Lerøy Seafood Groups sammanlagda slakt av lax och öring minskade med 7,5 procent under tredje kvartalet 2026. Men bakom totalsiffran finns stora skillnader. Själva laxvolymen föll betydligt mindre, samtidigt som bolaget fortfarande har möjlighet att nå sin helårsprognos på 195 000 ton.
Lerøy Seafood Group slaktade 54 680 ton lax och öring i Norge under tredje kvartalet 2026. Under samma period förra året var volymen 59 100 ton.
Det innebär en minskning med cirka 7,5 procent.
Samtidigt föll fångsten inom Lerøy Havfisk från 13 500 till 10 200 ton. Det motsvarar en nedgång på drygt 24 procent.
Volymuppdateringen är den första konkreta indikationen på hur det tredje kvartalet har utvecklats inför Lerøys fullständiga rapport den 10 november.
Men siffrorna behöver delas upp för att ge en rättvis bild av utvecklingen.
Lerøy Midt minskar mest av odlingsregionerna
Samtliga tre norska odlingsregioner redovisade lägre slaktvolym än under tredje kvartalet 2025.
| Region | Q3 2026 | Q3 2025 | Förändring |
|---|---|---|---|
| Lerøy Aurora | 19 000 ton | 20 100 ton | −5,5 % |
| Lerøy Midt | 18 800 ton | 21 400 ton | −12,1 % |
| Lerøy Sjøtroll | 16 900 ton | 17 600 ton | −4,0 % |
| Varav öring | 7 600 ton | 10 400 ton | −26,9 % |
Det största regionala tappet finns alltså i Lerøy Midt, där volymen minskade med drygt 12 procent.
Samtidigt sticker öringen ut ännu tydligare.
Lerøy Sjøtroll slaktade bara 7 600 ton öring under kvartalet, jämfört med 10 400 ton året före. Det är en minskning med nästan 27 procent.
Själva laxvolymen föll betydligt mindre
Den sammanlagda nedgången på 7,5 procent gäller lax och öring tillsammans.
Räknat på Lerøys redovisade uppdelning uppgick den rena laxvolymen till omkring 47 100 ton under kvartalet. Motsvarande beräkning för tredje kvartalet 2025 ger cirka 48 700 ton.
Det innebär att laxvolymen i sig minskade med ungefär 3,3 procent.
En stor del av nedgången i totalsiffran kommer alltså från den betydligt lägre öringproduktionen.
Det är en viktig skillnad när volymbeskedet ska bedömas.
55 600 ton krävs under fjärde kvartalet
Lerøys senaste prognos är att bolaget ska slakta omkring 195 000 ton lax och öring i Norge under hela 2026.
Efter årets första nio månader har bolaget slaktat cirka 139 390 ton.
Det innebär att omkring 55 610 ton behöver slaktas under fjärde kvartalet för att helårsprognosen ska nås.
Det är bara omkring 1,7 procent mer än under tredje kvartalet i år.
Jämförelsen med förra året är mer krävande. Lerøy slaktade 49 300 ton under fjärde kvartalet 2025. För att nå årets prognos behöver Q4-volymen alltså bli ungefär 13 procent högre än motsvarande kvartal förra året.
Regionalt ser behovet ut så här:
| Region | Volym efter Q3 | Helårsprognos | Krävs i Q4 |
|---|---|---|---|
| Aurora | 34 350 ton | 52 000 ton | 17 650 ton |
| Midt | 54 460 ton | 73 000 ton | 18 540 ton |
| Sjøtroll | 50 580 ton | 70 000 ton | 19 420 ton |
| Totalt | 139 390 ton | 195 000 ton | 55 610 ton |
Det är framför allt Sjøtroll som behöver ett starkt avslut på året.
Regionen behöver slakta omkring 19 400 ton under fjärde kvartalet för att nå sin prognos på 70 000 ton.
Lerøy har dock inte sänkt sin totala helårsprognos i den nya volymuppdateringen.
Lerøy går mot den norska laxtrenden
Det finns också en intressant skillnad mellan Lerøys utveckling och den norska marknaden som helhet.
Norge exporterade omkring 464 700 ton lax under tredje kvartalet 2026, vilket var 12 procent mer än samma period året före.
September innebar dessutom rekordhög exportvolym.
Den stora tillgången har kopplats till gynnsamma biologiska förhållanden, god överlevnad och stark tillväxt i den norska laxproduktionen.
Lerøys lägre volym är därför inte en del av någon generell nedgång för norsk laxproduktion.
