Sverige har ren luft jämfört med många andra länder. Ändå beräknas luftföroreningar bidra till omkring 6 000 förtida dödsfall varje år, och ungefär fyra av tio svenskar utsätts för halter av de små partiklarna PM2,5 som ligger över WHO:s riktvärde. Det betyder inte att luften är akut farlig för fyra av tio svenskar – men den långvariga exponeringen har betydligt större betydelse för folkhälsan än vad den svenska luften kan ge intryck av.
Hur farlig är luften i Sverige?
Det korta svaret är att luften i Sverige generellt är relativt ren, men inte riskfri.
En ny nationell beräkning uppskattar att luftföroreningar bidrog till omkring 5 966 förtida dödsfall under 2023. Osäkerheten är samtidigt betydande: beräkningens intervall sträcker sig från ungefär 3 900 till drygt 8 000 dödsfall.
Det är därför mer rättvisande att tala om omkring 6 000 förtida dödsfall än om ett exakt antal.
Samtidigt beräknades cirka 40 procent av Sveriges befolkning utsättas för en årsmedelhalt av PM2,5 över WHO:s riktvärde på 5 mikrogram per kubikmeter.
Det kan låta motsägelsefullt. Sverige klarar samtidigt de betydligt högre lagstadgade gränsvärdena för PM2,5.
Förklaringen är att WHO:s riktvärde är hälsobaserat och betydligt strängare än det juridiska gränsvärdet. Att ett område klarar lagen betyder därför inte att luftföroreningarna saknar hälsoeffekter.
Vad är PM2,5?
PM2,5 är mycket små luftburna partiklar med en diameter på högst 2,5 mikrometer.
De är så små att de kan tränga djupt ner i lungorna. De minsta partiklarna kan även nå blodbanan och påverka andra delar av kroppen.
Långvarig exponering för partiklar har bland annat kopplats till:
- hjärt- och kärlsjukdomar
- stroke
- sjukdomar i luftvägarna
- lungcancer
- diabetes
- demens
- försämrad hälsa hos personer som redan har hjärt- eller lungsjukdom.
Barn, äldre och personer med vissa underliggande sjukdomar kan vara särskilt känsliga.
Det finns samtidigt ingen skarp punkt där luften plötsligt går från ofarlig till farlig.
WHO:s riktvärde på 5 mikrogram PM2,5 per kubikmeter och år ska därför inte läsas som att 4,9 är riskfritt och 5,1 farligt. Hälsorisken förändras gradvis med exponeringen.
Fyra av tio ligger över WHO:s riktvärde
Den befolkningsviktade genomsnittliga exponeringen för PM2,5 i Sverige beräknades till 4,6 mikrogram per kubikmeter under 2023.
Det ligger alltså något under WHO:s riktvärde.
Ändå beräknas omkring 40 procent av befolkningen ligga över riktvärdet.
Det beror på att exponeringen inte är jämnt fördelad över landet. Många människor kan bo i områden med högre halter samtidigt som låga nivåer i andra delar av Sverige drar ned rikssnittet.
Skillnaden mellan WHO:s riktvärde och lagens gränsvärden är också stor.
EU:s årsgränsvärde för PM2,5 är i dag 25 mikrogram per kubikmeter. Från 2030 ska gränsen sänkas till 10 mikrogram.
WHO:s riktvärde ligger alltså fortfarande på hälften av det kommande europeiska gränsvärdet.
Sverige kan därmed följa lagen samtidigt som en betydande del av befolkningen exponeras för halter där ytterligare sänkningar skulle ge hälsovinster.
Så räknas 6 000 förtida dödsfall fram
Siffran på omkring 6 000 dödsfall är en av de uppgifter som lättast kan missförstås.
Forskarna har inte identifierat 5 966 personer vars dödsorsak varit ”luftföroreningar”.
Det handlar i stället om en statistisk uppskattning av hur mycket luftföroreningarna påverkar dödligheten i hela befolkningen.
Förenklat görs beräkningen i flera steg.
Först modelleras halterna av bland annat PM2,5, PM10 och kvävedioxid över Sverige. Dessa koncentrationer kombineras sedan med uppgifter om var människor bor.
Därefter används forskningsbaserade samband mellan exponering och olika hälsoutfall för att uppskatta hur mycket sjukdom och dödlighet som statistiskt kan tillskrivas luftföroreningarna.
Det är alltså samma typ av folkhälsoberäkning som används för många andra riskfaktorer.
En enskild person kan exempelvis drabbas av en hjärtinfarkt där luftföroreningar varit en av flera bidragande faktorer. Det betyder inte att luftförorening kommer att stå som dödsorsak.
I den nya beräkningen uppskattas ett förtida dödsfall i genomsnitt motsvara ungefär elva förlorade levnadsår.
Inte bara dödsfall – flera sjukdomar kopplas till luften
Den beräknade hälsobelastningen är betydligt bredare än de förtida dödsfallen.
