Svenskarna i en ny arbetslivsundersökning sitter allt mer stilla. Drygt 52 procent uppger att de sitter minst sju timmar om dagen, jämfört med 43 procent i en motsvarande mätning 2018. Mest stillasittande är personer som arbetar inom Data/IT. Samtidigt visar undersökningen tydliga samband mellan långa sittider, stress, sömnproblem och lägre upplevd energi.

Det är företagshälsovårdsföretaget Falck som i den nya rapporten Stillasittande i arbetslivet 2026 har analyserat 26 606 hälso- och arbetsmiljöprofiler från svenska arbetsplatser. Uppgifterna samlades in mellan maj 2025 och april 2026.

Resultatet visar att 52,2 procent av deltagarna sitter stilla minst sju timmar per dag. Av dessa tillbringar en betydande grupp ännu längre tid sittande.

• 16,3 procent sitter 0–3 timmar om dagen.
• 31,5 procent sitter 4–6 timmar.
• 31,3 procent sitter 7–9 timmar.
• 20,9 procent sitter minst 10 timmar.

Det innebär att ungefär var femte deltagare tillbringar minst tio timmar av dagen sittande.

Siffrorna gäller det sammanlagda stillasittandet under dagen, inte enbart timmarna på arbetsplatsen. Det handlar också om självskattade uppgifter: deltagarna har själva uppskattat hur länge de sitter.

Stillasittandet har ökat sedan 2018

När Falck redovisade motsvarande statistik för 2018 uppgav 43 procent att de satt stilla minst sju timmar om dagen. I den nya rapporten är andelen 52,2 procent, en skillnad på drygt nio procentenheter.

Utvecklingen har dock inte varit en obruten ökning varje år. År 2023 låg andelen på 46,8 procent och 2024 på 51,1 procent. Under 2025 var den 49,1 procent, innan den steg till 52,2 procent i den senaste rapportens mätperiod.

Det är också viktigt att skilja på undersökningens deltagare och Sveriges befolkning som helhet. Falcks material är omfattande, men urvalet är inte statistiskt säkerställt som representativt för alla svenskar. Mätningarna omfattar inte heller nödvändigtvis samma personer eller samma fördelning av yrkesgrupper över tid.

Resultaten ger därför en bild av utvecklingen bland de arbetsplatser och individer som ingår i Falcks undersökningar, snarare än ett exakt mått på hela befolkningens sittande.

IT-personal sitter allra mest

Skillnaderna mellan olika yrken är stora. Data/IT är ett av de tydligaste exemplen på hur en arbetsdag kan bli nästan helt stillasittande.

Inom området uppger omkring 37 procent att de sitter minst tio timmar om dagen. Endast cirka 1,5 procent sitter så lite som 0–3 timmar.

Även tekniskt arbete och administration, ekonomi och juridik utmärker sig med mycket omfattande stillasittande.

Yrkesområde	Sitter minst 10 timmar per dag
Data/IT	Cirka 37 %
Tekniskt arbete	Cirka 30 %
Administration, ekonomi och juridik	Cirka 30 %
Industriell tillverkning	Cirka 11 %
Installation, drift och underhåll	Cirka 10 %
Hantverksyrken	Cirka 2 %

Att skillnaderna är så stora är knappast överraskande med tanke på arbetsuppgifterna. En programmerare eller administratör kan utföra nästan hela arbetsdagen framför en dator, medan många hantverksyrken kräver att man förflyttar sig och arbetar i varierande kroppsställningar.

Men siffrorna visar också hur olika förutsättningarna är för att minska sittandet. För en kontorsanställd kan det handla om att förändra mötesrutiner, arbetsställningar och pauser. I ett mer fysiskt arbete finns rörelsen ofta redan inbyggd i arbetsuppgifterna.

Högutbildade sitter flera timmar längre

Samma mönster syns när Falck jämför utbildningsnivåer.

Personer med mer än tre års högskole- eller universitetsutbildning uppger i genomsnitt 8,3 timmars stillasittande per dag. Bland personer med enbart grundskoleutbildning är genomsnittet 4,9 timmar.

Skillnaden är 3,4 timmar varje dag.

De som har en högskoleutbildning på ett till tre år ligger på 7,8 timmar, medan personer med gymnasieutbildning uppger 5,8 timmar.

Det betyder inte att utbildningen i sig gör människor mer stillasittande. En viktig förklaring är sannolikt att högre utbildning oftare leder till kontorsbaserade arbeten, där datorn är det huvudsakliga arbetsredskapet.

Tydliga samband med stress och sömnproblem

Falck har också undersökt hur stillasittandet samvarierar med deltagarnas upplevelser av stress, sömn, energi och allmänt hälsotillstånd.

Resultaten visar att omfattande stillasittande oftare förekommer bland personer som skattar sin hälsa mindre positivt.

Bland deltagare som placerats i rapportens röda stresskategori, som innebär högst bedömd risk för ohälsa, sitter 28,4 procent minst tio timmar om dagen.

Bland dem i den gröna kategorin, med en hälsosammare stressnivå, är motsvarande andel 19 procent.

Skillnaden är alltså nästan tio procentenheter.

Även när det gäller sömn framkommer ett liknande mönster. Bland personer i den röda sömnkategorin sitter 25,6 procent minst tio timmar per dag, jämfört med 19,3 procent bland dem i den gröna kategorin.

Det innebär att riktigt långa sittider är vanligare bland deltagare med större stress- och sömnproblem.

