Donald Trump vill att Ukraina byter president för att få till stånd ett fredsavtal med Ryssland. Utspelet kom lördagen den 10 oktober, dagen efter att USA lättat på sanktionerna mot rysk diesel och Trump presenterat en överenskommelse med Vladimir Putin. Ukraina, Sverige och EU har reagerat kraftigt på dieseluppgörelsen, men något formellt amerikanskt krav på Volodymyr Zelenskyjs avgång har inte presenterats.

USA:s president Donald Trump riktade under lördagen ny kritik mot Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Inför journalister vid Vita huset hävdade Trump att Zelenskyj upprepade gånger hade avstått från möjligheter att avsluta kriget med Ryssland.

– Jag föreslår att de skaffar en ny ledare som kan sluta ett avtal, sade Trump enligt nyhetsbyrån AP.

Uttalandet markerar en ny upptrappning i konflikten mellan de båda presidenterna. Den omedelbara bakgrunden är Ukrainas fortsatta angrepp mot ryska oljeraffinaderier, som Trumpadministrationen anser bidrar till att förvärra bristen på diesel och pressa upp amerikanska bränslepriser.

Trump har samtidigt gjort en egen uppgörelse med Rysslands president Vladimir Putin om leveranser av rysk diesel. Beskedet har väckt kritik eftersom Ryssland därmed får möjlighet till ökade exportintäkter samtidigt som kriget mot Ukraina fortsätter.

Trump lägger skulden på Zelenskyj

Trump anklagade Zelenskyj för att försvåra fredsansträngningarna och framställde ett ukrainskt ledarskifte som en möjlig väg till ett avtal med Moskva.

Men det finns en viktig skillnad mellan presidentens uttalande och ett formellt amerikanskt beslut.

USA har inte presenterat någon process för att ersätta Zelenskyj. Det finns heller inget verifierat ultimatum om att Ukraina måste byta president för att behålla amerikanskt stöd.

Trumps besked är därmed ett offentligt politiskt krav från USA:s president, inte ett beslut som i sig förändrar vem som styr Ukraina.

Ett presidentbyte skulle dessutom vara svårt att genomföra under rådande förhållanden. Ukraina tillåter inte presidentval medan krigslagarna gäller. Enligt landets författning fortsätter den sittande presidenten att utöva sina befogenheter tills en nyvald efterträdare tillträder.

Zelenskyj valdes 2019 och skulle under normala omständigheter ha ställts inför ett nytt presidentval 2024. Kriget har gjort att valet inte kunnat genomföras. Den ukrainske presidenten har pekat på säkerhetsläget, soldaterna vid fronten och svårigheten att säkerställa rösträtten för människor i ockuperade områden och utomlands.

Raffinaderiattackerna har skapat en växande konflikt

Motsättningen mellan Washington och Kyiv började inte med lördagens uttalande.

Redan den 13 september uppmanade Trump Ukraina att stoppa angreppen mot rysk dieselinfrastruktur. Den amerikanska administrationen har därefter återkommit till frågan flera gånger.

Enligt Axios hade amerikanska företrädare vid minst sex tillfällen framfört önskemål om att Ukraina skulle upphöra med attackerna.

Ukraina har i stället fortsatt att slå mot den ryska oljeindustrin. Den 3 oktober meddelade Zelenskyj att landet skulle intensifiera angreppen mot ryska oljeraffinaderier.

Från ukrainskt håll betraktas raffinaderierna som strategiska mål. Oljeindustrin ger Ryssland exportintäkter och levererar samtidigt bränsle till den ryska krigsmakten. Att slå mot raffinaderierna kan därför både försvaga den ryska ekonomin och försvåra militärens försörjning.

Angreppen har fått betydande konsekvenser.

Enligt en analys från Internationella energiorganet IEA i september hade den ryska dieselproduktionen minskat med omkring 30 procent jämfört med 2025. Av Rysslands 32 större raffinaderier hade endast fem undgått ukrainska attacker fram till slutet av augusti.

Ryssland hade dessutom tvingats införa exportrestriktioner för att skydda den inhemska bränsleförsörjningen.

Det som Ukraina betraktar som ett sätt att försvaga Rysslands krigföring har därmed också påverkat tillgången på diesel på världsmarknaden.

Zelenskyj kräver att Ryssland också slutar attackera

Zelenskyj har inte kategoriskt avvisat möjligheten att upphöra med raffinaderiattackerna.

Han har enligt Axios erbjudit sig att stoppa dem om Ryssland samtidigt upphör med angreppen mot Ukrainas kraftverk och annan energiinfrastruktur.

Från amerikansk sida har önskemålet däremot varit att Ukraina ska stoppa sina attacker utan att först kräva motsvarande ryska eftergifter.

Skillnaden är avgörande. Kyiv vill se ett ömsesidigt stopp för attacker mot energianläggningar, medan Washington i första hand har velat få bort de störningar som påverkar dieseltillgången.

Axios har också rapporterat om ukrainska uppgifter att amerikanska förhandlare hotat att begränsa underrättelsesamarbetet om attackerna fortsätter. En amerikansk tjänsteman har förnekat att något sådant hot framförts. Något beslut om att dra in underrättelsestödet är inte bekräftat.

Trump öppnade för rysk diesel – sanktioner lättades

Fredagen den 9 oktober meddelade Trump att han talat med Putin och nått en överenskommelse om ryska dieselleveranser till USA och världsmarknaden.

Enligt Trump omfattar uppgörelsen mer än 300 000 ton diesel omedelbart, ytterligare 500 000 ton i november och därefter större leveranser. Totalt talade presidenten om över 4,8 miljoner ton, även om en del av volymen är beroende av de ryska raffinaderiernas kapacitet.

