Centerpartiets väljare föredrar en regering där Vänsterpartiet ingår framför ett extraval. Det visar en ny undersökning från Indikator Opinion som SVT publicerar på fredagen. Resultatet ger en annan bild än tidigare mätningar om C-väljarnas inställning till V, men betyder inte att partiernas konflikt om regeringsbildningen är löst.

Den nya undersökningen kommer samma dag som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet ska träffas på Lidingö för att diskutera vägen framåt efter riksdagsvalet.

Den centrala frågan är fortfarande om Vänsterpartiet ska få ministerposter i en ny regering. Centerpartiet säger nej, medan Vänsterpartiet har krävt att få ingå om partiets mandat behövs.

Ny mätning visar starkt motstånd mot extraval

Undersökningen från Indikator Opinion omfattar 1 624 väljare som sympatiserar med något av de fyra rödgröna partierna.

När de får välja mellan en regering med S, V, C och MP eller ett extraval är skillnaden stor.

Siffrorna gäller samtliga tillfrågade rödgröna väljare, inte Centerpartiets väljare separat.

Även när alternativet är en regering med endast Socialdemokraterna och Miljöpartiet föredrar en tydlig majoritet en regeringslösning framför extraval.

Då väljer 66 procent regeringsalternativet, medan 16 procent föredrar extraval och 17 procent svarar vet ej.

Undersökningen, som SVT publicerar på fredagsmorgonen, visar också att Centerpartiets väljare föredrar en fyrpartiregering framför att väljarna kallas till valurnorna igen.

Det är särskilt intressant mot bakgrund av tidigare opinionsmätningar.

Varför skiljer sig resultaten från tidigare mätningar?

I en SVT/Verian-undersökning från den 27 augusti uppgav 78 procent av Centerpartiets väljare att de var negativt inställda till Vänsterpartiet i regeringen.

En DN/Ipsos-mätning som rapporterades den 7 oktober visade dessutom att omkring var tionde C-väljare kunde tänka sig V-ministrar.

Vid första anblick kan resultaten framstå som motstridiga.

Men undersökningarna ställer olika frågor.

Att vara negativ till Vänsterpartiet i regeringen är inte samma sak som att föredra ett extraval framför en regering där Vänsterpartiet ingår.

En väljare kan motsätta sig V-ministrar, men ändå anse att det är ett bättre alternativ än att Sverige håller ytterligare ett riksdagsval.

Den nya mätningen visar därför inte nödvändigtvis att C-väljarna har blivit mer positiva till Vänsterpartiet. Den visar framför allt hur väljarna prioriterar när regeringsalternativen ställs mot konsekvensen av ett fortsatt låst läge.

Även Vänsterpartiets väljare har tidigare visat en viss vilja att kompromissa. I september visade en Demoskop-undersökning att 40 procent av V-väljarna föredrog en S-ledd regering utan V framför extraval, medan 25 procent valde extraval.

Det resultatet behandlades i Hurbra-artikeln om V-väljarnas syn på ministerkravet och extraval.

Centerpartiet och Vänsterpartiet håller fast vid sina krav

Trots väljarnas svar finns ännu inget besked om någon förändrad hållning från partiledningarna.

Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist har sagt nej till att släppa in Vänsterpartiet i regeringen. Partiet har hänvisat till sakpolitiska motsättningar och kritik mot antisemitism inom Vänsterpartiet.

Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar har samtidigt krävt ministerposter i en regering som behöver partiets stöd.

Det är här konflikten ligger.

De fyra partierna har tillsammans 176 mandat i riksdagen. Det räcker för att de gemensamt ska kunna förhindra att en annan statsminister tillträder, men mandatfördelningen löser inte frågan om vilka partier som faktiskt ska ingå i regeringen.

För att bryta låsningen krävs en politisk överenskommelse, exempelvis om ministerposter eller om en regering som något av partierna accepterar utan att självt delta.

Vilka regeringsalternativ finns?

Det slutliga valresultatet ger S, V, C och MP sammanlagt 176 mandat, mot 173 för M, SD, KD och L.

Flera regeringslösningar är därför möjliga inom riksdagens regler, men de möter olika politiska hinder.

En svensk statsminister behöver inte ha en egen majoritet bakom sig. Det avgörande är att inte minst 175 av riksdagens 349 ledamöter röstar nej.

Därför kan en regering med betydligt färre än 175 mandat tillträda om tillräckligt många andra partier avstår från att rösta emot den.

Skillnaden mellan att aktivt stödja en regering och att tolerera den är central för de fortsatta förhandlingarna.

Väljarna tror på en uppgörelse

Indikators undersökning innehåller också besked om väljarnas förväntningar.

Hela 70 procent av de tillfrågade rödgröna väljarna tror att de fyra partierna till slut kommer överens.

Samtidigt är synen på ansvaret för låsningen nästan jämnt fördelad mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet.

41 procent anser att C bär störst ansvar, medan 39 procent pekar ut V.

När väljarna får bedöma ett eventuellt extraval tror 42 procent att M, SD, KD och L skulle stärkas, medan 14 procent tror att S, V, C och MP skulle stärkas.

Det är väljarnas egna bedömningar och säger inte hur ett nytt val faktiskt skulle sluta.

Partiledarna möts på fredagen

Under fredagen den 9 oktober ska företrädare för de fyra rödgröna partierna träffas på Lidingö mellan klockan 13 och 17.

Centerpartiet har beskrivit mötet som ett samtal om gemensamma utgångspunkter snarare än formella regeringsförhandlingar.

Nooshi Dadgostar har däremot gjort klart att hon vill diskutera regeringsfrågan.

Mötet följs av ytterligare en viktig hållpunkt. Måndagen den 12 oktober ska Socialdemokraternas Magdalena Andersson återrapportera sitt sonderingsuppdrag till talmannen Andreas Norlén.

Det nya opinionsresultatet kan bli en del av diskussionen om kompromisser, men det förändrar varken riksdagens mandatfördelning eller partiernas formella positioner.

Den avgörande frågan är därför fortfarande densamma: Kan Centerpartiet och Vänsterpartiet hitta en regeringslösning som båda accepterar, eller består låsningen trots väljarnas motvilja mot extraval?