Omkring 200 demonstranter har omhändertagits av polisen i Indiens huvudstad New Delhi inför en stor protest mot landets valkommission. Tusentals säkerhetsstyrkor har satts in, tunnelbanestationer har stängts och mobilinternet har stoppats i delar av centrum. Bakom protesterna ligger en växande konflikt om röstlängderna, där omkring 130 miljoner namn har markerats eller strukits under en omfattande granskning.

Protesterna den 10 oktober riktas mot Indiens högsta valkommissionär Gyanesh Kumar. Demonstranterna kräver hans avgång och anklagar valmyndigheten för att hantera röstlängderna på ett sätt som kan gynna premiärminister Narendra Modis regeringsparti BJP.

Valkommissionen och BJP avvisar anklagelserna.

Enligt Reuters har omkring 200 personer omhändertagits i centrala Delhi. Fler har frihetsberövats på andra platser i landet.

Delar av Delhi avspärrade – 57 tunnelbanestationer berörda

Myndigheterna har genomfört omfattande säkerhetsåtgärder inför demonstrationen. Tusentals poliser och paramilitära säkerhetsstyrkor har placerats ut för att kontrollera tillträdet till centrala delar av huvudstaden.

Åtgärderna har påverkat både kollektivtrafiken och den vanliga handeln.

Internetavstängningen omfattar enligt indiska medier ett område med fyra kilometers radie från korsningen Janpath–Kartavya Path.

Det innebär inte att hela Delhi har stängts. Restriktionerna är framför allt koncentrerade till centrala delar av staden, men har även fått konsekvenser för människor som försöker resa genom området.

Indiens högsta domstol ingrep redan den 9 oktober mot alltför omfattande transportbegränsningar. Domstolen krävde att tåg- och tunnelbanetrafik skulle kunna fortsätta under reglerade former.

Varför protesterar människor mot Indiens valkommission?

Konflikten handlar om en omfattande granskning av Indiens röstlängder, kallad Special Intensive Revision, SIR.

Syftet är enligt valkommissionen att uppdatera registren genom att bland annat ta bort avlidna personer, dubbletter och felaktiga registreringar.

Oppositionen hävdar däremot att granskningen riskerar att stänga ute människor som har rätt att rösta. Särskilt omstridd är frågan om vissa väljargrupper påverkas hårdare än andra.

Kritiker anklagar myndigheten för att ha genomfört förändringar som kan gynna BJP. Regeringspartiet menar i sin tur att oppositionen försöker misstänkliggöra valsystemet av politiska skäl.

Den centrala frågan är om granskningen enbart rättar fel i registren eller om människor som faktiskt är röstberättigade riskerar att försvinna ur dem.

130 miljoner namn – men vad innebär siffran?

Omkring 130 miljoner namn har markerats eller strukits under granskningen. Siffran är mycket stor, men den behöver sättas i sitt sammanhang.

Det betyder inte att 130 miljoner människor definitivt har förlorat sin rösträtt.

Enligt valkommissionens uppgifter, som Reuters återgett, fördelas de berörda registreringarna ungefär så här:

Delposterna är avrundade och summerar därför till cirka 131 miljoner, medan totalsiffran anges som omkring 130 miljoner.

En person som flyttar kan exempelvis behöva registreras i en annan valkrets. Om samma person förekommer två gånger kan en registrering tas bort utan att personen förlorar sin giltiga rösträtt.

Avlidna personer ska naturligtvis inte heller finnas kvar i registren.

Problemet uppstår när en levande, röstberättigad person felaktigt bedöms ha flyttat, inte går att lokalisera eller försvinner ur registret av andra skäl.

Dessutom befinner sig granskningen i olika skeden i olika delar av landet. En markering i en preliminär röstlängd är inte alltid detsamma som ett slutligt beslut om att en person ska tas bort.

Det går därför inte att använda totalsiffran 130 miljoner som ett mått på hur många människor som faktiskt har förlorat möjligheten att rösta.

Intern kritik mot valkommissionens beslut

Protesterna har också fått kraft genom uppgifter om oenighet inom valkommissionen.

The Indian Express publicerade den 25 september en granskning av interna handlingar. Enligt tidningen hade de två andra ledamöterna i valkommissionen, Sukhbir Singh Sandhu och Vivek Joshi, framfört minst 14 formella invändningar under en period på tio månader.

Invändningarna rörde bland annat registreringsförfaranden, tillgången till databaser och hur vissa beslut hade fattats.

Valkommissionen har samtidigt förklarat att de övergripande besluten om granskningen av röstlängderna fattats enhälligt.

Uppgifterna visar att det funnits interna invändningar kring arbetssätt och beslut. De bevisar däremot inte oppositionens påstående att valmyndigheten medvetet försökt gynna BJP.

Ett registreringsfel visar vad som står på spel

Ett konkret exempel kommer från delstaten Goa.

Där rapporterade The Indian Express att 97 personer bedömts vara röstberättigade av lokala valtjänstemän, men ändå inte kunde återföras till den slutliga röstlängden på grund av problem med det centrala datasystemet.

Valkommissionen uppgav senare att 81 av dessa personer hade lämnat in nya registreringsansökningar.

Exemplet visar varför det inte räcker att bara räkna hur många namn som har tagits bort.

En person kan ha rätt att rösta, men ändå behöva genomgå ytterligare administration för att kunna utnyttja den rätten.

Om sådana problem uppstår nära ett val kan tidsfristerna få stor betydelse.

Kan den som strukits få tillbaka sin rösträtt?

Ja. Det finns möjlighet att begära registrering och invända mot felaktiga uppgifter.

Valkommissionen har också beslutat om ytterligare åtgärder för att hjälpa personer som kan ha försvunnit ur röstlängderna av misstag.

Enligt valkommissionens officiella beslut från den 26 september gäller bland annat följande tidsfrister för den aktuella granskningsprocessen i Delhi:

• 30 oktober 2026: Sista dag för att lämna in anspråk och invändningar.
• 30 november 2026: Förlängd tidsfrist för handläggning av dessa ärenden.

Tidsfristerna gäller den aktuella processen i Delhi och ska inte förväxlas med reglerna för samtliga indiska delstater.

Det är också skillnad mellan att ha möjlighet att överklaga och att faktiskt hinna få ett ärende avgjort innan en röstlängd börjar användas vid ett val.

Därför kan konflikten bli viktig inför nästa års val

Under 2027 väntar flera betydelsefulla delstatsval i Indien, bland annat i Uttar Pradesh, landets folkrikaste delstat.

Hur röstlängderna hanteras före dessa val kan få stor praktisk betydelse för människor som behöver rätta eller komplettera sina registreringar.

För oppositionen handlar konflikten om förtroendet för valmyndighetens oberoende. För BJP och valkommissionen handlar granskningen om att säkerställa korrekta väljarregister.

Det finns dokumenterade exempel på administrativa problem och interna invändningar. Däremot är det inte fastställt att förändringarna har genomförts för att systematiskt gynna regeringspartiet.

Den stora obesvarade frågan är hur många röstberättigade människor som felaktigt har tagits bort och hur många av dem som kommer att kunna återfå sin registrering.

Det är den frågan som ligger bakom lördagens protester i Delhi – och som inte besvaras enbart av siffran 130 miljoner.