Det handlar om annonserade leveranser. Det är inte verifierat att mängderna faktiskt kan produceras och transporteras enligt plan.

USA:s finansdepartement utfärdade samma dag ett formellt undantag från vissa sanktioner mot Ryssland. Genom General License 135 tillåts bland annat transaktioner kopplade till försäljning, transport och import av diesel med ryskt ursprung.

Undantaget gäller till den 7 april 2027 och innebär inte att USA generellt har upphävt sina sanktioner mot Ryssland.

Syftet är att öka tillgången på diesel och pressa tillbaka priserna. Den 9 oktober låg det genomsnittliga amerikanska dieselpriset omkring 6,28 dollar per gallon, jämfört med ungefär 3,68 dollar ett år tidigare.

De höga priserna är politiskt känsliga inför det amerikanska mellanårsvalet den 3 november. De beror dock inte enbart på Ukrainas raffinaderiattacker. Även störningar i energiproduktion och transporter i Mellanöstern har bidragit till det ansträngda marknadsläget.

Det är dessutom osäkert hur mycket den ryska dieseln kan påverka priserna. Rysslands egen produktion har slagits hårt av attackerna, och energianalytiker har ifrågasatt om avtalet verkligen tillför betydande nya volymer till världsmarknaden.

Hurbra har tidigare gått igenom Trumps dieselavtal med Putin och hur uppgörelsen kan påverka Sverige.

Zelenskyj kritiserar uppgörelsen med Putin

Den ukrainske presidenten reagerade kraftigt på dieselöverenskommelsen.

I en intervju med Axios beskrev Zelenskyj beslutet som orättvist och oärligt. Han liknade också uppgörelsen vid en födelsedagspresent till Putin.

Zelenskyj kritiserade att Ukraina deltog i diskussioner om hur kriget skulle avslutas samtidigt som Trump förhandlade med Ryssland om ekonomiska lättnader utan att informera den ukrainska sidan om vad som var på väg.

Samtidigt betonade han att USA fortfarande är en viktig aktör i försöken att få slut på kriget.

Kritiken gällde framför allt att Ryssland får nya ekonomiska möjligheter utan att först ha gjort några verifierade eftergifter i fredsförhandlingarna.

Under lördagen rapporterade ukrainska myndigheter dessutom om nya ryska flygangrepp mot Zaporizjzja. Minst 20 människor, däribland tre barn, uppgavs ha dödats och minst 18 skadats.

Zelenskyj kopplade attackerna till vad han beskrev som ett minskat internationellt tryck på Ryssland. Det är dock inte fastställt att den amerikanska dieseluppgörelsen hade något direkt samband med de ryska angreppen.

Något separat svar från Zelenskyj på Trumps senaste uppmaning att byta ukrainsk president har ännu inte kunnat bekräftas.

Sverige och EU kritiserar USA:s beslut

Även från europeiskt håll har dieseluppgörelsen mötts av skarp kritik.

Statsminister Ulf Kristersson meddelade under lördagen att Sverige beklagar överenskommelsen mellan USA och Ryssland.

Han framhöll att Rysslands energiintäkter är en viktig del av finansieringen av kriget och betonade att Sveriges stöd till Ukraina ligger fast.

Kristersson efterlyste fortsatt ekonomiskt tryck på Moskva och pekade på arbetet med nya europeiska sanktioner, bland annat mot den ryska militärindustrin och skuggflottan.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas kritiserade också den amerikanska sanktionslättnaden. Hon framhöll att ökad handel med rysk diesel riskerar att ge Moskva ytterligare pengar till krigföringen.

EU har samtidigt markerat att unionen ska fortsätta minska sitt beroende av ryska fossila bränslen.

Den europeiska kritiken har framför allt riktats mot dieselavtalet och dess konsekvenser. Det finns ännu inte något verifierat gemensamt EU-besked som direkt svar på Trumps senaste krav om att Ukraina ska byta president.

Vad händer med fredsförhandlingarna?

Utspelet kommer vid en känslig tidpunkt i de diplomatiska kontakterna.

Den 9 oktober träffade Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner en ukrainsk delegation i Miami. Diskussionerna omfattade bland annat säkerhetsgarantier, territoriella frågor och Ukrainas återuppbyggnad efter kriget.

Enligt Axios övervägs också nya amerikanska besök i Moskva och Kyiv, men några sådana resor är inte fastställda.

Samtidigt finns inga verifierade besked om att Putin gjort nya åtaganden för att avsluta kriget i utbyte mot den amerikanska dieseluppgörelsen. Putins utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov har uppgett att den ryske presidenten inte förband sig att återuppta fredsförhandlingarna under samtalet med Trump.

Därmed har en tydlig motsättning uppstått i den amerikanska linjen.

Trump vill få ner bränslepriserna genom att öppna för rysk diesel och anser att Ukraina borde byta ledare för att underlätta ett fredsavtal. Ukraina vill i stället fortsätta försvaga den ryska krigsekonomin och kräver att ett stopp för energiattacker ska gälla båda sidor.

För europeiska regeringar är oron att Ryssland får ökade möjligheter att finansiera kriget utan att behöva göra eftergifter.

Trumps krav på en ny ukrainsk president har ännu inte förändrat de formella förutsättningarna för Zelenskyjs fortsatta styre. Men tillsammans med dieseluppgörelsen visar uttalandet hur konflikten om energimarknaden nu har blivit en del av den större diplomatiska motsättningen mellan Washington och Kyiv.