Arbetet med Sveriges framtida beredskapssjukhus går nu in i ett konkret skede. Norra Sverige blir först ut när regionerna ska planera hur sjukvården snabbt kan förstärkas vid krig och stora skadeutfall. Gotland och östkusten pekas också ut som särskilt viktiga områden. Däremot är det ännu inte bestämt vilka enskilda sjukhus som ska få en särskild roll.
Norra Sverige blir först ut
De fyra regionerna i Norra sjukvårdsregionen, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen och Västernorrland, ska tillsammans arbeta vidare med hur beredskapssjukhus kan byggas upp i praktiken.
Samtidigt har Socialstyrelsen öppnat ett särskilt pilotbidrag på sammanlagt 38,5 miljoner kronor. Pengarna riktas till Norrbotten, Västerbotten och Jämtland Härjedalen under 2026.
Det innebär inte att Västernorrland står utanför arbetet. Regionen ingår fortfarande i den gemensamma planeringen i norra Sverige, även om den inte omfattas av just detta statsbidrag.
Det viktiga i dagens besked är därför inte att några nya sjukhus öppnar, utan att planeringen nu går från övergripande idé till praktiskt arbete.
Det här är beslutat – och det här återstår
| Beslutat | Återstår |
|---|---|
| Norra Sverige blir först ut i pilotarbetet | Vilka konkreta sjukhus som ska ingå |
| De fyra nordliga regionerna deltar i planeringen | Hur många beredskapssjukhus som behövs |
| Särskilda pilotmedel går till tre regioner | Exakt vilken kapacitet varje sjukhus ska ha |
| Gotland och östkusten pekas ut som viktiga områden | Hur modellen senare ska införas i resten av landet |
| Socialstyrelsen utvecklar den nationella modellen | Den slutliga organisationen efter pilotfasen |
Regionerna ska tillsammans med Socialstyrelsen och Försvarsmakten arbeta fram vilka platser och vårdinrättningar som bäst lämpar sig.
Vad är ett beredskapssjukhus?
Ett beredskapssjukhus ska inte förstås som en särskild sjukhusbyggnad som står tom och väntar på krig.
Grundidén är i stället att ett befintligt akutsjukhus eller en grupp vårdinrättningar ska vara förberedda för att snabbt kunna öka sin kapacitet när behovet blir mycket större än under normal drift.
Det gäller framför allt förmågan att hantera trauma och andra skador som kan uppstå vid krig eller masskadehändelser.
Socialstyrelsens arbete utgår bland annat från fyra delar:
- personal
- lokaler
- utrustning
- styrning
Det betyder att fler vårdplatser i sig inte räcker. Det måste också finnas personal som kan bemanna dem, utrustning, fungerande ledning och lokaler som går att använda under svåra förhållanden.
Den som vill läsa mer om hur den vanliga vården behöver ställas om vid ett krig kan också läsa Hurbra:s guide om svensk sjukvård i krig.
Därför prioriteras norra Sverige
Norra Sverige har flera egenskaper som gör sjukvårdens beredskap särskilt känslig.
Avstånden mellan sjukhus och andra vårdinrättningar är långa. Samma sak gäller avstånden mellan mindre orter och avancerad akutsjukvård. Vid ett stort skadeutfall kan sjuktransporter därför bli både tidskrävande och svåra.
Klimatet kan dessutom påverka transporter och tillgänglighet.
Till detta kommer områdets militära betydelse. Norra Sverige är strategiskt viktigt både för Sveriges eget försvar och för operationer i norra Europa inom Nato.
Om många människor skadas samtidigt kan sjukvården därför behöva öka sin kapacitet mycket snabbt, samtidigt som transporter och vanliga försörjningskedjor fungerar sämre än under fredstid.
Det är en av orsakerna till att lösningen i norr inte nödvändigtvis kommer att handla om ett enda stort sjukhus. Flera befintliga sjukhus och vårdenheter kan behöva samverka.
Gotland och östkusten pekas också ut
Socialstyrelsens beräkningar pekar även ut Gotland och östkusten som områden där en förstärkt sjukvårdsförmåga är särskilt viktig.
Gotland har ett särskilt geografiskt läge. Möjligheten att snabbt transportera stora mängder patienter till andra sjukhus är mer begränsad än på fastlandet.
Östkusten är samtidigt viktig genom bland annat hamnar, transportvägar och annan infrastruktur som kan få stor betydelse vid en militär konflikt.
Det innebär inte att varje sjukhus längs östkusten automatiskt blir aktuellt som beredskapssjukhus. Vilka platser som faktiskt ska ingå är fortfarande en del av det fortsatta arbetet.
Sollefteå har nämnts – men är inte utsett
Sollefteå sjukhus har tidigare fått stor uppmärksamhet i diskussionen om beredskapssjukhus.
När regeringen gav Socialstyrelsen uppdraget om pilotverksamheten angavs att sjukhus som är föremål för avveckling särskilt skulle kunna beaktas. Sollefteå nämndes som ett exempel.
Det är dock inte samma sak som att Sollefteå har utsetts till beredskapssjukhus.
Dagens besked innebär fortfarande att de fysiska platserna ska väljas i ett senare skede tillsammans med regionerna, Socialstyrelsen och Försvarsmakten.
Samma försiktighet gäller andra sjukhus som kan komma att nämnas under arbetets gång. Ett sjukhus är inte utvalt förrän ett konkret beslut faktiskt har fattats.
Piloten ska forma den framtida modellen
Arbetet i norra Sverige är tänkt att ge erfarenheter som senare kan användas i andra delar av landet.
Socialstyrelsen ska både utveckla själva konceptet och undersöka hur sjukvården praktiskt kan bygga upp den kapacitet som krävs.
Det gäller bland annat hur många extra patienter som ska kunna tas emot, hur personal ska kunna förstärkas och hur vården ska fungera om transporter, elförsörjning eller andra viktiga samhällsfunktioner störs.
Planeringen ska också samordnas med Försvarsmakten och Sveriges roll inom Nato. Vid ett krig kan den svenska sjukvården behöva hantera både civila patienter och militärt skadade.
Socialstyrelsens pilotarbete och bidrag till regionerna beskrivs närmare på myndighetens sida om beredskapssjukhus.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2027. Fram till dess återstår därför flera avgörande beslut, inte minst vilka sjukhus som faktiskt ska ingå och hur den svenska modellen för beredskapssjukhus ska se ut.