Vanliga värktabletter, allergimediciner och andra läkemedel kan innebära allvarliga risker när de används fel. Ändå förvarar 83 procent av föräldrar med hemmavarande barn inte sina mediciner inlåsta, enligt en ny undersökning från Apotek Hjärtat. Samtidigt visar Giftinformationscentralens statistik att läkemedelsöverdoser bland ungdomar är ett omfattande problem. Här är riskerna föräldrar behöver känna till – och vad som faktiskt hjälper.

Fyra av fem föräldrar förvarar inte läkemedlen inlåsta

Undersökningen, som genomförts av Verian på uppdrag av Apotek Hjärtat, omfattar 1 274 föräldrar med hemmavarande barn. Resultaten presenterades den 14 oktober 2026 och visar att många familjer saknar rutiner för hur läkemedel förvaras och hanteras.

Fråga om läkemedel i hemmet	Andel föräldrar
Förvarar inte läkemedlen inlåsta	83 %
Har inte särskilt god kontroll över hur många tabletter som finns kvar	47 %
Rensar inte regelbundet bort gamla eller överblivna läkemedel	42 %
Har inte pratat med barnen om riskerna med felaktig läkemedelsanvändning	32 %

Samtidigt uppger 91 procent av föräldrarna att de inte är oroliga för att deras barn ska använda läkemedel på ett skadligt sätt.

Det finns alltså en tydlig skillnad mellan hur läkemedel hanteras i många hushåll och den riskmedvetenhet som Apotek Hjärtat vill uppmärksamma.

Undersökningen visar däremot inte hur många ungdomar som faktiskt använder läkemedel på ett farligt sätt. Den bygger på föräldrarnas egna uppgifter om förvaring, kontroll och samtal med barnen.

För att förstå hur allvarligt problemet kan vara behöver resultaten sättas i relation till sjukvårdens och Giftinformationscentralens statistik.

Över 10 000 frågor om läkemedelsöverdoser bland ungdomar

Giftinformationscentralens årsrapport för 2025 ger en tydligare bild av hur ofta myndigheten kontaktas om misstänkta läkemedelsförgiftningar.

Under året fick Giftinformationscentralen sammanlagt 14 986 frågor om förgiftningar och förgiftningstillbud bland ungdomar mellan 10 och 19 år.

Av dessa gällde 10 362 frågor läkemedelsöverdoser. Det var en ökning med drygt 8 procent jämfört med 2024.

I 80 procent av läkemedelsfrågorna hade intaget skett avsiktligt. I 74 procent rekommenderades sjukvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal.

Det innebär inte att samtliga ungdomar avsiktligt hade försökt skada sig. Avsiktligt intag kan ha olika bakomliggande orsaker.

Det är också viktigt att skilja mellan frågor till Giftinformationscentralen och antalet personer som faktiskt har förgiftats. Statistiken omfattar inkomna förfrågningar och kan inte utan vidare användas som ett mått på antalet unika patienter.

Ökning av självdestruktiva handlingar bland tonårsflickor

En särskilt oroande utveckling gäller frågor om självdestruktiva handlingar bland flickor och unga kvinnor mellan 15 och 19 år.

Antalet sådana frågor ökade från 4 301 under 2024 till 4 761 under 2025, motsvarande närmare 11 procent.

Giftinformationscentralen redovisar också att drygt hälften av samtliga frågor om ungdomsförgiftningar hade samband med självdestruktiva handlingar.

Den som vill fördjupa sig i statistiken kan läsa Giftinformationscentralens årsrapport för 2025.

Siffrorna visar varför säker läkemedelsförvaring inte enbart är en fråga för familjer med små barn. Även tonåringar behöver skyddas mot att stora mängder läkemedel finns lättillgängliga i hemmet.

Vilka läkemedel hemma kan vara farliga?

Många tänker främst på starka receptbelagda mediciner när läkemedelsförgiftningar kommer på tal. Men även vanliga receptfria produkter kan orsaka allvarliga skador vid överdosering.

Risken beror bland annat på vilket läkemedel det gäller, hur mycket som har tagits och personens individuella förutsättningar.

Paracetamol – allvarlig skada kan komma utan tidiga symtom

Paracetamol finns i vanliga smärtstillande och febernedsättande läkemedel.

Vid överdosering kan ämnet orsaka allvarliga leverskador. Det särskilt förrädiska är att den som har tagit för mycket till en början kan känna sig relativt opåverkad.

Att en ungdom verkar må bra är därför inte ett tecken på att en misstänkt överdos är ofarlig.

Paracetamol förekom i 20 procent av läkemedelsfrågorna om ungdomar mellan 10 och 19 år som Giftinformationscentralen fick under 2025.

Misstanke om överdosering ska alltid tas på allvar och bedömas utan att man väntar på symtom.

