Oktober har blivit årets hittills dyraste elmånad i södra Sverige. Under månadens första tolv dagar har spotpriset i elområde SE4 legat på i genomsnitt 136 öre per kilowattimme, nästan en krona högre än i nordligaste Sverige. Bakom skillnaden finns bland annat kärnkraftsrevisioner, svag vindkraftsproduktion och begränsningar i elnätet.
För hushållen i södra Sverige kommer prisuppgången samtidigt som höstens elförbrukning börjar öka. Enligt en ny marknadsrapport från Fjordkraft har oktober redan passerat både januari och februari, som tidigare var årets dyraste månader i SE4.
Skillnaden mellan norra och södra Sverige är särskilt anmärkningsvärd. Medan elpriset i söder har stigit har norra Sverige fått lägre genomsnittspriser än under september.
Elpriset i oktober – så stor är skillnaden
Under perioden 1–12 oktober har elområde SE4, som omfattar bland annat Skåne, haft ett genomsnittligt spotpris på cirka 136,1 öre per kilowattimme. I SE1, som omfattar de nordligaste delarna av landet, har motsvarande pris varit 36,2 öre.
| Elområde | Genomsnitt 1–12 oktober |
|---|---|
| SE1 – Norra Sverige | 36,2 öre/kWh |
| SE2 – Norra Mellansverige | Lägre än södra elområdena |
| SE3 – Södra Mellansverige | Högre än de nordliga elområdena |
| SE4 – Södra Sverige | 136,1 öre/kWh |
Priserna avser spotmarknaden och är exklusive moms, energiskatt, elnätsavgifter och elhandelsbolagens påslag.
Skillnaden mellan SE1 och SE4 är därmed 99,9 öre per kilowattimme. Södra Sveriges spotpris är nästan 3,8 gånger så högt som i norr.
Utvecklingen blir ännu tydligare vid en jämförelse med tidigare månader:
- I januari var skillnaden mellan SE1 och SE4 omkring 19 öre per kilowattimme.
- I september hade skillnaden vuxit till drygt 74 öre.
- Under oktober hittills är skillnaden nästan 100 öre.
I SE4 låg genomsnittet i januari på cirka 113 öre och i februari på 113,3 öre per kilowattimme. Oktobers hittillsvarande nivå är alltså klart högre.
Oktober är dock inte avslutad. Priserna under resten av månaden avgör om det slutliga månadsgenomsnittet också blir årets högsta.
Så mycket kan elpriset kosta ett hushåll
För ett hushåll med rörligt elavtal är det den egna förbrukningen och avtalets prissättning som avgör hur hårt prisuppgången slår.
Om det hittillsvarande genomsnittspriset i SE4 skulle gälla för en hel månads förbrukning blir kostnaden följande:
| Elförbrukning per månad | Beräknad elkostnad |
|---|---|
| 500 kWh | Cirka 1 075 kronor |
| 1 500 kWh | Cirka 3 225 kronor |
Beräkningarna omfattar spotkostnaden inklusive moms och den ordinarie energiskatten för 2026. Elnätsavgifter, elhandlarens påslag och fasta avgifter tillkommer.
För hushållet som använder 1 500 kWh blir enbart spotkostnaden omkring 1 875 kronor högre i SE4 än i SE1, inklusive moms, om båda hushållen använder lika mycket el till respektive områdes genomsnittspris.
Det innebär inte att två hushåll automatiskt får exakt så stor skillnad på sluträkningen. Elnätsavgifter, skatteregler, avtal och faktisk användning påverkar också.
Rörligt månadspris och kvartspris fungerar olika
Det finns en viktig skillnad mellan ett vanligt rörligt elavtal med månadspris och ett avtal där priset följer elbörsens kvartspriser.
Med månadspris betalar kunden ett pris som fastställs i efterhand utifrån elhandlarens inköpskostnader och avtalsvillkor. Att flytta en tvätt från en dyr timme till en billig timme ger därför inte automatiskt ett lägre elhandelspris.
Med kvartspris påverkas däremot kostnaden direkt av när elen används. För hushåll som kan styra exempelvis elbilsladdning eller uppvärmning till billigare perioder kan det göra stor skillnad.
Det är därför viktigt att förstå när kvartspris på el faktiskt lönar sig innan man försöker anpassa hela hushållets förbrukning efter spotmarknaden.
Därför har elen blivit så dyr i södra Sverige
De höga priserna beror inte på en enda händelse. Flera faktorer sammanfaller och påverkar tillgången på el, samtidigt som södra Sverige är mer beroende av överföring från andra delar av landet och import från grannländer.
