Vinnova vill kraftigt höja Sveriges investeringar i strategisk teknik från 2028. I ett nytt paket med 13 förslag pekar myndigheten ut bland annat AI, 6G, halvledare och kvantteknik som områden där Sverige behöver gå från stark forskning till större industriell förmåga. Förslagen handlar om miljardbelopp, men pengarna är ännu inte beslutade av regeringen.
Vinnova presenterade den 12 oktober 2026 sina förslag för hur Sverige ska stärka sin position inom tekniker som bedöms få stor betydelse för ekonomi, säkerhet och konkurrenskraft.
Myndigheten vill både öka investeringarna i forskning och bygga bättre möjligheter att testa, demonstrera och skala upp ny teknik i Sverige.
Det är viktigt att skilja förslagen från redan beslutad finansiering. Regeringen har tidigare gett Vinnova i uppdrag att arbeta med strategiska tekniker och har aviserat finansiering till det arbetet. De betydligt större belopp som nu presenteras är däremot Vinnovas rekommendationer till regeringen.
13 förslag ska stärka svensk teknik
Vinnovas paket omfattar 13 olika åtgärder. Flera av dem innebär nya eller kraftigt utbyggda statliga satsningar från 2028.
| Förslag | Föreslagen nivå |
|---|---|
| Nationell teknikrådsfunktion | Minst 50 miljoner kronor per år från 2028 |
| Teknikklivet | Minst 1 miljard per år från 2028 |
| Scaleup Accelerator Sweden | Minst 500 miljoner per år från 2028 |
| Stärkt EU-deltagande | Minst 500 miljoner extra per år från 2028 |
| Förkommersiell upphandling | Minst 1 miljard per år från 2028 |
| Innovationsfrämjande offentlig upphandling | Minst 500 miljoner per år |
| Regulatoriska sandlådor | Minst 100 miljoner per år från 2028 |
| Teknikinfrastrukturlyftet | Minst 2 miljarder per år från 2028 |
| Strategiska accelerationsprogram | Normalt minst 200 miljoner statligt per teknikområde och år senast 2028 |
Därutöver vill Vinnova se en nationell investeringsfond med 75 miljarder kronor i statligt ägarkapital och möjlighet till ytterligare 150 miljarder genom bland annat garantier och riskdelning.
Tanken är att fonden på sikt ska kunna mobilisera investeringar på omkring 300 miljarder kronor.
Det beloppet ska inte jämföras rakt av med de årliga anslagen i de andra förslagen. Det handlar om en större finansieringsstruktur för investeringar som annars kan vara för dyra eller riskfyllda för enskilda företag och investerare.
AI ska få en särskilt snabb start
AI pekas ut som ett område där Sverige inte bör vänta till 2028.
Vinnova föreslår att AI Acceleration Sweden startar redan i januari 2027 med minst 1 miljard kronor i statlig finansiering under det första året. Därefter vill myndigheten att satsningen fortsätter på minst samma nivå.
Programmet ska bland annat stärka tillgången till beräkningskapacitet, data och kompetens.
Vinnova vill också bygga upp förmåga kring AI-säkerhet, verifiering av AI-system, modeller anpassade efter svenska behov och fysisk AI, där tekniken används i exempelvis robotik och autonoma system.
Sverige har enligt myndigheten flera starka förutsättningar, men begränsad tillgång till tillräckligt stor beräkningskraft är ett problem.
Frågan hänger ihop med den bredare europeiska diskussionen om beroendet av amerikanska och asiatiska teknikföretag. Hurbra har tidigare beskrivit Europas AI-beroende och kraven på större egen kapacitet.
Vinnova argumenterar däremot inte för att Sverige ska bli självförsörjande på all AI-teknik. Målet är snarare att landet ska ha tillräcklig egen förmåga och säkra internationella samarbeten inom de delar som bedöms vara strategiskt viktiga.
Sverige ska försöka behålla sin position inom 6G
Ett annat utpekat område är nästa generations mobilnät.
Genom 6G Acceleration Sweden vill Vinnova skapa en nationell miljö där företag, universitet och andra aktörer kan utveckla och testa framtida kommunikationsteknik.
Det kan bland annat handla om AI-styrda nät, industriella 6G-lösningar, satellitkommunikation och nya komponenter.
Sverige har länge haft en stark position inom telekom, men konkurrensen från framför allt Kina, USA och Sydkorea är hård.
En central del av satsningen är därför att Sverige inte bara ska bedriva forskning, utan också vara en plats där ny teknik testas, standardiseras och används industriellt.
Kvanttekniken ska ut från laboratorierna
Inom kvantteknik ser Vinnova ett liknande problem.
Sverige har stark forskning, men en betydligt mindre industriell sektor inom området.
Programmet Quantum Leap Sweden ska därför fokusera på att få fler användningar av kvantteknik utanför forskningsmiljöerna.
Det gäller bland annat kvantdatorer, kvantsensorer, säker kommunikation, avancerad mätteknik och komponenter.
