Singapore har avrättat 19 personer under 2026, samtliga dömda för narkotikabrott. Siffran gäller till och med den 30 september och överstiger redan antalet avrättningar under hela förra året. Samtidigt har flera andra länder i Sydostasien begränsat dödsstraffet eller slutat verkställa dödsdomar. En ny rapport från Amnesty International visar hur stora skillnaderna har blivit mellan länderna.

I Amnesty Internationals nya genomgång av dödsstraffet i Sydostasien beskrivs både framsteg och allvarliga människorättsproblem. Medan flera regeringar har förändrat sin lagstiftning fortsätter Singapore att använda dödsstraffet som en central del av kampen mot narkotikahandel.

Under de senaste fem åren är det enligt Amnesty endast Singapore, Myanmar och Vietnam bland ASEAN-länderna som är kända för att ha verkställt dödsstraff.

Singapore har redan passerat förra årets avrättningar

Utvecklingen i Singapore är tydlig när årets siffror jämförs med tidigare år.

Under 2024 avrättades nio personer. Året därpå steg antalet till 17, varav 15 hade dömts för narkotikabrott och två för mord.

Redan under de första nio månaderna 2026 har antalet nått 19. Samtliga avrättningar under året gäller narkotikabrott.

Siffran har också bekräftats oberoende av Amnesty. EU:s delegation i Singapore uppgav tillsammans med flera andra diplomatiska representationer i september att 19 personer hade avrättats under året.

Singapore har därmed redan nått samma antal avrättningar som under hela 2003. Det är en nivå som landet inte har varit uppe i på över två decennier.

Den ökade takten betyder däremot inte att dödsstraffet nyligen har återinförts eller att någon helt ny generell straffregel ligger bakom samtliga avrättningar. Singapore har länge tillämpat dödsstraff för grova narkotikabrott.

Vad som särskilt skiljer utvecklingen från många andra länder är att avrättningarna fortsätter regelbundet, samtidigt som en allt större del av regionen har avstått från att verkställa dödsdomar.

Flera länder i Sydostasien begränsar dödsstraffet

ASEAN har sedan Timor-Lestes inträde 2025 elva medlemsländer. Av dessa har tre helt avskaffat dödsstraffet: Kambodja, Filippinerna och Timor-Leste.

I ytterligare flera länder finns dödsstraffet fortfarande i lagstiftningen, men avrättningar har inte genomförts på många år.

Skillnaderna visar också varför det är viktigt att skilja mellan länder som helt har avskaffat dödsstraffet och länder som enbart har slutat verkställa domarna.

Malaysia har avskaffat det obligatoriska dödsstraffet

Malaysia genomförde en omfattande reform 2023. Tidigare var domstolarna skyldiga att döma till döden för vissa brott. Efter reformen kan andra straff utdömas, och tidigare dödsdomar har kunnat omprövas.

Enligt uppgifter som redovisats i Malaysias parlament fanns 97 personer kvar med dödsdom i november 2025.

Landet har inte genomfört någon avrättning sedan 2018, men dödsstraffet finns fortfarande kvar som en möjlig påföljd.

Reformen innebär därför en betydande förändring utan att vara ett fullständigt avskaffande.

Vietnam vill minska antalet dödsstraffbelagda brott ytterligare

Även Vietnam har tagit steg mot en mer begränsad användning av dödsstraff.

Under 2025 avskaffades straffet för åtta brottstyper, däribland vissa narkotikarelaterade och ekonomiska brott.

I augusti 2026 presenterade regeringen ett nytt förslag om att minska antalet brott som kan bestraffas med döden från tio till fyra.

Enligt förslaget skulle dödsstraffet behållas för bland annat mord, terrorism och olaglig narkotikaframställning, men tas bort för ytterligare brott, däribland narkotikahandel.

Regeringen har motiverat förändringarna med behovet av att anpassa straffrätten till internationell utveckling och förbättra det rättsliga samarbetet med andra länder.

Det senaste förslaget är ännu inte genomfört.

Samtidigt är Vietnams faktiska användning av dödsstraff svår att granska. Uppgifter om antalet avrättningar är hemligstämplade. Det går därför inte att göra en säker numerisk jämförelse med Singapore.

Myanmar går delvis i motsatt riktning

Utvecklingen är inte positiv i hela Sydostasien.

Myanmar återupptog avrättningar 2022 efter flera decennier utan verkställda dödsdomar. Fyra politiska fångar avrättades då, vilket utlöste omfattande internationell kritik.

Militärstyret försvarade avrättningarna med hänvisning till brott som det beskrev som terrorhandlingar.

Sedan dess har juntan också utökat möjligheten att döma till döden för vissa brott, bland annat genom lagstiftning kopplad till den militära valprocessen.

