Stockholm väntas få Sveriges starkaste regionala ekonomi 2026. Nordea räknar med en BRP-tillväxt på 3,6 procent i huvudstadsregionen, medan Norra Mellansverige hamnar sist på 2,0 procent. Bakom skillnaderna finns allt från försvarssatsningar och industrikonjunktur till arbetskraftsbrist och en befolkning som minskar i delar av landet.
Nordea räknar med att svensk ekonomi som helhet växer med omkring 3 procent under 2026. Men återhämtningen fördelas långt ifrån jämnt över landet.
I bankens nya regionala prognos skiljer det 1,6 procentenheter mellan regionen med högst och lägst väntad tillväxt.
Här väntas ekonomin växa snabbast 2026
| Region | BRP-tillväxt 2026 |
|---|---|
| Stockholm | 3,6 % |
| Östra Mellansverige | 3,2 % |
| Sydsverige | 3,0 % |
| Västsverige | 3,0 % |
| Mellersta Norrland | 2,8 % |
| Småland och öarna | 2,5 % |
| Övre Norrland | 2,5 % |
| Norra Mellansverige | 2,0 % |
Siffrorna är prognoser över den reala utvecklingen av bruttoregionprodukten, BRP. De visar alltså hur värdet av produktionen i respektive region väntas förändras när priseffekter räknats bort.
Det betyder inte att hushållens inkomster eller antalet jobb automatiskt ökar i samma takt.
Stockholm drar ifrån
Stockholm toppar prognosen med 3,6 procents tillväxt.
En viktig förklaring är regionens stora tjänstesektor. När hushållens konsumtion och den inhemska efterfrågan stärks gynnas en tjänstetung ekonomi som Stockholm relativt snabbt.
Stockholm hade dessutom landets högsta BRP per sysselsatt enligt SCB:s senaste regionalräkenskaper för 2024. Det säger något om regionens höga produktivitet och koncentration av verksamheter med stort förädlingsvärde.
Nordeas syn på Stockholm har dessutom blivit mer positiv under året. I bankens februariprognos väntades regionens ekonomi växa med 3,4 procent 2026. Nu är prognosen 3,6 procent.
Stockholm är därmed den enda av de åtta regionerna där prognosen har höjts sedan februari.
Försvarssatsningar lyfter Östra Mellansverige
På andra plats kommer Östra Mellansverige med en väntad tillväxt på 3,2 procent.
Regionen omfattar Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län.
Här lyfter Nordea särskilt fram industrin och de ökade svenska försvarsinvesteringarna. Det gör regionen intressant eftersom delar av näringslivet har en stark koppling till industriell produktion och försvarssektorn.
Mellersta Norrland, som består av Jämtlands och Västernorrlands län, väntas också få stöd från industrin och ökade försvarssatsningar. Där ligger prognosen på 2,8 procent.
Prognoserna har sänkts i stora delar av Sverige
En jämförelse med Nordeas regionala prognos från februari visar samtidigt att utsikterna för 2026 har försämrats i större delen av landet.
Sex av de åtta regionerna har fått sin prognos sänkt.
Störst är förändringen i Norra Mellansverige. Där räknade Nordea i februari med 3,0 procents tillväxt. Den nya prognosen ligger på 2,0 procent.
Småland och öarna har sänkts från 3,4 till 2,5 procent. Sydsverige har gått från 3,5 till 3,0 procent.
Västsveriges prognos ligger kvar på 3,0 procent.
Skillnaderna visar att den svenska konjunkturuppgången inte är en enkel berättelse där hela landet förbättras i samma takt.
Låg arbetslöshet kan bli ett problem i norr
En av de mest intressanta motsättningarna finns i norra Sverige.
Arbetslösheten är mycket låg i flera nordliga län. Under andra kvartalet 2026 hade Norrbotten lägst arbetslöshet i landet enligt Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik, med 3,5 procent. Jämtland hörde också till länen med allra lägst arbetslöshet.
Det låter som ett odelat styrketecken, men samma utveckling kan skapa problem när företagen behöver anställa.
Arbetsförmedlingen har pekat på omfattande rekryteringsproblem, särskilt i Norrbotten. När konjunkturen stärks och företag vill expandera kan bristen på rätt kompetens begränsa tillväxten.
Det här är en del av ett större svenskt matchningsproblem som Hurbra tidigare gått igenom i artikeln om Sveriges kompetensgap 2026.
