Ebolaepidemin i Kongo är fortfarande långt ifrån över. Över 8 000 fall har bekräftats och fler än 4 000 människor har dött. Samtidigt varnar Frankrike för att smittan snabbt kan ta ny fart om övervakningen försvagas. För människor i Sverige och övriga Europa bedöms risken däremot fortfarande som mycket låg.

Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot lyfte frågan under ett besök i Bunia i östra Demokratiska republiken Kongo. Frankrike har avsatt 13,4 miljoner euro till kampen mot ebola hittills i år och regeringen vill nu diskutera ytterligare finansiering.

Budskapet kan vid första anblick låta motsägelsefullt. Insatserna har lyckats bromsa smittan på vissa håll och hindra en större spridning till tätbefolkade städer. Samtidigt registreras fortfarande nya fall.

Det är just därför fortsatt övervakning är avgörande.

Över 4 000 döda i ebolaepidemin

De senaste kongolesiska siffrorna visar omkring 8 300 bekräftade ebolafall och 4 018 dödsfall. Sju provinser har drabbats.

Utvecklingen skiljer sig samtidigt kraftigt mellan olika delar av landet.

I delar av Ituri, där Bunia ligger, har antalet nya fall minskat från tidigare toppnivåer. I Norra Kivu har situationen däremot försämrats och nya smittkedjor har upptäckts.

Så sent som i början av oktober rapporterades ytterligare fall i områden som kontrolleras av rebellgruppen AFC/M23. Flera av fallen upptäcktes först genom provtagning efter att personer hade avlidit ute i samhället.

Det är ett problem eftersom varje fall som upptäcks sent ökar risken att fler kontakter redan har exponerats.

Ebola är inte ”över” bara för att smittan minskar

Ett viktigt missförstånd gäller uttrycket att ett ebolautbrott är ”under kontroll”.

Smittan kan minska och många smittkedjor kan brytas utan att epidemin för den skull är avslutad.

För att ett ebolautbrott ska kunna förklaras avslutat används normalt en period på 42 dagar utan nya bekräftade fall efter den sista patientens utskrivning. Det motsvarar två maximala inkubationstider.

Kongo befinner sig inte i den situationen.

Nya fall förekommer fortfarande och flera områden kräver aktiv kontaktspårning, provtagning och övervakning.

Det Frankrike pekar på är därför snarare att insatserna har förhindrat ett ännu värre scenario.

Därför kan läget snabbt försämras igen

Ebola bekämpas inte bara genom behandling av personer som redan blivit sjuka.

Myndigheter och hjälporganisationer måste samtidigt:

• hitta nya fall snabbt
• isolera smittade
• identifiera och följa personer som haft kontakt med dem
• skydda vårdpersonal
• genomföra säkra begravningar
• kunna analysera prover snabbt

Om något av dessa led bryts kan en smittkedja fortsätta oupptäckt.

Situationen kompliceras dessutom av konflikten i östra Kongo. Strider, flyktingströmmar och områden där myndigheter har begränsad tillgång gör kontaktspårningen betydligt svårare.

Tusentals människor har bland annat lämnat ett eboladrabbat flyktingläger i Ituri efter militär aktivitet i området. När människor sprids till nya platser blir arbetet med att lokalisera och följa möjliga kontakter svårare.

Hur stor är risken för ebola i Europa?

För den vanliga befolkningen i Sverige och övriga Europa är risken fortfarande mycket låg.

Ebola kan föras till Europa genom en enskild smittad person, exempelvis en vård- eller hjälparbetare som har arbetat i ett drabbat område. Det har också inträffat under det nuvarande utbrottet.

Det är däremot något helt annat än att viruset får en omfattande spridning i Europa.

Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC bedömer fortfarande sannolikheten för spridning bland allmänheten inom EU och EES som mycket låg. Den som vill följa utvecklingen kan se myndighetens aktuella information om ebolautbrottet i Kongo.

Ett fall hos en person som befinner sig i Europa betyder alltså inte automatiskt att ebola sprids i Europa.

Ebola sprids inte som influensa eller covid

En viktig anledning till den låga europeiska risken är hur ebola smittar.

Viruset sprids framför allt genom direkt kontakt med blod eller andra kroppsvätskor från en person som är sjuk eller har avlidit av ebola. Smitta kan också ske via föremål och material som har förorenats med sådana kroppsvätskor.

Ebola är inte luftburet på samma sätt som många luftvägsvirus.

En infekterad person smittar normalt inte heller innan symtomen har börjat.

Inkubationstiden är mellan två och 21 dagar. Det gör att ett importerat fall kan hanteras genom snabb diagnostik, isolering och noggrann kontaktspårning.

Det är också förklaringen till att riskbilden kan vara så olika samtidigt: mycket allvarlig i de värst drabbade delarna av Kongo men mycket låg för en vanlig person i Sverige.

Vaccinläget är mer komplicerat den här gången

Utbrottet orsakas av Bundibugyo-ebolavirus.

Det skiljer sig från Zaire-ebolavirus, som flera tidigare stora vaccininsatser har riktats mot.

Det finns ännu inget specifikt godkänt vaccin mot Bundibugyo-varianten. Vaccinet Ervebo, som utvecklats mot Zaire-ebolavirus, kan användas inom forskningsprotokoll, men kunskapen om hur väl det skyddar mot Bundibugyo är fortfarande begränsad.

Det gör traditionellt smittskydd ännu viktigare.

Hurbra har tidigare gått igenom bakgrunden till ebolautbrottet och varför den aktuella virusvarianten väcker särskilda frågor.

Frankrike vill öka finansieringen

Frankrike har avsatt 13,4 miljoner euro mellan januari och juli till ebolabekämpningen och tillhör de länder som nu vill säkra fortsatt finansiering.

Barrot uppger att han ska föreslå ytterligare humanitärt stöd när den franska budgeten diskuteras.

Ebola ska dessutom tas upp vid en humanitär konferens i Paris den 6 oktober.

Pengarna behövs inte bara för akut vård. Ett långvarigt ebolautbrott kräver stora resurser för laboratorier, personal, skyddsutrustning, kontaktspårning, transporter och övervakning långt efter att antalet nya fall börjat minska.

WHO har tidigare klassat situationen som ett internationellt nödläge. Hurbra har också beskrivit vad WHO:s internationella nödläge innebär för ebolautbrottet.

Därför är de kommande veckorna viktiga

Det finns alltså två bilder av läget som båda är riktiga.

På vissa håll har smittan pressats tillbaka och insatserna har sannolikt förhindrat en betydligt större epidemi. Samtidigt finns fortfarande aktiva smittkedjor, nya fall och områden där övervakningen är svår.

Ebolaepidemin i Kongo är därför inte över.

För Sverige och övriga Europa är den direkta risken fortsatt mycket låg. I Kongo avgörs utvecklingen däremot av om sjukvård, provtagning och kontaktspårning kan fortsätta tills de sista smittkedjorna verkligen har brutits.