Magdalena Andersson har inte lyckats få ihop en ny regering. Trots det ska riksdagen rösta om henne som statsminister redan på torsdag den 15 oktober. Talmannen Andreas Norlén har lagt fram förslaget om en ren S-regering, men både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har meddelat att de kommer att rösta nej.
Efter flera dagars förhandlingar meddelade Magdalena Andersson på tisdagen att hon fortfarande saknar ett tillräckligt regeringsunderlag.
– Min sammantagna bedömning är att det skett framsteg men att det i nuläget saknas förutsättningar för att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen, sade Andersson efter mötet med talmannen.
Beskedet innebär att förhandlingarna mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet ännu inte har resulterat i någon regeringsöverenskommelse.
Talmannen Andreas Norlén har nu beslutat att gå vidare med en formell statsministeromröstning.
Magdalena Andersson prövas som statsminister den 15 oktober
Riksdagen ska rösta om Magdalena Andersson torsdagen den 15 oktober klockan 12.00.
Det är en socialdemokratisk enpartiregering som ska prövas, inte en gemensam regering med flera av de partier som Andersson har förhandlat med.
Tidsplanen för statsministeromröstningen är följande:
| Datum | Händelse |
|---|---|
| 13 oktober | Talmannen presenterar Andersson som statsministerförslag |
| 14 oktober | Andra bordläggningen i riksdagen |
| 15 oktober kl. 12.00 | Riksdagen röstar om förslaget |
Omröstningen blir den första formella prövningen av en statsministerkandidat efter riksdagsvalet 2026.
Andersson har själv sagt att hon räknar med att förlora omröstningen. Riksdagen har dock ännu inte tagit ställning till förslaget.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej
Redan under tisdagen kom besked som försvårar möjligheten för Andersson att få igenom den föreslagna regeringen.
Vänsterpartiet har meddelat att partiet kommer att rösta nej till en regering som enbart består av socialdemokrater. Vice partiledaren Ida Gabrielsson bekräftade partiets hållning under dagen.
Även Miljöpartiet har sagt nej till den föreslagna enpartiregeringen. Beskedet framfördes av partiets ekonomisk-politiska talesperson Janine Alm Ericson.
Centerpartiet hade däremot inte lämnat något slutligt besked om hur partiet kommer att rösta. Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist har uppgett att förslaget ska behandlas genom partiets ordinarie beslutsprocess.
Det finns samtidigt en viktig skillnad mellan att rösta nej till en ren S-regering och att motsätta sig Magdalena Andersson som statsminister under alla förutsättningar.
Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har tidigare deltagit i förhandlingarna om att bilda en gemensam regering. Deras besked gäller det regeringsalternativ som talmannen nu har lagt fram.
Därför räcker inte de 176 mandaten
De fyra partier som har förhandlat om regeringsmakten har tillsammans 176 mandat i riksdagen. Det är fler än de 173 mandat som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har tillsammans.
Ändå har Andersson inte kunnat presentera en regering som alla fyra partier accepterar.
Mandatfördelningen efter valet 2026 ser ut så här:
| Parti | Mandat |
|---|---|
| Socialdemokraterna | 99 |
| Vänsterpartiet | 30 |
| Centerpartiet | 25 |
| Miljöpartiet | 22 |
| S, V, C och MP totalt | 176 |
| M, SD, KD och L totalt | 173 |
Förklaringen ligger i reglerna för hur en statsminister utses.
En statsministerkandidat behöver inte få stöd av en majoritet som röstar ja. Däremot får inte minst 175 riksdagsledamöter rösta nej.
Det innebär att en kandidat kan godkännas även om fler ledamöter lägger ned sina röster än röstar ja.
Men om alla 173 ledamöter från M, SD, KD och L röstar nej räcker det med ytterligare två nej-röster för att stoppa Andersson.
Om Miljöpartiets 22 ledamöter också röstar nej blir det sammanlagt 195 nej-röster. Med Vänsterpartiets 30 ledamöter blir motsvarande antal 203.
