Svensk modehandel fick ett rejält lyft i september. Försäljningen av kläder ökade med 6,2 procent och skor med 6,4 procent jämfört med samma månad förra året. Allra starkast gick skohandeln på nätet, där försäljningen steg med 10,9 procent. Samtidigt visar nya siffror från SCB att hushållen faktiskt konsumerar mer kläder och skor – även när prisförändringarna räknas bort.

Skohandeln på nätet ökade mest

Uppgången omfattade både fysiska butiker och e-handel. Det visar Svensk Handels Stilindex för september 2026, som sammanställs av HUI Research.

Näthandeln utvecklades starkast, särskilt inom skor. Medan skoförsäljningen i fysiska butiker ökade med 4,8 procent steg motsvarande försäljning på nätet med 10,9 procent.

För kläder var skillnaden mellan försäljningskanalerna mindre.

September blev därmed starkare än genomsnittet för årets första nio månader. Under januari–september ökade klädförsäljningen med 3,8 procent och skoförsäljningen med 4,2 procent.

Dessutom var jämförelsemånaden inte särskilt svag. Även september 2025 bjöd på försäljningsökningar över sex procent för både kläder och skor.

Jämfört med september 2024 ligger försäljningsvärdet nu 13,5 procent högre för kläder och 10,5 procent högre för skor.

Siffrorna och rapportens metodbeskrivning finns i Svensk Handels fullständiga Stilindexrapport för september 2026.

Lågprisbutikerna vann september – men premium har gått bättre under året

En annan tydlig skillnad syns mellan handelns prissegment.

Lågprishandeln ökade sin försäljning med 7,3 procent i september. Mellanprissegmentet växte med 5,0 procent och premiumsegmentet med 2,5 procent.

Det kan tyda på att många konsumenter fortfarande är prismedvetna när höstgarderoben ska fyllas på. Men utvecklingen under hela året ger en annan bild.

Under januari–september har premiumsegmentet vuxit med 5,7 procent, jämfört med 4,8 procent för lågpris och endast 1,5 procent för mellanpris.

Det går därför inte att dra slutsatsen att svenska hushåll generellt väljer bort dyrare kläder. September var lågprisbutikernas starkaste månad relativt de andra segmenten, men premiumhandeln har haft högst tillväxt hittills under 2026.

Även skillnaderna mellan olika sortiment är stora. Damkläder ökade med 8,0 procent och damskor med 9,4 procent i september. För barnkläder och barnskor var ökningen däremot bara 0,4 procent.

Sett till årets första nio månader har barnsortimentet till och med backat med 3,0 procent.

Viktig skillnad: Försäljningen mäts i kronor

Stilindex visar hur försäljningsvärdet förändras i löpande priser. Det betyder att ökningen på 6,2 procent för kläder inte automatiskt innebär att konsumenterna köpte 6,2 procent fler plagg.

Högre priser, förändrad produktmix och en större andel dyrare varor kan också påverka omsättningen.

Indexet baseras dessutom på uppgifter från deltagande modeföretag, inte en fullständig kartläggning av hela Sveriges kläd- och skohandel. Företagen rapporterar försäljningen på jämförbara enheter, och alla kan inte lämna samma detaljerade uppdelningar.

Men just den här gången finns ett viktigt kompletterande underlag.

SCB bekräftar att hushållen köper mer kläder och skor

Samma morgon som Svensk Handel publicerade Stilindex kom SCB med nya siffror över hushållens konsumtion i september.

De visar att konsumtionsvolymen för kläder och skor ökade med 6,0 procent jämfört med september 2025.

Det är en fastprisberäknad uppgift, där prisförändringarnas påverkan har räknats bort. SCB:s statistik ger därmed stöd för att uppgången inte bara beror på högre priser.

Den totala hushållskonsumtionen ökade samtidigt med 3,5 procent jämfört med september förra året.

Kläder och skor utvecklades alltså starkare än hushållens konsumtion som helhet.

