Den första rättegången om sprängningarna av Nord Stream har inletts i Hamburg. Men redan under den första förhandlingsdagen den 14 oktober begärde försvaret att processen skulle läggas ned. Den åtalade, en tidigare ukrainsk officer, valde att tiga. Nu väntar en rättslig prövning som kan ge nya svar om sabotaget i Östersjön 2022 – men som inte nödvändigtvis löser frågan om vem som ytterst gav ordern.

Rättegången vid Hanseatisches Oberlandesgericht i Hamburg började klockan 11 på onsdagen. Drygt två timmar senare var den första förhandlingsdagen avslutad.

Den åtalade är 50-årige Serhii K., tidigare officer i Ukrainas specialförband. Tyska åklagare anklagar honom för att ha haft en ledande roll i operationen som förstörde tre av fyra ledningssträngar i Nord Stream 1 och 2 den 26 september 2022.

Han är bland annat åtalad för krigsbrott genom angrepp mot civila objekt, sprängämnesbrott och förstörelse av viktig infrastruktur. Någon skuld har inte fastställts.

Försvaret vill att rättegången läggs ned

Den första dagen handlade till stor del om försvarets försök att stoppa förfarandet.

Serhii K. gjorde inget eget uttalande inför domstolen. Hans advokater hävdade i stället att han inte har möjlighet att försvara sig på ett rättssäkert sätt eftersom han omfattas av ukrainsk militär sekretess.

Enligt försvarsadvokaten Jes Meyer-Lohkamp har två överordnade officerare vägrat ge Serhii K. tillstånd att tala om militära förhållanden. Begränsningen ska enligt advokaten även gälla vad han får berätta för sitt eget försvar.

Försvarets argument är att den åtalade därmed hamnar i en omöjlig situation. Han riskerar att röja militära hemligheter om han förklarar sitt agerande, samtidigt som tystnaden kan försämra hans möjligheter att bemöta misstankarna.

Advokaterna begärde därför att processen skulle läggas ned.

Det är ännu inte avgjort om invändningen får någon betydelse för den fortsatta rättegången. Förhandlingen har inte avslutats och nästa rättegångsdag är planerad till den 27 oktober.

Detta anklagas den tidigare officeren för

Enligt det tyska åtalet var Serhii K. en av de ansvariga för planeringen och genomförandet av sabotaget.

Åklagarna beskriver en grupp bestående av bland annat fyra yrkesdykare, en skeppare och en sprängämnesexpert. Gruppen ska ha använt segelbåten Andromeda, som hyrdes i Tyskland med hjälp av mellanhänder och falska identitetshandlingar.

Serhii K. ska enligt åtalet ha rest från Ukraina genom Polen till Tyskland i början av september 2022 med ett falskt ukrainskt pass.

Därefter ska gruppen ha seglat ut i Östersjön och placerat tidsinställda sprängladdningar på havsbotten vid gasledningarna nära Bornholm.

Den 26 september 2022 inträffade flera explosioner. Tre av de fyra ledningssträngarna fick omfattande skador.

Åklagarna anser att syftet var att förhindra framtida gasleveranser från Ryssland till Europa och därmed minska Rysslands möjligheter att få inkomster från gasexporten.

Det är viktigt att skilja mellan själva sabotaget, som är fastställt, och åklagarnas beskrivning av vilka som genomförde det. Att Serhii K. ledde operationen är fortfarande ett påstående som måste prövas av domstolen.

Åtalets bakgrund och de centrala rättsfrågorna behandlas också i Hurbra:s tidigare genomgång av Nord Stream-rättegången.

Bevisningen bygger på flera olika spår

Den tyska utredningen har pågått under flera år och omfattar både tekniska fynd och uppgifter som ska knyta misstänkta personer till resan med Andromeda.

Utredarna har bland annat undersökt sprängämnesrester, resehandlingar, fotografier, gränspassager och digital information.

Det finns också uppgifter från avlyssnade telefonsamtal under Serhii K:s tid i italienskt utlämningshäkte. Där ska han ha uttryckt missnöje med att Ukraina inte gav honom stöd.

Åklagarna ser sådana uppgifter som delar av en större indiciekedja.

Försvaret invänder att det saknas tillräckliga direkta bevis för att Serhii K. befann sig ombord på segelbåten eller hade den ledande roll som åklagarna tillskriver honom.

Hans advokater har särskilt framhållit att hans fingeravtryck inte har hittats på båten och att inget vittne har identifierat honom där.

Det är en central fråga i den fortsatta processen: även om domstolen skulle anse att åklagarna har identifierat båten och metoden bakom sabotaget måste den separat bedöma om bevisningen räcker för att knyta just Serhii K. till gärningen.

Var Nord Stream ett militärt eller civilt mål?

Rättegången handlar inte enbart om vem som placerade sprängladdningarna.

En annan avgörande fråga är hur angreppet ska bedömas enligt krigets lagar.