Ibuprofen och andra smärtstillande läkemedel

Ibuprofen, naproxen och acetylsalicylsyra är andra exempel på läkemedel som kan innebära risker vid felaktig användning.

Överdoser kan bland annat orsaka magbesvär, yrsel och slöhet. Allvarliga förgiftningar kan kräva sjukhusvård.

Det avgörande är att receptfriheten inte säger någonting om hur ofarligt ett läkemedel är vid överdosering.

Allergi- och åksjuketabletter

Vissa receptfria läkemedel mot allergi och åksjuka kan orsaka förgiftning om de tas i för stora mängder.

Beroende på preparat kan symtomen bland annat omfatta oro, rastlöshet, förvirring eller uttalad slöhet.

Det handlar om läkemedel som många hushåll har hemma under exempelvis pollensäsongen eller inför resor. De behöver förvaras lika genomtänkt som vanliga värktabletter.

Läkemedel mot diarré

Även vissa läkemedel mot magbesvär kan innebära risker.

Loperamid, som används mot diarré, kan vid överdosering orsaka allvarliga förgiftningssymtom, bland annat påverkan på medvetande och andning.

Att ett läkemedel används för ett vardagligt besvär gör det alltså inte riskfritt.

Glöm inte receptbelagda läkemedel

I samma hushåll kan det också finnas antidepressiva läkemedel, ADHD-mediciner, sömnmedel och andra receptbelagda preparat.

Dessa förekommer i Giftinformationscentralens statistik över läkemedelsöverdoser bland ungdomar.

Det är därför klokt att se över hela hemmets läkemedelsförråd, inte bara de receptfria produkter som står i badrumsskåpet.

Apotekspersonal varnar för läkemedel som används för rus och viktnedgång

I samband med den nya undersökningen uppger Apotek Hjärtat att medarbetare har uppmärksammat unga som använder vissa receptfria läkemedel för att bli berusade eller försöka gå ner snabbt i vikt.

Det är en oroande observation, men den måste skiljas från verifierad statistik.

Apotekskedjan redovisar inte hur många sådana fall personalen har sett, vilka preparat det gäller eller om användningen har ökat över tid.

Det går därför inte att dra slutsatsen att just dessa beteenden blivit vanligare bland svenska ungdomar utifrån undersökningen.

Däremot finns goda skäl för vuxna att vara uppmärksamma på felaktig användning av läkemedel, särskilt om den förekommer tillsammans med psykisk ohälsa eller problem kring mat och kroppsvikt.

En ungdom som blir alltmer fixerad vid snabb viktnedgång, ändrar sina matvanor kraftigt eller använder läkemedel utan medicinsk anledning kan behöva stöd.

Sådana tecken behöver inte innebära att läkemedel missbrukas, men de bör tas på allvar.

Så förvarar du läkemedel säkert hemma

Giftinformationscentralen rekommenderar att läkemedel förvaras inlåsta även i familjer med tonåringar.

Det gäller både receptfria och receptbelagda preparat.

1. Använd ett låst medicinskåp

Ett låst skåp eller en låst låda ger bättre kontroll än en vanlig hylla.

Att placera läkemedlen högt upp kan minska åtkomsten för små barn, men är ingen tillräcklig skyddsåtgärd för äldre barn och tonåringar.

Förvaringen behöver också passa läkemedlens anvisningar. Vissa preparat ska exempelvis förvaras i kylskåp.

2. Behåll läkemedlen i originalförpackningen

Låt tabletter och andra mediciner ligga kvar i sina originalförpackningar så att det går att identifiera vad de innehåller.

Förpackningen ger också viktig information om användning, förvaring och hållbarhet.

Undvik att samla olika tabletter i omärkta burkar eller påsar.

3. Kontrollera vad som finns hemma

Gå igenom vilka läkemedel familjen har och var de förvaras.

Det kan vara särskilt värdefullt att ha kontroll över hur många tabletter som finns kvar i förpackningarna.

Om mediciner försvinner utan förklaring bör det tas på allvar, men situationen behöver undersökas utan förhastade anklagelser.

4. Lämna in gamla och överblivna läkemedel

Många hushåll har mediciner kvar från tidigare behandlingar.

Läkemedel som inte längre behövs ska lämnas till ett apotek för säker hantering.

De ska inte kastas i vanliga hushållssopor eller spolas ner i toaletten.

Genom att regelbundet rensa läkemedelsförrådet minskar också mängden preparat som finns tillgängliga hemma.

5. Kontrollera även väskor och andra förvaringsplatser

Det räcker inte alltid att låsa medicinskåpet.

Läkemedel kan finnas i handväskor, necessärer, nattduksbord och andra lättillgängliga utrymmen.

Tänk också på att barn kan komma i kontakt med läkemedel hos släktingar och andra vuxna.