Båda alternativen passerar gränsen på 175 nej-röster.
Det är räkneexempel utifrån mandatfördelningen, inte ett fastställt resultat av torsdagens omröstning. De visar varför Andersson behöver mer än ett gemensamt övertag i antal mandat för att faktiskt kunna bilda regering.
Konflikten mellan C och V har inte lösts
Bakom regeringsproblemen finns framför allt motsättningarna mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet.
Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar har krävt att partiet ska få ingå i en kommande regering och få ministerposter.
Centerpartiet, under Elisabeth Thand Ringqvists ledning, motsätter sig samtidigt en regering där Vänsterpartiet ingår.
Miljöpartiet har förespråkat en bredare rödgrön regeringslösning.
Det innebär att Socialdemokraterna behöver hitta en överenskommelse där partier med olika krav på själva regeringssammansättningen kan acceptera samma alternativ.
Fredagen den 9 oktober samlades företrädare för de fyra partierna till förhandlingar på Högberga gård på Lidingö.
Mötet beskrevs som konstruktivt, men förhandlingarna på Högberga ledde inte till någon regeringsuppgörelse.
Anderssons besked på tisdagen visar att partierna fortfarande inte har lyckats lösa den avgörande frågan om vilka som ska ingå i regeringen.
Vad händer om Magdalena Andersson röstas ned?
Om riksdagen förkastar Magdalena Andersson på torsdag fortsätter regeringsbildningen.
Talmannen Andreas Norlén har meddelat att han i så fall vill gå vidare snabbt och kontakta andra partiledare för att undersöka vilka regeringsalternativ som kan få stöd.
Norlén har även signalerat att nästa sonderingsuppdrag inte ska behöva ta lika lång tid som det nuvarande.
Det är ännu inte bestämt vem som kan få ett nytt uppdrag om Andersson röstas ned.
Ett nej på torsdag innebär inte heller att Sverige automatiskt går till extraval.
Enligt grundlagens regler måste riksdagen först ha förkastat fyra formella förslag till statsminister. Först därefter ska extra val hållas inom tre månader.
Torsdagens omröstning blir den första sådana prövningen i den nuvarande regeringsbildningen.
För den som vill förstå hela processen finns också vår genomgång av hur en statsminister utses och vad som händer när partierna inte kommer överens.
Ulf Kristersson sitter kvar tills en ny regering finns
Sverige står inte utan regering medan partierna förhandlar.
Ulf Kristersson leder fortfarande den övergångsregering som tillträdde i samband med regeringsskiftet efter valet.
En övergångsregering sköter det löpande regeringsarbetet tills en ny statsminister har utsetts och en ny regering kan tillträda. Det finns begränsningar i hur en sådan regering normalt bör agera politiskt, men statsförvaltningen fortsätter att fungera.
Det utdragna läget får även betydelse för höstens budgetarbete.
Den 12 november är sista dagen för att lämna budgetpropositionen för 2027. Om regeringsbildningen fortfarande inte är avslutad kan övergångsregeringen behöva lämna ett budgetförslag.
Det betyder inte att budgeten redan är försenad, men tidsramen för en ny regering att utforma sin egen budget blir kortare ju längre förhandlingarna fortsätter.
Tre avgörande frågor inför torsdag
Det finns nu tre frågor som avgör hur regeringsbildningen går vidare.
Den första är hur Centerpartiet slutligen ställer sig till den föreslagna S-regeringen.
Den andra är hur partiernas besked omsätts i faktiska röster när riksdagen samlas klockan 12 på torsdag.
Den tredje är vilket regeringsalternativ talmannen väljer att undersöka om Andersson inte godkänns.
Magdalena Andersson har därmed inte lyckats slutföra regeringsbildningen, trots att de fyra förhandlande partierna tillsammans har fler mandat än den andra sidan.
Torsdagens omröstning kommer att ge ett formellt besked om just det regeringsförslag som nu ligger på bordet. Frågan om hur Sverige ska få en regering med tillräckligt parlamentariskt stöd kan däremot fortfarande behöva lösas efteråt.