Tre sydkoreanska militärer skadades när två explosioner inträffade i den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea den 21 september. Sydkorea anser att nordkoreanska minor med stor sannolikhet låg bakom. Nordkorea avvisar anklagelsen, och FN-kommandots slutsats är mer begränsad än Seouls.

Två explosioner inträffade den 21 september i den västra delen av den demilitariserade zonen, DMZ, omkring tio meter söder om den militära demarkationslinjen mellan Nord- och Sydkorea.

Tre sydkoreanska militärer skadades. Två av dem fick allvarliga skador medan en tredje skadades lindrigare.

Sedan dess har frågan om vem som bar ansvaret utvecklats till ännu en konflikt mellan länderna. Sydkorea pekar på fynd som enligt militären talar för att nordkoreanska minor exploderade. Nordkorea avvisar påståendet och anklagar i stället Seoul för att försöka lägga skulden på Pyongyang.

Det här vet vi om explosionerna

De sydkoreanska militärerna arbetade med att röja en sökväg inför en planerad gemensam inspektion med United Nations Command när explosionerna inträffade.

Efteråt genomförde Sydkoreas militär och FN-kommandot en gemensam undersökning av området.

Sydkoreanska Joint Chiefs of Staff har uppgett att bland annat TNT-rester och brunt syntetmaterial hittades vid platsen. Materialet uppges stämma överens med den typ av plasthölje som används på nordkoreanska antipersonella minor.

Ett vittne hade dessutom sett en odetonerad mina i närheten.

Den 29 september hittades ytterligare en aktiv nordkoreansk antipersonell mina på den sydkoreanska sidan av demarkationslinjen, omkring en meter från platsen för en av explosionerna.

Sydkorea bedömer därför att det är mycket sannolikt att nordkoreanska minor låg bakom explosionerna den 21 september.

Det är dock fortfarande en sydkoreansk slutsats, inte något som båda sidor eller FN-kommandot har slagit fast.

FN-kommandot går inte lika långt som Sydkorea

United Nations Command har kommit fram till att en överträdelse av vapenstilleståndet har skett.

Kommandot har också bekräftat fyndet av en aktiv nordkoreansk antipersonell mina söder om den militära demarkationslinjen.

Däremot har FN-kommandot inte offentligt slagit fast att de två minor som exploderade den 21 september var nordkoreanska. Det har heller inte uttryckligen pekat ut Nordkorea som ansvarigt för själva explosionerna.

Skillnaden är viktig.

Att en nordkoreansk mina hittats på den sydkoreanska sidan är ett konkret fynd. Att samma typ av minor orsakade explosionerna är den slutsats Sydkorea drar utifrån fynden och den tekniska undersökningen.

Kim Yo Jong avvisar Sydkoreas version

Den 2 oktober kommenterade Kim Yo Jong, syster till Nordkoreas ledare Kim Jong Un och en högt uppsatt person inom det styrande Arbetarpartiet, anklagelserna.

Hon avvisar Sydkoreas påstående om att Nordkorea i hemlighet och avsiktligt skulle ha placerat minor söder om demarkationslinjen och säger att anklagelserna saknar grund.

Hon avvisar också Sydkoreas krav på en ursäkt.

Nordkorea förnekar däremot inte att landet förstärkt området på sin egen sida av gränsen. Kim Yo Jong har beskrivit arbetet som ett sätt att permanent stänga gränsen mot Sydkorea.

Därför är platsen för minorna avgörande

Att Nordkorea använder minor i DMZ betyder inte automatiskt att landet bryter mot vapenstilleståndet.

Nordkorea får enligt FN-kommandots tillämpning av avtalet bygga defensiva installationer och placera minor på sin egen sida av den militära demarkationslinjen.

Det avgörande är var minan ligger.

En nordkoreansk mina som placeras söder om demarkationslinjen innebär däremot en överträdelse. FN-kommandot har en egen genomgång av reglerna för DMZ och den senaste nordkoreanska verksamheten i området.

Det är därför fyndet av den aktiva minan på den sydkoreanska sidan har fått så stor betydelse.

Gränsarbetet har redan orsakat andra incidenter

Spänningarna kring den militära demarkationslinjen har ökat i takt med att Nordkorea byggt ut vägar, stängsel och andra försvarsanläggningar.

Nordkoreanska soldater har vid flera tillfällen passerat demarkationslinjen under arbetet. Sydkoreanska styrkor har då avfyrat varningsskott.

Hurbra har tidigare skrivit om varningsskotten vid gränsen mellan Syd- och Nordkorea.

Just kombinationen av soldater, minor och omfattande byggarbeten nära en gränslinje som på vissa platser är svår att urskilja skapar en risk för nya incidenter även utan att någon av sidorna planerar en större konfrontation.

Kan minbråket leda till en större konflikt?

Det finns i nuläget inget som visar att en större militär konflikt är nära.

Risken ligger snarare i att ytterligare en lokal incident snabbt kan höja spänningen.

Nordkorea har varnat för ett hårt svar om sydkoreansk eld träffar nordkoreanskt territorium eller nordkoreanska soldater. Sydkorea har samtidigt sagt att olika åtgärder övervägs efter minincidenten.

Seoul har också tittat på hur landet agerade efter en liknande händelse 2015.

Då skadades två sydkoreanska soldater svårt av minor på den sydkoreanska sidan av DMZ. Sydkorea svarade bland annat genom att återuppta propagandasändningar över gränsen. Situationen förvärrades senare och ledde till artillerield och höjd militär beredskap innan länderna nådde en överenskommelse.

Det betyder inte att utvecklingen kommer att bli densamma den här gången. Men 2015 visar varför även en begränsad händelse i DMZ kan få större politiska och militära följder.

Samtidigt har Sydkoreas president Lee Jae Myung fortsatt att tala för minskade spänningar och en återupptagen dialog med Nordkorea.

Läget innehåller därför två motsatta krafter: hårdare retorik och konkreta gränsincidenter på ena sidan, och en sydkoreansk ambition att undvika en bredare upptrappning på den andra.

Det som fortfarande inte är slutligt klarlagt är den centrala frågan: om de två minor som exploderade den 21 september verkligen var nordkoreanska och hur de i så fall hamnade på den sydkoreanska sidan av gränsen.