Det tyska åtalet bygger bland annat på att gasledningarna var civil infrastruktur. Att angripa civila objekt kan under vissa förutsättningar utgöra ett krigsbrott.

Försvaret gör en annan bedömning.

Advokaten Nicola Canestrini har beskrivit Nord Stream som ett ekonomiskt och strategiskt maktmedel för Ryssland. Argumentet är att gasexporten bidrog till att finansiera den ryska krigföringen och att ledningarna därför kunde vara legitima militära mål.

Här finns en viktig juridisk skillnad. En anläggning blir inte automatiskt ett militärt mål bara för att den kan ge inkomster till en stat som befinner sig i krig. Bedömningen beror bland annat på anläggningens faktiska militära användning och dess betydelse under de aktuella omständigheterna.

Den tyska förbundsdomstolen behandlade delar av denna fråga redan i december 2025, i ett beslut som gällde häktningen av Serhii K. Domstolen ansåg då att argumenten om ledningarnas ekonomiska betydelse inte i sig gjorde dem till militära mål.

Det var emellertid en preliminär rättslig prövning, inte en slutlig dom i brottmålet.

En omständighet är också att Nord Stream 1 redan hade slutat leverera gas när explosionerna inträffade. Nord Stream 2 hade aldrig tagits i kommersiell drift. Sabotaget förstörde därmed framför allt möjligheterna till framtida gastransporter, snarare än att avbryta pågående leveranser.

Därför har Sverige en koppling till sabotaget

Sprängningarna inträffade nära den danska ön Bornholm, men två av gasläckorna låg i svensk ekonomisk zon. De övriga låg i dansk ekonomisk zon.

En ekonomisk zon är inte samma sak som ett lands territorialvatten, men placeringen gav Sverige ett direkt intresse av att undersöka vad som hade hänt.

Svenska myndigheter inledde en förundersökning om grovt sabotage. Säkerhetspolisen genomförde undersökningar och utredarna analyserade bland annat fynd och fartygsrörelser.

Den 7 februari 2024 lades den svenska förundersökningen ned.

Beslutet innebar inte att de svenska utredarna hade kommit fram till att inget brott begåtts. Tvärtom hade sabotaget bekräftats.

Problemet var i stället den svenska jurisdiktionen. Utredningen hade inte visat att svenska medborgare deltagit eller att svenskt territorium använts för operationen.

I Åklagarmyndighetens besked om den nedlagda förundersökningen framgår varför arbetet avslutades.

Svenska myndigheter samarbetade samtidigt med de tyska utredarna och överlämnade material som kunde ha betydelse för den fortsatta brottsutredningen.

Att Sverige lade ned sitt ärende var alltså inte ett frikännande av någon misstänkt. Det innebar att den fortsatta rättsliga prövningen i praktiken koncentrerades till andra länder, framför allt Tyskland.

Kan rättegången avslöja vem som gav ordern?

Den kanske största frågan kring Nord Stream har länge varit om sabotaget genomfördes på initiativ av enskilda personer eller på uppdrag av en stat.

Tyska åklagare har framfört misstankar om att operationen utfördes på uppdrag av statliga organ i Ukraina.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare förnekat att Ukraina låg bakom sprängningarna.

Varken ett eventuellt uppdrag från den ukrainska staten eller någon roll för landets högsta politiska ledning har fastställts genom den nu inledda rättegången.

Det finns också en viktig begränsning i vad brottmålet kan ge svar på.

Domstolens huvuduppgift är att pröva om Serhii K. är skyldig till de brott han åtalats för. För att göra det kan domstolen behöva undersöka hur operationen planerades och organiserades.

Men en dom mot en enskild deltagare behöver inte innebära att hela beslutsvägen blir klarlagd.

Det är därför möjligt att rättegången ger ett betydligt tydligare svar på vem som deltog i sabotaget, samtidigt som frågan om eventuella politiska eller militära uppdragsgivare förblir omstridd.

När fortsätter Nord Stream-rättegången?

Nästa förhandlingsdag i Hamburg är planerad till den 27 oktober 2026.

Domstolen har sammanlagt planerat 16 förhandlingsdagar fram till den 17 december. Ytterligare förhandlingar förbereds under början av 2027.

Något datum för dom har inte fastställts.

Fler personer misstänks ha deltagit i operationen, men Serhii K. är ensam åtalad i den nu inledda rättegången. Eventuella ytterligare åtal och utlämningar är separata frågor.

Efter den första förhandlingsdagen är det framför allt tre frågor som återstår: om försvarets invändningar påverkar processen, om åklagarnas bevisning räcker för en fällande dom och hur domstolen bedömer angreppet på gasledningarna enligt internationell humanitär rätt.

Fyra år efter explosionerna har Nord Stream-sabotaget därmed nått en ny fas. För första gången prövas ett konkret åtal i domstol. Men vägen från en misstänkt gärningsman till ett fullständigt svar på vem som låg bakom sprängningarna kan fortfarande vara lång.