Svea hovrätt fastställer domen mot den 34-årige man som dömts för försök till spioneri och två fall av ofredande. Mannen ska fortsatt få rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Samtidigt pågår en separat förundersökning om stämpling till mord, som inte ingår i den dom hovrätten nu har prövat.

Hovrättens besked kom den 6 oktober. Domen innebär att Stockholms tingsrätts avgörande från den 29 juli står fast.

Enligt Säkerhetspolisen delar Svea hovrätt tingsrättens bedömning att mannen gjort sig skyldig till försök till spioneri.

Målet är ovanligt, men det finns flera viktiga juridiska gränsdragningar bakom den korta formuleringen. Mannen har exempelvis inte dömts för fullbordat spioneri. Han har heller inte dömts för den misstänkta stämplingen till mord.

Försökte etablera kontakt med rysk underrättelsetjänst

Mannen hade tidigare arbetat inom Försvarsmakten och hade därigenom fått tillgång till uppgifter med högt skyddsvärde.

Enligt domstolarnas bedömning försökte han under hösten 2025 röja sådana uppgifter till ryska myndigheter. En central del i målet är en resa till Moskva i november 2025, där mannen enligt utredningen försökte etablera kontakt med rysk underrättelsetjänst.

Tingsrätten bedömde att hans agerande hade gått så långt att det var straffbart som försök till spioneri.

När hovrätten nu fastställer domen står den bedömningen fast.

Därför döms han för försök till spioneri

Spioneri regleras i brottsbalken och kan bland annat bestå i att någon, i syfte att hjälpa en främmande makt, obehörigen anskaffar, lämnar eller röjer uppgifter som kan skada Sveriges säkerhet.

Men lagen gör det också möjligt att döma någon innan ett spioneribrott har fullbordats.

För att ett försök ska vara straffbart krävs i grunden att personen har börjat utföra brottet men att det inte har fullbordats. Det måste samtidigt ha funnits en verklig risk för att brottet skulle kunna genomföras, eller att risken bara uteblev på grund av tillfälliga omständigheter.

I det aktuella målet handlar försöksdelen om att mannen enligt domstolen försökte röja uppgifter som han redan hade tillgång till.

Det är en viktig skillnad mot att förenklat beskriva saken som att spioneri alltid kräver att hemliga uppgifter faktiskt har överlämnats. Ett fullbordat spioneribrott kan enligt lagen även bestå i exempelvis ett obehörigt anskaffande av känsliga uppgifter när de övriga förutsättningarna är uppfyllda.

Två ofredanden ingår också i domen

När mannen åtalades i juni fanns även en åtalspunkt om olaga förföljelse.

Den slutliga domen blev dock annorlunda på den punkten.

Stockholms tingsrätt dömde mannen för två fall av ofredande. Enligt domstolen hade han följt en annan man mellan dennes bostad och arbetsplats.

Det är alltså två ofredanden, inte olaga förföljelse, som ingår i den dom Svea hovrätt nu har fastställt.

Därför blev påföljden rättspsykiatrisk vård

Mannen döms inte till ett tidsbestämt fängelsestraff.

Domstolen har bedömt att han lider av en allvarlig psykisk störning och påföljden är rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp. Domen innebär därför inte att det går att dra slutsatser om någon specifik diagnos utöver det som domstolen faktiskt har slagit fast.

Särskild utskrivningsprövning innebär också att vården inte har en på förhand bestämd sluttid på samma sätt som ett fängelsestraff.

När särskild utskrivningsprövning gäller är det förvaltningsrätten som beslutar om bland annat permissioner och när vården slutligen kan upphöra. Vid bedömningen vägs bland annat risken för återfall i allvarlig brottslighet och det fortsatta behovet av psykiatrisk vård in.

Det betyder att svaret på frågan om hur länge mannen kommer att vårdas inte går att ange i ett visst antal månader eller år utifrån dagens hovrättsdom.

Mordmisstanken är ett separat ärende

Parallellt med spionerimålet finns en annan mycket allvarlig misstanke.

Mannen är misstänkt för stämpling till mord och den förundersökningen fortsätter.

Det är viktigt att hålla den misstanken helt skild från hovrättsdomen.

Svea hovrätt har inte nu dömt mannen för stämpling till mord och den pågående mordutredningen är inte en del av den dom som fastställts.

Stämpling är dessutom ett eget juridiskt begrepp. Det kan bland annat handla om att två eller flera personer kommer överens om att utföra ett brott, att någon försöker förmå en annan att utföra det eller att någon åtar sig eller erbjuder sig att begå brottet.

Om den separata utredningen leder vidare till åtal blir det därför en ny rättslig prövning.

Från gripande till fastställd hovrättsdom

Fallet har utvecklats snabbt under 2026.

Fallet skiljer sig samtidigt från tidigare svenska spionmål där domstolar har bedömt att information faktiskt har anskaffats, förmedlats eller röjts på ett sätt som gjort spioneribrottet fullbordat.

Det finns också andra aktuella spioneriutredningar med svensk anknytning. Hurbra har tidigare skrivit om svenskar som häktats misstänkta för spioneri i Finland. Där rör det sig fortfarande om misstankar, medan det svenska mål som Svea hovrätt nu avgjort har nått fram till en fastställd fällande hovrättsdom.

Nästa juridiska steg kan bli Högsta domstolen om domen överklagas. För att HD ska pröva målet krävs normalt prövningstillstånd.