Möjliga användningsområden finns inom exempelvis läkemedelsutveckling, materialteknik, finans, logistik och cybersäkerhet.
Sju teknikområden får egna program
Vinnova vill totalt skapa sju strategiska accelerationsprogram:
- AI
- 6G
- halvledare
- kvantteknik
- material och produktion
- bioteknik
- rymdteknik
För de flesta program föreslås minst 200 miljoner kronor per år i statlig finansiering senast 2028.
Från 2032 är ambitionen betydligt större. Då vill Vinnova att varje program normalt ska få minst 1 miljard kronor per år från staten, minst lika mycket från näringslivet och ytterligare minst 1 miljard från EU eller andra internationella aktörer.
Det skulle innebära en total årlig volym på minst 3 miljarder kronor för varje fullt utvecklat program.
Pengarna ska hjälpa teknik över nästa tröskel
En stor del av förslagen handlar inte om mer grundforskning i första hand.
Vinnova pekar i stället på ett återkommande problem: Sverige kan vara bra på forskning och teknikutveckling men ändå ha svårt att få nya lösningar vidare till större demonstrationer, fabriker och kommersiell användning.
Teknikklivet är tänkt att angripa just den delen.
Myndigheten föreslår minst 1 miljard kronor per år från 2028 för att hjälpa verifierad teknik vidare genom pilotprojekt, demonstrationer och den första industriella uppskalningen.
Scaleup Accelerator Sweden ska samtidigt riktas mot teknikföretag som redan kommit en bit men behöver kapital och stöd för att växa.
Där föreslås minst 500 miljoner kronor om året från 2028.
Staten ska också kunna bli första kund
Vinnova vill förändra hur offentlig upphandling används.
Ett förslag är att minst 1 miljard kronor per år från 2028 går till utmaningsdriven förkommersiell upphandling.
Det innebär i praktiken att staten eller andra offentliga aktörer kan definiera ett svårt problem och låta flera företag eller forskningsmiljöer konkurrera om att ta fram nya lösningar i flera steg.
Dessutom föreslås minst 500 miljoner kronor per år till innovationsfrämjande offentlig upphandling.
Syftet är att myndigheter, regioner och kommuner i större utsträckning ska kunna fungera som tidiga kunder för ny teknik i stället för att bara köpa redan etablerade lösningar.
Testmiljöer och laboratorier får en central roll
Vinnova vill också lägga stora resurser på fysisk och digital infrastruktur.
Teknikinfrastrukturlyftet föreslås få minst 2 miljarder kronor per år från 2028. Staten bör enligt myndigheten stå för minst hälften.
Pengarna ska kunna användas till bland annat laboratorier, pilotlinor, testbäddar, dataresurser, beräkningskapacitet och demonstrationsmiljöer.
Från 2032 vill Vinnova att den totala satsningen ökar till minst 4 miljarder kronor per år.
Även regulatoriska sandlådor finns med bland de 13 förslagen. Där ska företag kunna testa ny teknik under kontrollerade former tillsammans med berörda myndigheter innan regelverk och marknader hunnit anpassas fullt ut.
Skillnaden mot regeringens nuvarande plan
Regeringens befintliga uppdrag till Vinnova innebär betydligt lägre belopp.
Den finansiering som tidigare har aviserats för Vinnovas arbete med strategiska tekniker stiger successivt och är beräknad till 537 miljoner kronor 2028.
Det ska jämföras med den nya rapporten, där flera enskilda satsningar var för sig föreslås få en halv miljard, en miljard eller ännu mer per år.
Det är därför missvisande att beskriva miljarderna som en redan beslutad statlig satsning.
Vinnova föreslår hur Sverige enligt myndigheten bör agera. Därefter är det regeringen och i slutändan riksdagen som avgör vilka förslag som får finansiering.
Även det tidigare gemensamma AI-utspel som Socialdemokraterna och Centerpartiet presenterade visar att frågan om Sveriges AI-investeringar redan har blivit en större politisk fråga.
Målet är högre investeringar i både forskning och uppskalning
Vinnova vill också sätta nationella mål för hur mycket Sverige investerar i forskning och innovation.
Statens investeringar i forskning och utveckling bör enligt förslaget motsvara minst 1 procent av BNP 2030 och 1,2 procent 2035.
När offentliga och privata investeringar räknas samman bör nivån nå 4 procent av BNP 2030 och 4,5 procent 2035.
Myndigheten vill samtidigt sätta separata mål för investeringar i industriell och samhällelig uppskalning.
Tanken är att Sverige inte bara ska utveckla ny teknik utan också bli bättre på att få den i faktisk användning.
En nationell teknikrådsfunktion föreslås hjälpa regeringen att samordna prioriteringarna mellan olika teknikområden, EU-samarbeten och större investeringar.
Vinnovas fullständiga färdplaner för strategiska tekniker ska fortsätta utvecklas under de kommande åren.
AI-programmet föreslås kunna starta redan 2027. Flera av de övriga satsningarna är tänkta att byggas upp från 2028 och nå betydligt större skala fram till 2032.