Öringen visar däremot en annan utveckling. Norsk öringexport minskade med omkring 23 procent i volym under tredje kvartalet, vilket ligger nära utvecklingen i Lerøys egen öringproduktion.
Tidigare problem har påverkat produktionen
Lerøy har under året beskrivit den biologiska utvecklingen som överlag stark, men det finns regionala problem som påverkat slaktprofilen.
I Sjøtroll ledde mycket låga havstemperaturer tidigare under året till sämre tillväxt. Problemen fortsatte in i början av tredje kvartalet och fick Lerøy att sänka regionens helårsprognos från 73 000 till 70 000 ton.
I Aurora har jämförelsen påverkats av ett ISA-utbrott i slutet av 2025. Det gjorde att viss slakt som annars hade kunnat hamna 2026 genomfördes redan förra året.
I Lerøy Midt gick bolaget samtidigt in i sommaren med lägre biomassa efter fler behandlingar mot laxlus i slutet av andra kvartalet. Åtgärderna skulle förbättra situationen under sommaren, men hämmade tillväxten tillfälligt.
Den nya volymuppdateringen ger däremot inget stöd för att ett nytt större biologiskt problem skulle ha uppstått under tredje kvartalet.
Högre laxpris kan mildra volymtappet
Lägre produktion behöver inte heller betyda att Lerøys intäkter faller lika mycket.
Det norska exportpriset på färsk lax låg på 73,59 norska kronor per kilo under vecka 39.
En beräkning av veckopriserna under tredje kvartalet visar ett genomsnitt omkring 71,5 kronor per kilo. Under motsvarande period förra året låg nivån närmare 68,6 kronor.
Det motsvarar en ökning på drygt 4 procent.
Även den norska exportstatistiken visar kombinationen av höga volymer och starkare värde. Laxexporten ökade omkring 12 procent i volym men 14 procent i värde under tredje kvartalet.
Högre priser kan alltså kompensera för en del av Lerøys lägre volym.
Samtidigt påverkas resultatet av betydligt fler faktorer än hur många ton fisk som slaktas. Valutakurser, kontraktspriser, produktmix, kostnader och biologisk utveckling spelar också stor roll.
Det går därför inte att räkna fram Lerøys resultat för tredje kvartalet från dagens volymbesked.
Havfisks fångst ned 24 procent
På vildfångstsidan är nedgången betydligt större.
Lerøy Havfisk fångade 10 200 ton fisk under kvartalet, jämfört med 13 500 ton ett år tidigare.
Det är ett fall på 24,4 procent.
Torskfångsten låg däremot kvar på 1 200 ton.
Efter årets första tre kvartal har Havfisk fångat omkring 43 300 ton, mot 50 200 ton under motsvarande period 2025.
Lerøys senaste uppskattning för hela 2026 är en fångst på cirka 51 600 ton.
För att nå den nivån behövs ungefär 8 300 ton under årets sista kvartal. Det kan jämföras med omkring 7 600 ton under fjärde kvartalet förra året.
Även där är prognosen alltså fortfarande möjlig att nå trots det svaga tredje kvartalet.
Det är också värt att notera att lägre fångst inte nödvändigtvis behöver innebära lägre resultat. Lerøy höjde efter andra kvartalet sin resultatprognos för Wild Catch till ett operativt EBIT på 400–450 miljoner norska kronor, bland annat tack vare högre priser och effektiviseringar.
Det här blir viktigast den 10 november
Den stora frågan inför kvartalsrapporten är därför inte enbart varför den sammanlagda volymen minskade med 7,5 procent.
Tre saker blir viktigare:
Om Lerøy fortfarande räknar med 195 000 ton för helåret. Då behöver fjärde kvartalet bli tydligt starkare än motsvarande period 2025.
Hur laxpriserna och kontrakten har påverkat intäkterna. Marknadspriserna har varit högre, vilket kan mildra effekten av mindre volym.
Om kostnaderna fortsätter förbättras. Lerøy har tidigare arbetat med kostnadsbesparingar och förbättrad biologisk utveckling, vilket kan få större betydelse för resultatet än några enskilda procent i slaktvolym.
Volymbeskedet ser därför svagare ut vid första anblick än när siffrorna delas upp.
Den sammanlagda lax- och öringproduktionen föll 7,5 procent. Men själva laxvolymen minskade betydligt mindre, och bolagets helårsprognos är fortfarande inom räckhåll.
Nästa tydliga svar kommer den 10 november.