Tre kärnreaktorer står stilla
Den svenska kärnkraftsproduktionen är betydligt lägre än den installerade kapaciteten.
Den 12 oktober står tre reaktorer stilla för planerade revisioner:
- Forsmark 1: Beräknad återstart den 17 november.
- Ringhals 3: Beräknad återstart den 31 oktober.
- Ringhals 4: Beräknad återstart den 30 november.
Oskarshamn 3, som också varit avställd, återupptog produktionen den 9 oktober.
Enligt Svenska kraftnäts driftinformation påverkas kraftsystemet av bland annat produktionsbortfall och begränsningar i överföringskapaciteten.
Att tre reaktorer står stilla minskar tillgången på planerbar el. När efterfrågan är hög och annan billig produktion inte räcker till får dyrare elproduktion större betydelse för marknadspriset.
Återstarterna kan förbättra situationen, men datumen är preliminära och innebär inte att elpriset automatiskt faller en viss dag.
Svag vind och underskott i vattenmagasinen
Vindkraften är en annan viktig del av förklaringen.
Fjordkraft bedömer att vindkraftsproduktionen under veckan kommer att ligga omkring 2 gigawatt under den normala nivån. Produktionen väntas samtidigt variera kraftigt när väderförhållandena förändras.
När det blåser lite behöver mer av efterfrågan täckas av annan produktion och import. Det kan snabbt pressa upp priserna, särskilt under timmar när många använder el.
Samtidigt är vattenbalansen ansträngd. Enligt Fjordkrafts beräkningar uppgår det hydrologiska underskottet till 12,2 terawattimmar.
Det betyder att tillgången på vatten för kraftproduktion är sämre än normalt. Ett sådant underskott kan påverka marknadens förväntningar även längre fram, eftersom vattenkraftens lagrade energi är viktig under höst och vinter.
Begränsningar i elnätet förstärker prisskillnaden
Den kanske viktigaste förklaringen till att södra Sverige sticker ut är ändå hur elproduktionen och förbrukningen är fördelade över landet.
Norra Sverige har vanligtvis ett stort överskott av elproduktion i förhållande till den egna förbrukningen. I södra Sverige är situationen ofta den motsatta.
Om tillräckligt mycket billig el kunde överföras söderut skulle skillnaderna mellan elområdena minska. Men överföringskapaciteten har begränsningar, och underhållsarbeten kan tillfälligt minska den ytterligare.
När södra Sverige behöver mer el än vad som kan produceras lokalt eller överföras från norr blir priset därför känsligare för importpriser och tillgången på annan produktion.
Det är en viktig anledning till varför elen ofta är dyrare i södra Sverige, även när det finns gott om el i de norra elområdena.
Elpriset över tre kronor under måndagskvällen
De höga genomsnittspriserna är bara en del av bilden.
Måndagen den 12 oktober låg dygnets genomsnittliga spotpris i SE4 på cirka 198,9 öre per kilowattimme, exklusive moms.
Mellan klockan 19 och 20 steg timgenomsnittet till omkring 306,3 öre per kilowattimme. Den dyraste enskilda kvarten nådde 312,5 öre.
Det visar hur stora variationerna kan vara även inom samma dygn.
Fjordkraft räknar i sin veckoprognos med priser på 100–168 öre per kilowattimme i SE4, men måndagens faktiska dygnsmedel hamnade redan högre än den övre nivån. Prognosen ska därför inte tolkas som en garanterad prisgräns.
Bolaget bedömer också att priset i SE1 under vissa perioder kan sjunka till omkring två öre per kilowattimme. Även det är en prognos, inte ett fastställt pris för hela veckan.
Vad händer med elpriset resten av hösten?
En viktig fråga är hur länge prisskillnaderna kommer att bestå.
Om vindkraftsproduktionen ökar, kärnreaktorerna återkommer i drift och förutsättningarna för överföring förbättras kan det dämpa priserna. Samtidigt brukar hushållens elförbrukning öka när temperaturen sjunker.
Det finns därför flera faktorer som drar åt olika håll.
Fjordkraft pekar även på en ansträngd prisbild inför vintern. Men terminspriser och marknadsprognoser är inte samma sak som de priser hushållen slutligen kommer att betala.
För konsumenterna är det viktigaste att skilja mellan tre saker: elbörsens spotpris, priset enligt det egna elavtalet och den totala kostnaden på fakturan.
Oktobers första tolv dagar visar hur stora regionala skillnaderna kan bli. Om den utvecklingen fortsätter under resten av månaden riskerar hushållen i södra Sverige att gå in i vintern efter en ovanligt dyr elhöst.