Låg arbetslöshet betyder alltså inte automatiskt att en region har bäst förutsättningar att växa snabbast. Om företagen inte hittar personal kan den låga arbetslösheten i stället bli en flaskhals.
Befolkningen växer framför allt i Stockholm
Den demografiska utvecklingen förstärker skillnaderna.
SCB:s preliminära länssiffror visar att Sveriges befolkning ökade med knappt 5 000 personer under första halvåret 2026.
Stockholms län ökade samtidigt med drygt 7 500 personer.
Det innebär att befolkningsökningar på andra håll inte räckte för att väga upp minskningar i flera delar av landet.
Summeras länssiffrorna enligt samma regionindelning som Nordea använder minskade befolkningen bland annat i Övre Norrland, Mellersta Norrland och Norra Mellansverige under årets första sex månader.
Även Östra Mellansverige och Småland och öarna hamnar på minus i den preliminära summeringen.
Det kan få betydelse långt utanför själva befolkningsstatistiken. Färre personer i arbetsför ålder kan göra det svårare att bemanna företag, offentlig verksamhet och nya investeringar.
Arbetslösheten visar en annan karta
Samtidigt finns stora delar av den högsta arbetslösheten längre söderut.
Skåne hade under andra kvartalet en arbetslöshet på 8,4 procent enligt Arbetsförmedlingen. Södermanland låg på 8,0 procent och Västmanland på 7,7 procent.
Det skapar nästan en spegelvänd bild av kompetensproblemet.
Vissa regioner har gott om människor som söker arbete men samtidigt problem med matchningen mellan arbetslösa och lediga tjänster. Andra har låg arbetslöshet men för få personer att rekrytera.
Hurbra har tidigare förklarat mekanismen närmare i varför arbetslösheten kan vara hög trots personalbrist.
Den senaste utvecklingen för den svenska arbetslösheten finns också samlad i vår genomgång av arbetslösheten i augusti 2026.
Därför växer olika delar av Sverige olika snabbt
Regionernas näringsliv spelar stor roll för prognosen.
Stockholm påverkas mycket av tjänster och hushållens efterfrågan.
Östra Mellansverige får draghjälp från industri och försvarssatsningar.
Västsverige är starkt exponerat mot export och fordonsindustri och påverkas därför mer av utvecklingen i världsekonomin.
Småland och öarna är också industriberoende, medan Norra Mellansverige bland annat har en stor exponering mot traditionell industri.
Sydsverige gynnas mer av konsumtion, handel och tjänster när hushållens ekonomi förbättras.
Det gör att samma nationella konjunktur kan ge helt olika resultat beroende på var i Sverige man tittar.
Den fullständiga regionala prognosen finns hos Nordea.
Vad betyder skillnaden mellan 3,6 och 2,0 procent?
Skillnaden mellan Stockholm och Norra Mellansverige är 1,6 procentenheter.
Om två lika stora ekonomier förenklat börjar året på index 100 skulle en tillväxt på 3,6 procent innebära 103,6 vid årets slut. Med 2,0 procents tillväxt blir motsvarande nivå 102,0.
Men BRP är inte samma sak som privatekonomi.
En region kan få stark tillväxt genom exempelvis högre produktivitet eller stora investeringar utan att löner och sysselsättning ökar lika mycket. Omvänt kan arbetsmarknaden förbättras även i en region där BRP växer långsammare.
För den som bor i regionen är därför kombinationen av tillväxt, arbetsmarknad, investeringar och befolkningsutveckling mer intressant än en enda procentsiffra.
Prognosen är inte facit
Det är också viktigt att skilja Nordeas prognos från faktisk statistik.
SCB:s senaste fullständiga regionalräkenskaper gäller 2024. De visar stora skillnader även i det verkliga utfallet mellan olika län, men de kan inte användas som ett facit för vad som händer 2026.
Nordeas siffror är bankens bedömning av utvecklingen under året.
Mycket kan fortfarande förändras genom exempelvis räntor, hushållens konsumtion, världshandeln, industrikonjunkturen eller investeringstakten.
Men rapporten visar tydligt att den svenska ekonomiska återhämtningen inte ser likadan ut överallt.
Stockholm går in i 2026 med den starkaste prognosen. Samtidigt växer betydelsen av en annan fråga i flera delar av landet: inte bara om jobben finns, utan om det finns tillräckligt många människor med rätt kompetens för att fylla dem.