Sveriges glaciärer kan vara på väg att försvinna betydligt tidigare än forskarna hittills räknat med. Nya mätningar i Sarek visar att vissa glaciärer innehåller så lite som en fjärdedel av den ismängd som tidigare beräkningar har angett. Upptäckten kan förändra prognoserna för hur länge Sveriges glaciärer finns kvar.

Det är forskare vid Stockholms universitet som har undersökt isvolymerna i några av Sveriges största glaciärer. Resultaten visar att tidigare uppskattningar i vissa fall har varit kraftigt överdrivna.

Nina Kirchner, professor i glaciologi vid Stockholms universitet, berättar för Sveriges Radio att mängden is i vissa glaciärer har överskattats med en faktor fyra.

Det innebär inte att tre fjärdedelar av isen plötsligt har smält. I stället har forskarna upptäckt att det redan från början fanns betydligt mindre is än man tidigare trott.

Och när den återstående ismängden är mindre kan också tiden fram till dess att glaciärerna försvinner bli kortare.

När kan Sveriges glaciärer försvinna?

Tidigare bedömningar har pekat mot att de flesta svenska glaciärer kan vara borta inom ungefär 60 år, alltså omkring 2080-talet.

Med de nya resultaten kan försvinnandet komma tidigare. Däremot finns ännu inget nytt exakt årtal för när Sveriges glaciärer väntas vara borta.

Det är också viktigt att skilja mellan olika glaciärer. Deras storlek, höjdläge, geografiska förutsättningar och lokala klimat påverkar hur länge de kan finnas kvar.

En vetenskaplig studie som publicerades i juni 2026 redovisar tidigare prognoser för fyra svenska glaciärer.

Årtalen avser när glaciärerna enligt tidigare modeller kan vara till största delen försvunna. Prognoserna bygger på ett klimatscenario med omkring 2,7 graders global uppvärmning och har inte uppdaterats med de nya resultaten från Sarek.

Det går därför inte att använda den nya uppgiften om en fjärdedel så mycket is för att direkt räkna fram nya slutår.

Därför kan forskarna ha överskattat ismängden

Att mäta en glaciärs storlek är betydligt mer komplicerat än att bara undersöka hur stor yta den täcker.

Med satellitbilder och flygfotografier går det att följa hur glaciärens utbredning förändras. Men det säger inte nödvändigtvis hur tjock isen är eller hur mycket is som finns under ytan.

För att uppskatta volymen har forskare därför använt beräkningsmodeller som bland annat utgår från glaciärens form, utbredning och rörelse.

Problemet är att dessa modeller kan ge felaktiga resultat.

Med radar som tränger genom isen kan forskarna mäta avståndet ner till berggrunden och få en mer detaljerad bild av glaciärens verkliga tjocklek.

En studie från juni 2026, med över 38 000 radarmätningar från fyra svenska referensglaciärer, visade att äldre beräkningsmodeller ibland hade överskattat och ibland underskattat istjockleken.

De nya resultaten från Sarek pekar på att avvikelserna kan vara mycket stora på vissa platser.

Den aktuella Sarekstudien är dock ännu inte publicerad vetenskapligt. Därför är det för tidigt att dra slutsatsen att samtliga svenska glaciärer innehåller lika mycket mindre is än tidigare beräkningar visat.

Sarek har nästan 100 glaciärer

Sarek är ett av Sveriges mest glaciärrika områden. Nationalparken har nästan 100 glaciärer som tillsammans utgör en viktig del av det dramatiska fjällandskapet.

Härifrån rinner smältvatten genom dalgångarna och vidare mot bland annat Ráhpaädno och Rapadalens karakteristiska delta.

Om glaciärerna försvinner snabbare än väntat kan förändringarna i landskapet också komma tidigare.

När isen drar sig tillbaka blottläggs berggrund och mark som tidigare legat täckt. Vattnets flöden kan förändras och mängden sediment som transporteras genom vattendragen påverkas.

Det kan i sin tur få konsekvenser för växtlighet och andra livsmiljöer i fjällområdena.

Utvecklingen hänger samman med den globala uppvärmningen, där FN:s varningar om klimatutvecklingen visar hur snabbt förutsättningarna kan förändras.

Fortfarande oklart hur mycket tid som återstår

Den nya forskningen förändrar framför allt bilden av hur stora isreserver som faktiskt finns kvar i svenska fjällen.

Att vissa glaciärer innehåller betydligt mindre is än tidigare uppskattningar har visat gör dem mer sårbara för fortsatt avsmältning.

Men det betyder inte att alla svenska glaciärer kommer att försvinna samtidigt eller att forskarna redan vet exakt hur mycket prognoserna behöver tidigareläggas.

Först när resultaten från Sarek har analyserats vidare och nya beräkningar gjorts går det att ge en tydligare tidsbild.

Det forskarna nu har upptäckt är ändå betydelsefullt: Sveriges glaciärer kan ha betydligt mindre is kvar att förlora än vi tidigare trott.