa räntebesked den 28 oktober.
Vid sitt senaste möte i september höjde Fed styrräntan med 0,25 procentenheter till intervallet 3,75–4,00 procent.
Efter onsdagens statistik ökade marknadens bedömda sannolikhet för ytterligare en höjning i oktober, från omkring 22 till 44 procent enligt den prissättning som återgavs i eftermiddagens rapportering.
Det är en betydande förändring på kort tid, men innebär inte att en höjning är beslutad.
Fed måste väga risken för fortsatt inflation mot risken att höga räntor dämpar den ekonomiska aktiviteten för mycket.
Den senaste rapporten visar att framför allt kärninflationen fortfarande är ett problem.
KPI är inte samma inflationsmått som Fed följer
En viktig skillnad är att Federal Reserves långsiktiga inflationsmål på 2 procent avser PCE-index, inte KPI som publicerades på onsdagen.
PCE mäter också prisutvecklingen för amerikansk konsumtion, men använder delvis andra vikter och beräkningsmetoder.
Den senaste publicerade PCE-rapporten, som gällde augusti, visade en total inflation på 3,4 procent och en kärninflation på 3,0 procent.
Hurbra har tidigare gått igenom USA:s PCE-inflation och betydelsen för räntorna.
Nästa PCE-rapport, för september, väntas den 29 oktober, dagen efter Feds räntebesked. Nästa KPI-rapport publiceras den 10 november.
Vad betyder inflationsbeskedet för ditt sparande?
För den som sparar långsiktigt i globalfonder finns tre viktiga saker att förstå efter dagens amerikanska inflationsrapport:
- Amerikanska aktier: Högre räntor kan pressa aktievärderingarna, särskilt för bolag med stora framtida vinstförväntningar.
- Dollarn: En starkare dollar kan mildra nedgången i amerikanska aktier för svenska fondsparare, medan en svagare dollar kan förstärka den.
- Ränteutsikterna: Om inflationen fortsätter överraska uppåt kan förväntningarna på Feds ränta förändras ytterligare.
Det går däremot inte att dra slutsatsen att globalfonder kommer att falla eller stiga framöver enbart utifrån septemberrapporten.
För svenska sparare blir de närmaste veckorna framför allt en fråga om hur den amerikanska inflationen påverkar räntorna, dollarn och aktiemarknaden tillsammans.
Onsdagens besked visar att inflationen fortfarande är en betydande osäkerhetsfaktor – men också varför en svensk globalfonds utveckling inte alltid följer de amerikanska börsindexen punkt för punkt.