En tidigare ukrainsk officer ställs den 14 oktober inför rätta i Hamburg, åtalad för att ha medverkat till sabotaget mot Nord Stream 2022. Serhii K. anklagas för att ha lett gruppen som placerade sprängladdningar vid gasledningarna. Han nekar till inblandning. Domstolen ska också pröva om angreppet utgjorde ett krigsbrott.
Förhandlingen vid Hanseatisches Oberlandesgericht är planerad att börja klockan 11.00 svensk tid. Det är Serhii K:s ansvar som ska prövas. Åklagarna hävdar att operationen genomfördes på uppdrag av statliga organ i Ukraina, men någon fullständig orderkedja till landets politiska ledning är inte fastställd.
Fyra brottsanklagelser mot den tidigare officeren
Den tyska federala åklagarmyndigheten Bundesanwaltschaft väckte åtal den 30 juni 2026. Serhii K. anklagas som medgärningsman för fyra typer av brott:
- Krigsbrott genom angrepp mot civila objekt.
- Framkallande av en explosion.
- Förstörelse av byggnadsverk.
- Störning av verksamhet för allmän försörjning.
Den sista punkten gäller gasledningarnas funktion som energiinfrastruktur. Brottsanklagelserna bygger på tysk lagstiftning och internationell straffrätt.
Enligt åtalet var Serhii K. officer i Ukrainas armé när han och andra militärer planerade operationen efter Rysslands fullskaliga invasion 2022. Han ska ha lett en grupp med yrkesdykare, en skeppare och en sprängämnesexpert.
Gruppen använde enligt åklagarna en segelbåt som hyrts genom mellanhänder med falska identitetshandlingar. Med båten transporterades sprängämnen till området nära Bornholm, där laddningar ska ha placerats vid Nord Stream-ledningarna senast den 22 september 2022.
Åklagarna beskriver syftet som att varaktigt stoppa gasleveranserna och hindra Ryssland från att använda gasintäkter till krigföringen.
Bevisningen måste knyta ihop båten, personen och rollen
Segelbåten Andromeda har en central plats i utredningen. Men spår som knyter en båt till ett sabotage och uppgifter som knyter en viss person till båten besvarar olika frågor.
Den tyska högsta domstolen Bundesgerichtshof, BGH, redovisade delar av underlaget i ett häktningsbeslut i december 2025. ZDF har också granskat åtalet.
| Koppling som ska prövas | Underlag som har redovisats |
|---|---|
| Andromeda och sabotaget | Sprängämnena RDX och HMX har påvisats både på skadade rördelar och i båten. Vittnesuppgifter och dykutrustning ingår också i utredningen. |
| Serhii K. och båtresan | Gränskontroller, transportuppgifter från båten och expertjämförelser av passfoton används för att knyta honom till resan. |
| Serhii K:s påstådda ledarroll | Enligt ZDF:s genomgång bygger åtalet bland annat på fotografier, vittnesuppgifter och dataanalyser. |
Enligt ZDF:s granskning har inga DNA- eller fingeravtrycksträffar från just Serhii K. hittats på Andromeda. Det begränsar den direkta tekniska kopplingen mellan honom och båten. Sprängämnesspåren och övriga indicier måste ändå bedömas tillsammans.
BGH:s tidigare beslut gällde förutsättningarna för häktning. Det var ingen fällande dom.
Laddningarna ska ha varit tidsinställda
Försvaret har uppgett att Serhii K. befann sig i Ukraina när ledningarna sprängdes. Samtidigt innehåller även BGH:s misstankebeskrivning en återresa till Ukraina den 23 september 2022.
Explosionerna inträffade den 26 september. Enligt misstankarna hade laddningarna tidsinställts.
Att befinna sig i Ukraina på explosionsdagen utesluter därför inte i sig medverkan i tidigare förberedelser. Domstolen måste pröva vad Serhii K. faktiskt gjorde under operationen och vilken betydelse eventuella insatser hade för sabotaget.
Varför kan sabotaget vara ett krigsbrott?
Åtalets krigsbrottsdel gäller angrepp mot civila objekt. Den rättsliga frågan är hur gasledningarna ska bedömas, även om syftet enligt åklagarna var att försvaga Rysslands krigsekonomi.
BGH har i häktningsprövningen framhållit att civil infrastruktur inte automatiskt blir ett militärt mål för att intäkterna kan användas till krigföring.
Försvaret har också invänt att Serhii K. omfattas av immunitet. BGH avvisade den invändningen i häktningsprövningen. Nu ska domstolen i Hamburg pröva åtalet efter huvudförhandlingen och bevisningen där.
Sverige lade ned och överlämnade material till Tyskland
Den svenska förundersökningen om grovt sabotage lades ned den 7 februari 2024. Åklagarens bedömning var att svensk jurisdiktion saknades, alltså att svenska domstolar saknade behörighet att pröva saken.
Utredningen hade bland annat undersökt om svenska medborgare varit inblandade eller om svenskt territorium använts. Enligt Åklagarmyndighetens besked hade inget framkommit som tydde på att Sverige eller svenska medborgare varit inblandade.
Samtidigt hade svenska myndigheter genomfört brottsplatsundersökningar och samarbetat med tyska utredare. Material som kunde användas som bevisning hade överlämnats till Tyskland.
Sveriges nedläggning innebar alltså inte att någon hade friats eller att bevisning om sabotaget saknades.
Tysklands behörighet bygger enligt BGH på att följderna av angreppet också inträffade på tyskt territorium. Ledningarna når Tyskland och deras funktion där slogs ut, trots att själva sprängplatserna låg i svenska och danska ekonomiska zoner.
Vad vet man om uppdragsgivaren?
Åklagarna pekar på ett uppdrag från statliga organ i Ukraina. ZDF har dessutom redovisat avlyssnade samtal från Serhii K:s utlämningshäkte där en befälhavare kallad Roman och en möjlig officiell militär operation diskuteras.
Sådana uppgifter kan ha betydelse för frågan om styrning och befäl. De fastställer inte i sig vem som fattade beslutet eller vad president Volodymyr Zelenskyj visste.
Ukrainas regering förnekar delaktighet. Serhii K. är den enda tilltalade i detta mål, och rättegången behöver inte ge ett fullständigt svar om alla som kan ha planerat, finansierat eller beordrat operationen.
Förhandlingar planeras även under 2027
Serhii K. greps i Italien i augusti 2025 och överlämnades till Tyskland i november samma år. Domstolen beslutade den 2 september 2026 att ta upp åtalet till huvudförhandling.
Gasledningarnas framtid är en separat fråga. Nord Stream 1 hade redan slutat leverera gas före sprängningarna, medan Nord Stream 2 aldrig hade tagits i kommersiell drift. En eventuell återstart kräver fler beslut än att skadorna repareras. Här finns vår genomgång av hindren för att öppna Nord Stream igen.
Enligt domstolens förhandlingsplan har 16 förhandlingsdagar satts ut från den 14 oktober till den 17 december 2026. Ytterligare dagar planeras i januari och februari 2027. Något datum för domen har inte angetts.