Håll Sverige Rent vill att snusproducenter ska betala för nedskräpningen från använda prillor. Både vitt och brunt portionssnus ska omfattas av avgifterna, enligt ett nytt remissvar. Det skulle i förlängningen kunna påverka priset i butik – men någon avgift eller prishöjning är ännu inte beslutad.

Snusprillor står för nästan en fjärdedel av skräpföremålen i den nationella skräpmätningen. Nu vill Håll Sverige Rent att tillverkarna ska vara med och finansiera kommunernas arbete med att hålla gator, torg och parker rena.

Kravet framförs i ett remissvar daterat den 13 oktober 2026 och presenterades offentligt den 14 oktober. Organisationen anser att det befintliga systemet med nedskräpningsavgifter behöver utvidgas.

Det handlar inte om att snusare ska betala en ny avgift direkt till staten. Kravet riktar sig mot företagen som tillverkar och sätter snusprodukterna på den svenska marknaden.

Vem ska betala – och kan snuset bli dyrare?

Om Håll Sverige Rents krav blir verklighet skulle avgiftsansvaret ligga hos de producenter som omfattas av de nya reglerna. Tanken är att företagen ska bidra ekonomiskt till uppstädningen av det skräp som deras produkter ger upphov till.

För konsumenterna är den stora frågan om en sådan kostnad skulle göra snusdosorna dyrare.

Det är möjligt. En producent som får ökade kostnader kan välja att föra hela eller delar av kostnaden vidare genom sina priser. Hur mycket som i så fall skulle hamna på kunden beror bland annat på avgiftens storlek, konkurrensen och företagens prissättning.

I dagsläget finns dock ingen beslutad nedskräpningsavgift för snus och ingen fastställd avgift per prilla. Därför går det inte heller att räkna ut någon kommande prisökning per dosa.

En producentavgift är dessutom något annat än den punktskatt som redan tas ut på snus och andra nikotinprodukter.

Snusprillor står för nästan 23 procent av skräpet

Bakgrunden till kravet är framför allt mängden använda snusprillor som hamnar på marken.

Enligt Naturvårdsverkets nationella skräpmätning för 2025 utgjorde portionssnus 22,86 procent av de räknade skräpföremålen, när tuggummi inte räknas med. Cigarettfimpar stod för ungefär 46 procent.

Mätningen genomfördes mellan maj och september i centrala stadsmiljöer och parker i 40 slumpmässigt utvalda kommuner.

Resultatet innebär inte att snus utgör 23 procent av allt avfall i Sverige. Det visar andelen av antalet uppmätta skräpföremål i de undersökta miljöerna, inte deras sammanlagda vikt eller hur stor del av städkostnaderna som snuset orsakar.

Håll Sverige Rent pekar särskilt på det vita snusets ökade betydelse. Organisationen uppger att 65 procent av snusskräpet i dess egna kommunmätningar består av vitt snus.

Det är en separat undersökning från den nationella skräpmätningen, men den förstärker organisationens argument för att både tobaksbaserat portionssnus och tobaksfria nikotinpåsar bör omfattas.

Så fungerar nedskräpningsavgifterna i dag

Sverige har redan ett system där producenter av vissa engångsprodukter betalar avgifter kopplade till nedskräpning.

Det omfattar bland annat cigaretter med filter, vissa plastförpackningar, engångsmuggar och våtservetter. Avgifterna administreras av Naturvårdsverket.

Systemet har två huvudsakliga delar:

Den rörliga avgiften beräknas bland annat med hjälp av antalet produkter på den svenska marknaden och hur stor del av nedskräpningen som respektive produktkategori står för.

Som jämförelse fastställdes avgiften för tobaksvaror med filter till fyra öre per produkt för avgiftsåret 2024. Det är ingen föreslagen avgiftsnivå för snus, utan ett exempel från en produktkategori som redan omfattas.

Portionssnus ingår däremot inte som egen avgiftsbelagd produktkategori i dagens nedskräpningsförordning. Att traditionellt snus innehåller tobak innebär inte att det automatiskt behandlas som cigaretter med filter.

Det befintliga systemet har också stött på juridiska problem. Flera avgiftsbeslut för 2024 har överklagats, och Naturvårdsverket har pausat ersättningsutbetalningarna till kommunerna i väntan på domstolsprövning.

Det innebär att en framtida avgift för snus skulle behöva införas inom ett system där både beräkningar och utbetalningar redan är föremål för rättslig prövning.

Kommunernas städning kostar hundratals miljoner

Håll Sverige Rent hänvisar till att kommunerna under 2024 redovisade drygt 570 miljoner kronor i kostnader för nedskräpning.

Av summan avsåg omkring 50 miljoner kronor transport och behandling av det skräp som samlats in.

Organisationen vill att även dessa kostnader ska kunna ersättas genom producentavgifterna. I dag ingår de inte i det underlag som ligger till grund för de aktuella ersättningarna.

Naturvårdsverket har efter avgränsningar fastställt ett betydligt lägre kostnadsunderlag, 251,2 miljoner kronor, för de produktkategorier som omfattas av den relevanta avgiften. Beloppen avser alltså olika kostnadsunderlag och är inte direkt jämförbara.

Det går inte att utifrån de totala städkostnaderna räkna fram hur mycket snusproducenter skulle behöva betala. Även om prillor utgör en stor andel av antalet skräpföremål säger det inte exakt hur mycket arbetet med att plocka upp dem kostar.

Vad händer nu med kravet på snusavgift?

Håll Sverige Rents krav är en del av en remissprocess om förändringar av nedskräpningsavgifterna.

Den aktuella remissen gäller framför allt justeringar av det befintliga avgiftssystemet. Att inkludera både vitt och brunt portionssnus är ett ytterligare krav som organisationen för fram i sitt remissvar om nedskräpningsavgifter.

Regeringen har alltså inte redan föreslagit en färdig avgiftsmodell för snus.

För att införa en sådan avgift behöver reglerna ändras så att snus omfattas. Det behöver också klargöras vilka producenter som ska betala, hur produkterna ska redovisas och hur avgiften ska beräknas.

Remisstiden löper till den 26 oktober 2026. Därefter ska synpunkterna behandlas innan regeringen tar ställning till eventuella regeländringar.

Något datum för när en nedskräpningsavgift på snus skulle kunna börja gälla finns inte.

För den som använder snus förändras därför ingenting i nuläget. Däremot gäller redan förbudet mot att skräpa ned, och den som kastar en prilla på marken kan få 800 kronor i ordningsbot.

Skillnaden är att Håll Sverige Rent nu vill lägga ett större ekonomiskt ansvar även på företagen bakom produkterna – inte bara på den enskilda personen som kastar dem.