Myanmar visar därmed att regionala framsteg inte innebär att alla regeringar rör sig i samma riktning.

Därför försvarar Singapore dödsstraffet

Singapores regering har en helt annan syn på dödsstraffets roll än Amnesty och flera internationella människorättsorganisationer.

Regeringen betraktar grov narkotikahandel som ett allvarligt hot mot samhället. Dödsstraffet beskrivs som ett verktyg för att avskräcka narkotikasmugglare och förhindra att stora mängder narkotika når landet.

Landets narkotikamyndighet, Central Narcotics Bureau, framhåller återkommande vilka skador narkotikamissbruk orsakar för enskilda människor, familjer och samhället.

Strafflagstiftningen är mycket sträng. Dödsstraff kan exempelvis aktualiseras vid handel med eller införsel av mer än 15 gram rent heroin eller mer än 500 gram cannabis.

Det handlar alltså om särskilda narkotikabrott och inte om att enbart inneha dessa mängder.

I april 2026 avrättades en man som hade dömts för att ha importerat drygt ett kilo cannabis.

Regeringen hänvisar till folkligt stöd

Singapores regering framhåller också att dödsstraffet har ett starkt stöd bland befolkningen.

En opinionsundersökning som inrikesministeriet hänvisade till 2023 visade att 77,4 procent stödde dödsstraff för särskilt grova brott.

I samma undersökning ansåg 87,9 procent att dödsstraff har en avskräckande effekt på grov narkotikahandel.

Men det finns en viktig skillnad mellan vad människor tror om ett straffs effektivitet och vad forskning faktiskt kan belägga.

EU:s delegation och flera andra diplomatiska representationer har ifrågasatt om det finns tillräckliga bevis för att dödsstraff motverkar narkotikahandel bättre än andra straff.

Amnesty kritiserar både avrättningarna och rättssäkerheten

Amnesty International motsätter sig dödsstraff under alla omständigheter.

När det gäller Singapore riktar organisationen särskilt stark kritik mot att människor avrättas för narkotikabrott.

Enligt internationella människorättsnormer ska dödsstraff, i de länder som fortfarande tillämpar det, vara begränsat till de allra allvarligaste brotten. FN:s människorättskommitté tolkar detta som brott av synnerlig allvarlighetsgrad som innefattar uppsåtligt dödande.

Narkotikabrott uppfyller inte det kravet.

Amnesty ifrågasätter också hur rättssäkerheten fungerar i dödsstraffmål och kritiserar de regler som gör dödsstraff obligatoriskt i vissa situationer.

Singapore har visserligen undantag för vissa narkotikakurirer. En person som uppfyller särskilda villkor och exempelvis har lämnat betydande hjälp till myndigheternas narkotikautredningar kan under vissa förutsättningar undgå dödsstraff.

Men Amnesty anser att systemet ger åklagarsidan alltför stort inflytande över beslut som kan avgöra om en människa ska leva eller dö.

Singapores regering försvarar i sin tur rättsprocesserna och betonar att dödsdömda har möjlighet att överklaga domar och ansöka om nåd.

Det är också viktigt att skilja mellan rättsliga förutsättningar och orsakerna till att fler avrättningar faktiskt genomförs. Den tillgängliga statistiken visar en kraftig ökning, men den fastställer inte att en enskild lagändring eller politisk åtgärd ligger bakom utvecklingen.

Dödsstraffet minskar geografiskt – men används fortfarande hårt

Den regionala utvecklingen innehåller en paradox.

Allt färre länder i Sydostasien genomför kända avrättningar, samtidigt som dödsstraffet fortfarande finns kvar i lagstiftningen i majoriteten av ASEAN:s medlemsländer.

Thailand är ett exempel. Landet har inte avrättat någon sedan 2018, men domstolarna fortsätter att meddela dödsdomar. Under 2025 registrerade Amnesty minst 119 nya dödsdomar i landet.

Att avrättningar upphör betyder alltså inte nödvändigtvis att dödsstraffet håller på att försvinna.

Även globalt finns denna skillnad. Under 2025 dokumenterade Amnesty minst 2 707 avrättningar världen över, den högsta registrerade siffran sedan 1981. Ökningen drevs framför allt av ett fåtal länder, medan antalet stater som verkställer dödsstraff förblev historiskt lågt.

Singapore illustrerar samma mönster i Sydostasien.

Landet har inte förändrat sin grundläggande hållning till dödsstraffet, utan fortsätter att försvara det som en nödvändig del av narkotikabekämpningen. Samtidigt försöker andra regeringar begränsa straffets användning genom lagreformer, omprövningar eller långvariga stopp för avrättningar.

Resultatet är en region där dödsstraffet fortfarande är utbrett i lagstiftningen, men där skillnaden mellan hur regeringarna faktiskt använder det blir allt tydligare.