Däremot går det inte att säga utifrån undersökningen att stillasittandet har orsakat problemen. En person med hög arbetsbelastning kan exempelvis både sitta länge, känna stress och sova sämre. Även andra omständigheter kan påverka sambanden.

Sämre hälsa framför allt vid minst tio timmars sittande

En särskilt intressant detalj är att skillnaderna i upplevd hälsa inte ökar jämnt för varje extra timme som deltagarna sitter.

Bland personer som sitter högst tre timmar om dagen uppger 67,5 procent att deras allmänna hälsa är bra eller mycket bra.

I gruppen som sitter minst tio timmar är motsvarande andel 58,9 procent.

Det är en tydlig skillnad. Samtidigt ligger andelen med bra eller mycket bra hälsa omkring 67 procent även i grupperna som sitter 4–6 respektive 7–9 timmar.

Den största negativa skillnaden syns alltså hos dem som sitter allra längst.

Ett liknande mönster framkommer när deltagarna skattar sin energi. Personer med mycket långa sittider uppger generellt lägre energi, men gruppen som sitter 4–6 timmar skattar faktiskt sin energi något högre än gruppen som sitter 0–3 timmar.

Resultaten ger därför inte stöd för någon enkel slutsats om att varje extra timme sittande automatiskt leder till sämre mående.

Däremot förstärker de bilden av att mycket omfattande stillasittande ofta förekommer tillsammans med andra hälsoutmaningar.

Sex av tio som sitter längst vill röra sig mer

Rapporten visar också att många av dem som sitter allra mest inte är nöjda med sin nuvarande rörelsenivå.

Bland deltagarna som sitter minst tio timmar om dagen uppger 61,2 procent att de är missnöjda med hur mycket de rör sig.

Motsvarande andel bland dem som sitter 0–3 timmar är 34,2 procent.

Det är en viktig skillnad. Problemet behöver inte vara att människor saknar intresse för att röra sig. Många av dem som har de längsta sittiderna verkar redan uppleva att de får för lite rörelse.

Falck pekar på arbetsdagens organisation som en viktig del av förklaringen. Högt arbetstempo, möten och begränsade möjligheter att lämna arbetsplatsen kan bidra till att sittandet fortsätter trots att medarbetaren vill vara mer aktiv.

Det gör frågan större än enbart individuella motionsvanor. Hur arbetet planeras och vilka pauser som faktiskt är möjliga spelar också roll.

Så kan du bryta stillasittandet under arbetsdagen

För den som arbetar mycket framför en dator är det lätt att flera timmar passerar utan någon längre förflyttning. Men det behöver inte krävas ett helt träningspass för att skapa mer rörelse under arbetsdagen.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vuxna begränsar långvarigt stillasittande och regelbundet bryter upp det med fysisk aktivitet.

Några praktiska förändringar kan göra skillnad:

• Ta korta rörelsepauser. Res dig och gå omkring några minuter, exempelvis ungefär varje halvtimme. Det behöver inte vara ansträngande rörelser.
• Skapa luft mellan mötena. Undvik att boka digitala möten direkt efter varandra utan möjlighet att resa sig och röra på sig.
• Gå medan du pratar. Telefonsamtal och enklare avstämningar kan ibland genomföras under en promenad.
• Växla arbetsställning. Använd möjligheten att stå vid skrivbordet om den finns, men undvik också att bli stående helt stilla under långa perioder.
• Använd lunchen som rörelsetillfälle. En kort promenad kan bryta upp en annars stillasittande arbetsdag.

För arbetsgivare handlar det dessutom om att skapa förutsättningar för rörelse. Om möten, arbetsbelastning och arbetstempo gör pauser svåra att genomföra hjälper det inte alltid att enbart uppmana personalen att resa sig oftare.

Arbetsmiljöverket framhåller betydelsen av att kunna variera arbetsställningar och arbetsrörelser. Det gäller både på den ordinarie arbetsplatsen och vid arbete hemifrån.

Motion på fritiden är fortfarande viktig

Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer bör vuxna vara fysiskt aktiva med måttlig intensitet under minst 150–300 minuter i veckan, eller 75–150 minuter med hög intensitet.

Dessutom rekommenderas muskelstärkande aktivitet minst två dagar i veckan.

Det betyder inte att den som tränar regelbundet kan bortse från hur resten av dagen ser ut. Motion och regelbundna avbrott i stillasittandet är två kompletterande delar av en aktiv vardag.

Rapporten visar samband – inte vad som orsakar dem

Falcks nya undersökning ger en omfattande bild av stillasittandet bland deltagare på svenska arbetsplatser, men den har viktiga begränsningar.

De 26 606 hälso- och arbetsmiljöprofilerna utgör inte ett slumpmässigt, representativt urval av Sveriges befolkning. Uppgifterna om sittande, stress, sömn och energi bygger dessutom på deltagarnas egna uppskattningar.

Det går därför varken att slå fast att exakt samma andelar gäller för alla svenskar eller att stillasittande ensamt ligger bakom de hälsoskillnader som framkommer.

Rapporten pekar ändå på ett tydligt arbetslivsproblem: I vissa yrken har sittandet blivit en dominerande del av vardagen, samtidigt som många av dem som sitter längst själva vill röra sig mer.

Att bryta den utvecklingen handlar därför inte bara om vad människor gör på gymmet efter jobbet, utan också om hur arbetsdagen faktiskt ser ut.