Statistiken bygger på andra underlag och beräkningsmetoder än Stilindex. Procentsatserna kan därför inte jämföras rakt av. Men att båda mätningarna pekar mot en tydlig uppgång stärker bilden av en verklig återhämtning.

SCB:s konsumtionsuppgifter för september är fortfarande preliminära och kan komma att revideras.

Starkare hushållsekonomi – men energipriserna stiger

Svensk Handel pekar på att konsumenterna har fått bättre ekonomiska förutsättningar som en förklaring till modehandelns uppgång.

Det finns stöd för att hushållens konsumtionsvilja har stärkts.

Konjunkturinstitutets barometer för september visade att hushållens konfidensindikator steg från 98,4 till 102,2. Det var den högsta nivån sedan december 2021.

Även den bredare detaljhandeln hade utvecklats starkt före september. SCB:s statistik för augusti visade att den totala detalhandelns försäljningsvolym ökade med 6,9 procent jämfört med augusti året före. För sällanköpsvaror var uppgången 8,4 procent.

Det ligger i linje med den tidigare bilden av att svensk detaljhandel har utvecklats starkt även i ett europeiskt perspektiv.

Samtidigt finns det faktorer som kan hålla tillbaka konsumtionen.

SCB:s definitiva inflationsstatistik för september, som också publicerades den 14 oktober, visar att inflationen enligt KPIF steg från 0,7 till 1,5 procent.

Det var framför allt energipriserna som drev upp inflationen. Elpriserna steg med 11,7 procent och drivmedelspriserna med 13,3 procent mellan augusti och september.

Den underliggande inflationen, KPIF exklusive energi, var däremot bara 0,5 procent på årsbasis.

Det innebär att hushållen möter ett fortsatt relativt lågt brett pristryck, men samtidigt riskerar att få mindre pengar kvar till annan konsumtion när energikostnaderna ökar.

Den utvecklingen behandlas också i Hurbras genomgång av inflationen i september 2026.

Vädret kan ha hjälpt höstförsäljningen

Svensk Handel lyfter också väderomslagen som en förklaring till att konsumenterna började handla inför den nya årstiden.

Det är en möjlig förklaring, men väderstatistiken ger en mer blandad bild.

Enligt SMHI var september 2026 varmare än normalt i Sverige, även om månaden var kyligare än september under de tre föregående åren.

Efter en varm inledning kom en period med lägre temperaturer och tidig frost i norra Sverige. Senare blev vädret åter varmare, och under månadens sista dagar nådde temperaturen över 20 grader på flera håll i södra Sverige.

Temperaturväxlingarna kan ha påmint många om behovet av höstkläder och skor. Däremot går det inte att fastställa hur stor del av försäljningsökningen som faktiskt berodde på vädret.

Att försäljningen samtidigt ökade inom flera prissegment och försäljningskanaler talar för att fler faktorer spelade in.

Återhämtningen sträcker sig utanför modehandeln

Sammantaget visar septemberstatistiken en modehandel som utvecklas starkare än tidigare under året, med särskilt hög tillväxt för skor på nätet och lågprisprodukter.

Det mest betydelsefulla är ändå att uppgången får stöd av den bredare konsumtionsstatistiken. SCB:s siffror visar att hushålen inte bara spenderar mer pengar på kläder och skor utan också ökar sin konsumtion räknat i fasta priser.

Den förbättrade framtidstron och den tidigare starka detalhandelsutvecklingen stärker bilden av en återhämtning.

Hur uthållig den blir är däremot en annan fråga. Stigande energipriser kan påverka hushållens köputrymme under hösten, och det återstår att se om modehandelns starka september följs av motsvarande tillväxt kommande månader.

Nästa viktiga hållpunkt är den 29 oktober, när SCB publicerar den fullständiga detaljhandelsstatistiken för september. Då blir det möjligt att bedöma hur modehandelns uppgång passar in i utvecklingen för handeln som helhet.