6. Låt en vuxen ta ansvar för hanteringen

I familjer där barn eller ungdomar behöver regelbunden medicinering är det viktigt att kombinera säkerhet med fungerande behandling.

En vuxen bör ha ett tydligt ansvar för läkemedelshanteringen. Om en ungdom behöver kunna ta sin medicin själv kan familjen diskutera en lämplig lösning med den som ansvarar för behandlingen.

Säker förvaring ska inte innebära att någon blir utan läkemedel som personen behöver.

Varningssignaler – när bör föräldrar reagera?

Det finns ingen enskild signal som säkert avslöjar att en ungdom använder läkemedel på ett skadligt sätt.

Flera förändringar kan ändå motivera ett samtal.

Var bland annat uppmärksam på:

• Tabletter eller läkemedelsförpackningar som försvinner utan förklaring.
• Läkemedel som används på andra sätt än enligt ordination eller förpackningens anvisningar.
• Återkommande oförklarlig slöhet, förvirring eller andra symtom som skulle kunna bero på läkemedel.
• Uttalad oro kring kroppsvikt eller försök att snabbt gå ner i vikt.
• Påtagliga förändringar i beteende, psykiskt mående eller sociala kontakter.
• Uttalanden om självskada, hopplöshet eller att inte vilja leva.

Inget av detta behöver betyda att en ungdom har tagit för mycket medicin. Liknande förändringar kan ha många andra förklaringar.

Det viktiga är att vuxna reagerar på oroande förändringar och försöker förstå vad som ligger bakom dem.

Prata om läkemedel innan något händer

Att nästan var tredje förälder i Apotek Hjärtats undersökning inte har pratat med sina barn om riskerna visar att det finns utrymme för mer förebyggande samtal.

Samtalet behöver inte börja med misstankar.

Det kan handla om att förklara varför mediciner förvaras inlåsta, varför man aldrig ska ta någon annans läkemedel och varför även vanliga värktabletter kan vara farliga i för stora mängder.

För äldre barn och tonåringar är det också viktigt att skapa en situation där de vågar berätta om misstag, oro eller självskadetankar.

Vid oro för psykisk ohälsa finns mer information om vilket stöd som finns och vart man kan vända sig.

Misstänkt överdos – så ska du agera

Vid misstanke om att ett barn eller en ungdom har tagit för mycket läkemedel är det viktigt att agera direkt.

Vänta inte på symtom. Vissa läkemedelsförgiftningar kan utvecklas allvarligt även om personen först verkar må bra.

Situation	Vad ska du göra?
Personen är medvetslös, har kramper, andningssvårigheter eller andra allvarliga symtom	Ring 112 omedelbart.
Du misstänker en akut förgiftning	Ring 112 och begär Giftinformation.
Du misstänker en överdos, men personen har inga allvarliga symtom	Kontakta Giftinformationscentralen på 010-456 67 00 för omedelbar rådgivning.
Personen har avsiktligt tagit en överdos för att skada sig	Sjukhusbedömning behövs även om personen verkar må bra. Sök vård omgående och ring 112 vid akut fara.

Giftinformationscentralens rådgivning är tillgänglig dygnet runt.

Försök inte framkalla kräkning. Ge inte heller medicinskt kol utan att först ha fått instruktioner från sjukvård eller Giftinformationscentralen.

Försök om möjligt ta reda på vilket läkemedel personen har tagit och ha förpackningen tillgänglig när du kontaktar vården. Men låt inte informationsinsamlingen fördröja hjälpen.

Stöd vid självskadebeteende eller psykisk ohälsa

Om du misstänker att en ungdom använder läkemedel för att skada sig behöver även det bakomliggande måendet tas på allvar.

Kontakta vården eller barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, för bedömning. Via 1177 går det att få vägledning om vart man ska vända sig.

Barn och ungdomar kan också kontakta Bris på 116 111. Mind Självmordslinjen, 90101, erbjuder stöd till personer med självmordstankar och närstående.

Vid omedelbar fara för liv ska man alltid ringa 112.

Ett låst medicinskåp är en enkel förebyggande åtgärd

Apotek Hjärtats nya undersökning visar framför allt att säker läkemedelsförvaring inte är självklar i svenska barnfamiljer.

Giftinformationscentralens statistik visar samtidigt varför frågan förtjänar uppmärksamhet även bland föräldrar till äldre barn.

Det går inte att förhindra alla förgiftningar eller självdestruktiva handlingar genom att låsa in läkemedel. Men en säkrare förvaring kan begränsa tillgången till preparat som annars finns nära till hands.

Att se över medicinskåpet, rensa bort överblivna tabletter och prata med barnen om läkemedelsrisker är konkreta åtgärder som familjer kan genomföra redan i dag.

Och om en överdos misstänks är det viktigaste rådet enkelt: sök hjälp direkt, även om inga symtom har visat sig.