Ett blodtryck taget vid ett vanligt vårdbesök kan skilja sig från ett värde som mäts under strikt standardiserade former. En ny svensk studie visar att skillnaden kan vara tillräckligt stor för att påverka hur blodtrycket bedöms. Men ett avvikande mätvärde är inte samma sak som en felaktig diagnos, och den som behandlas för högt blodtryck ska inte ändra sin medicinering utifrån ett enstaka värde.
Vanliga mätningar gav högre blodtryck
Forskare vid Umeå universitet har jämfört blodtryck som tagits vid vanliga besök i primärvården med standardiserade mätningar inom Västerbottens hälsoundersökningar.
I den direkta jämförelsen ingick 9 567 personer. Rutinmätningarna i vården visade i genomsnitt 4,0 mmHg högre systoliskt och 1,7 mmHg högre diastoliskt blodtryck än de standardiserade mätningarna.
Skillnaden kan låta liten, men den kan få betydelse när ett värde ligger nära en gräns mellan olika blodtryckskategorier.
Av personerna som hamnade i en hypertonikategori vid rutinmätningen klassificerades 41 procent i en lägre blodtryckskategori när mätningen gjordes standardiserat.
Det betyder inte att 41 procent hade fått en felaktig diagnos. Hypertoni diagnostiseras inte normalt utifrån ett enda blodtrycksvärde, och studiens kategorisering ska inte likställas direkt med svenska diagnoskriterier.
Forskarna såg också att de standardiserade mätningarna hade ett tydligare samband med framtida hjärt-kärlsjukdom. Resultaten finns publicerade i Journal of Internal Medicine.
Det är inte nödvändigtvis blodtrycksmätaren som visar fel
När ett blodtryck blir missvisande är det ofta hela mätsituationen som spelar in, snarare än att själva apparaten är trasig.
Blodtrycket förändras naturligt under dagen. Stress, fysisk aktivitet, koffein, nikotin, smärta och andra tillfälliga faktorer kan påverka värdet.
Även sättet man sitter på spelar roll. En arm som hänger ned, korsade ben, fel manschettstorlek eller att man pratar under mätningen kan påverka resultatet.
Det går därför att få ett korrekt registrerat blodtryck som ändå inte är särskilt representativt för personens vanliga viloblodtryck.
Ett högt värde är inte samma sak som hypertoni
I svensk vård definieras hypertoni normalt som ett blodtryck på minst 140/90 mmHg vid mottagningsmätning vid minst två separata tillfällen.
Vid hemblodtryck används en annan gräns. Ett genomsnitt på minst 135/85 mmHg räknas som förhöjt. Vid 24-timmarsmätning finns ytterligare gränsvärden.
Det är en viktig skillnad mot att titta på ett enda värde från en blodtrycksmätare.
Ett tillfälligt högt blodtryck kan exempelvis bero på stress eller den så kallade vitrockseffekten, där blodtrycket stiger när personen befinner sig i vårdmiljö.
Det omvända förekommer också. Vid maskerad hypertoni ser blodtrycket normalt ut på mottagningen men är förhöjt under resten av dygnet.
Därför kan upprepade hemblodtryck eller 24-timmarsmätning ibland ge vården en bättre bild än ett enstaka mottagningsvärde.
Så mäter du blodtrycket rätt hemma
Det går att minska många vanliga felkällor genom att göra mätningen på samma sätt varje gång.
| Kan påverka värdet | Gör så här |
|---|---|
| Kaffe, te, nikotin eller träning strax före | Undvik detta minst 30 minuter före mätningen |
| Ingen vila före mätningen | Sitt lugnt i minst fem minuter |
| Korsade ben eller fötter utan stöd | Ha båda fötterna i golvet och benen okorsade |
| Ryggen saknar stöd | Sitt med ryggen mot ett ryggstöd |
| Armen hänger ned | Stöd armen så att manschetten är ungefär i hjärthöjd |
| Manschetten sitter över kläder | Placera den direkt på bar överarm |
| Fel manschettstorlek | Använd en manschett som passar armens omkrets |
| Samtal eller rörelse under mätningen | Sitt tyst och stilla tills mätningen är klar |
En automatisk överarmsmätare är normalt det bästa alternativet för hemmabruk. Manschettens storlek är viktig. En för liten manschett kan ge ett för högt värde, medan en för stor kan ge ett för lågt värde.
Handleds- och fingermätare kan vara känsligare för hur de placeras. Samma princip gäller för andra tekniska lösningar. I Hurbra:s jämförelse av Huawei Watch D3 och D2 framgår också varför blodtrycksfunktioner i klockor inte automatiskt kan likställas med en vanlig validerad överarmsmätare.
Mät flera gånger i stället för att fastna vid ett värde
Vid strukturerad hemblodtrycksmätning rekommenderas ofta två mätningar på morgonen och två på kvällen, med minst en minut mellan mätningarna, under flera dagar.
Ett vanligt upplägg är att mäta i tre till sju dagar och sedan bedöma ett genomsnitt. Första dagens värden kan uteslutas när medelvärdet räknas ut.
Den som har fått andra instruktioner från sin vårdgivare ska följa dem i stället.
Det är framför allt mönstret över flera mätningar som är användbart. Ett enstaka högt eller lågt värde säger betydligt mindre.
Ändra inte blodtrycksmedicinen själv
Den svenska studien betyder inte att personer som behandlas för högt blodtryck bör ifrågasätta behandlingen utifrån några enstaka hemmavärden.
Sverige har samtidigt problem med både oupptäckt och otillräckligt behandlad hypertoni. Syftet med bättre mätningar är därför inte att behandla färre till varje pris, utan att få bättre underlag för att behandla rätt personer på rätt sätt.
Ta inte mindre eller mer läkemedel, hoppa inte över doser och avsluta inte behandlingen för att blodtrycket råkar vara högre eller lägre vid en enstaka mätning.
Om värdena återkommande avviker från det du brukar ha är det mer användbart att notera resultaten och ta upp dem med vården. Då kan mättekniken kontrolleras och blodtrycket vid behov följas med fler hemmamätningar eller en 24-timmarsmätning.