Regeringen vill att Sverige ska kunna bidra med upp till 5 350 personer till Natos avskräckning och försvar under 2027. Det är en högre personalram än för 2026, men betyder inte att lika många soldater ska skickas utomlands. Förslaget innebär också att riksdagen ska ta ställning till vilka militära befogenheter Nato får på svenskt territorium.

Regeringen lämnade propositionen till riksdagen den 13 oktober 2026. Förslaget omfattar svenska markförband, marina styrkor samt flyg- och luftförsvarsförband. Bland de aktuella insatserna finns den svenska närvaron i Finland och Lettland, marina Natostyrkor och det planerade fortsatta luftförsvarsuppdraget i Polen.

Mandatet ska gälla till och med den 31 december 2027. Riksdagen behöver godkänna förslaget innan regeringen kan använda de nya befogenheterna.

Så många soldater vill regeringen kunna bidra med 2027

Regeringen föreslår tre personalramar för Sveriges deltagande i Natos avskräckning och försvar.

Siffrorna är maximala nivåer för hur stora de svenska bidragen får vara inom respektive område. De ska inte förväxlas med hur många soldater som faktiskt kommer att vara utplacerade under året.

Regeringen får därmed möjlighet att förstärka vissa insatser utan att behöva återkomma till riksdagen för ett nytt beslut varje gång, så länge förstärkningen ryms inom mandatet.

Alla förband behöver inte heller vara stationerade utomlands. Delar av styrkorna kan vara baserade i Sverige och användas för uppdrag eller förstärkningar i andra Natoländer.

Så skiljer sig förslaget från 2026

Den samlade personalramen ökar med 1 150 personer jämfört med de mandat som riksdagen har godkänt för 2026.

Det finns dock en viktig detalj i jämförelsen. Under 2026 har Sveriges deltagande i den multinationella Natostyrkan i Finland ett separat riksdagsmandat. Det måste räknas med för att jämförelsen ska bli rättvisande.

För markförbanden innebär det en ökning med 1 000 personer när Finlandsmandatet räknas in. De marina styrkorna får en utökad ram på 150 personer, medan nivån för flyg- och luftförsvar är oförändrad.

Den största förändringen finns i möjligheten att förstärka förbanden i Finland. Där vill regeringen kunna använda upp till 2 500 personer, jämfört med det separata mandatet på högst 1 200 under 2026.

Det är alltså missvisande att beskriva förslaget som att Sverige mer än fördubblar sin maximala markstyrka från 1 700 till 3 900 personer. Den jämförelsen utelämnar det redan beslutade Finlandsbidraget.

De summerade maxramarna säger inte heller hur många personer som faktiskt kommer att tjänstgöra samtidigt.

Finland och Lettland får en central roll

Av de föreslagna 3 900 personerna inom markdomänen fördelas de möjliga förstärkningarna huvudsakligen på tre områden:

• Finland: högst 2 500 personer.
• Lettland: högst 1 200 personer.
• Övriga möjliga operationer: högst 200 personer.

Det betyder inte att Sverige planerar att ha 2 500 soldater permanent stationerade i Finland.

Den ordinarie styrkan i Finland väntas omfatta omkring 600 personer, men ramen ska göra det möjligt att förstärka den vid exempelvis större övningar, personalrotationer eller ett försämrat säkerhetsläge.

Den svenska Finlandsstyrkan är baserad i Boden och ska kunna verka i både Finland och Norge. Svensk stabspersonal finns också i Rovaniemi.

Även i Lettland handlar det om en normalt mindre styrka än den föreslagna maxgränsen. Regeringens planering utgår från ett bidrag på omkring 600 personer, med möjlighet till förstärkning.

För Sverige innebär det att deltagandet i Natos multinationella markstyrkor kan anpassas efter säkerhetsläget utan att varje tillfällig ökning kräver ett separat riksdagsbeslut.

Patriotinsatsen i Polen planeras fortsätta under våren

Regeringens förslag omfattar också Sveriges deltagande i Natos luftförsvar.

Den svenska Patriotinsatsen i Polen, som planeras inledas i december 2026, är tänkt att fortsätta under våren 2027.

Uppdraget handlar om att skydda den viktiga logistikhubben vid Rzeszów i sydöstra Polen, som har betydelse för stödet till Ukraina. Försvarsmakten har tidigare angett att insatsen omfattar omkring 100 personer.

Fortsättningen under 2027 förutsätter att det nya mandatet godkänns.

Läs mer om bakgrunden i Sverige skickar Patriot till Polen – omkring 100 svenskar ska skydda Ukrainas logistikhubb.

De föreslagna ramarna för luft- och sjöförband ger även möjlighet till andra bidrag. Regeringen beskriver bland annat ett tänkbart flygbidrag med tolv stridsflygplan och stödförband samt marina bidrag med örlogsfartyg, stödfartyg, helikopter och amfibieförband.

Det är exempel på vad mandatet kan rymma, inte beslut om att samtliga dessa enheter ska sättas in.

Nato ska även kunna agera militärt på svensk mark

Propositionen innehåller ytterligare en fråga som är skild från personalramarna.

Regeringen vill att riksdagen godkänner att Nato under 2027 får utöva vissa militära befogenheter på svenskt territorium inom ramen för den multinationella styrkan i Finland.

Det gäller bland annat militära försvarsåtgärder för att hindra territoriella kränkningar och möta väpnade angrepp mot Sverige eller andra Natoländer.

Förslaget är avgränsat till det aktuella uppdraget och den angivna tidsperioden. Det innebär inte att Nato får allmänna befogenheter att bestämma över svenska myndigheter eller civilbefolkningen.

Liknande befogenheter har redan överlåtits genom ett tidsbegränsat regeringsbeslut för perioden 6 juni till 31 december 2026.

Eftersom upplägget nu föreslås fortsätta och ingå i ett mer långsiktigt mandat anser regeringen att frågan ska avgöras av riksdagen. Överlåtelsen omfattas av regeringsformens särskilda regler och kräver kvalificerat parlamentariskt stöd.

Förslaget är därmed inte bara en fråga om antalet svenska soldater i Natos operationer, utan också om hur befälsansvaret och de militära befogenheterna ska fungera när svenska och allierade styrkor samarbetar.

Den bredare innebörden av medlemskapet förklaras i Vad betyder Nato för Sverige? Artikel 5 och krigsrisk.

När beslutar riksdagen om Natostyrkorna 2027?

Regeringen beslutade om propositionen den 8 oktober och lämnade den till riksdagen den 13 oktober 2026.

Sista dagen för följdmotioner är den 28 oktober. Därefter ska förslaget behandlas i riksdagen innan ett slutligt beslut fattas.

Något exakt datum för omröstningen har ännu inte offentliggjorts.

Ett beslut väntas under hösten 2026, före årsskiftet, eftersom det nya mandatet ska börja gälla under 2027. Som jämförelse fattade riksdagen beslut om huvudmandatet för 2026 den 10 december 2025.

Riksdagen ska ta ställning till både de föreslagna personalramarna och överlåtelsen av vissa militära befogenheter till Nato inom ramen för Finlandsstyrkan.

Det är först efter ett godkännande som regeringen kan använda det nya mandatet. Vilka förband som faktiskt deltar, hur stora insatserna blir och hur länge de pågår avgörs därefter inom de beslutade ramarna.

Regeringen bedömer att kostnaderna för bidragen ryms inom försvarets befintliga ekonomiska ramar. Någon särskild totalsumma för den faktiska verksamheten under 2027 anges inte i förslaget.

Den fullständiga redovisningen finns i regeringens proposition om Sveriges bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2027.