För 2023 uppskattades luftföroreningarna bland annat bidra till:
| Hälsoutfall | Beräknat antal |
|---|---|
| Förtida dödsfall | cirka 5 966 |
| KOL | cirka 1 083 fall |
| Demens | cirka 720 fall |
| Diabetes | cirka 374 fall |
| Stroke | cirka 251 fall |
| Barnastma | cirka 210 fall |
| Hjärtinfarkt | cirka 190 fall |
Därtill beräknas luftföroreningarna bidra till omkring 680 000 dagars arbetsfrånvaro och cirka 48 000 dagars skolfrånvaro.
Den samhällsekonomiska kostnaden för hälsoeffekterna uppskattas till omkring 215 miljarder kronor för 2023.
Hur vet man vad svenskar faktiskt andas in?
Det går inte att mäta luften vid varje bostad i Sverige.
Därför används en kombination av mätningar och avancerad spridningsmodellering.
Halterna av olika luftföroreningar beräknas över hela landet och kombineras sedan med detaljerade uppgifter om var befolkningen bor. På så sätt går det att uppskatta långvarig exponering även i områden där det saknas en mätstation.
Metoden är väl lämpad för att beskriva den övergripande exponeringen i Sveriges befolkning.
Den kan däremot inte exakt visa vad en viss person har andats in under ett år.
Den tar exempelvis inte fullt hänsyn till:
- exakt var personen arbetar
- hur mycket tid personen vistas utomhus
- hur mycket tid som tillbringas i trafiken
- kortvariga föroreningstoppar
- individuella skillnader i hälsa och känslighet.
Lokala så kallade gaturumseffekter i täta miljöer kan dessutom ge högre halter än vad en nationell modell visar.
Den som bor eller arbetar nära en hårt trafikerad gata kan därför ha en annan faktisk exponering än genomsnittet för området.
Den fullständiga svenska modelleringen och hälsoberäkningarna finns redovisade i SMHI:s rapport om befolkningens exponering för luftföroreningar 2023 och 2030.
Södra Sverige har generellt högre partikelhalter
PM2,5 följer inte samma mönster över hela Sverige.
Halterna är generellt högre i södra Sverige och lägre längre norrut.
En viktig anledning är att en betydande del av de små partiklarna transporteras långa sträckor genom atmosfären. Södra Sverige påverkas därför mer av luftföroreningar från andra delar av Europa.
Det gör också att svenska luftföroreningar inte enbart kan förklaras med trafiken i våra största städer.
Lokala utsläpp spelar stor roll, men partiklar kan färdas över nationsgränser och påverka halterna även långt från utsläppskällan.
Det är en viktig skillnad mot bilden av luftföroreningar som ett rent storstadsproblem.
Varför är partiklar fortfarande ett problem när avgaserna blivit renare?
Svenska utsläpp av små partiklar har minskat kraftigt under de senaste decennierna.
Avgaserna från exempelvis tunga lastbilar har blivit dramatiskt renare tack vare hårdare utsläppskrav och bättre reningsteknik.
Men trafiken producerar partiklar även utan avgaser.
När däck, bromsar och vägbanor slits bildas partiklar som kan hamna i luften. Det problemet försvinner inte automatiskt när en bensin- eller dieselbil ersätts av en elbil.
Ökad trafik kan därför bidra till ökade slitagepartiklar även samtidigt som avgasutsläppen minskar.
Vedeldning är också en betydande svensk källa till PM2,5.
Dessutom återstår den långväga transporten av partiklar från andra länder.
Det är förklaringen till att betydligt renare motorer inte har eliminerat luftföroreningarnas hälsoproblem.
Problemet är bredare än avgasröret.
Avgaserna minskar till 2030 – men partiklarna gör det knappt
Fram till 2030 väntas framför allt exponeringen för kvävedioxid minska.
Utvecklingen för partiklar är betydligt mindre positiv.
| Befolkningsviktad exponering | 2023 | 2030 |
|---|---|---|
| NO₂ | 4,0 µg/m³ | 2,9 µg/m³ |
| PM2,5 | 4,6 µg/m³ | 4,7 µg/m³ |
| PM10 | 8,1 µg/m³ | 8,2 µg/m³ |
| Ozon | 57 µg/m³ | 56 µg/m³ |
Det totala antalet förtida dödsfall kopplade till luftföroreningar beräknas sjunka från omkring 5 966 till cirka 5 627.
Det motsvarar en minskning på ungefär sex procent.
Men bakom totalsiffran finns en annan utveckling för partiklarna.
De beräknade dödsfallen kopplade till lokala slitagepartiklar ökar från omkring 554 till 621, medan de som kopplas till regional PM2,5-bakgrund ökar från cirka 3 467 till 3 601.
Samtidigt beräknas fortfarande omkring fyra av tio svenskar ligga över WHO:s riktvärde för PM2,5 år 2030.
2030-siffrorna är dock ett scenario baserat på antaganden om bland annat framtida utsläpp och trafik. De är inte en prognos som säkert kommer att slå in exakt.
Hur stor är risken för en enskild person?
Det går inte att använda rapportens 6 000 dödsfall för att räkna fram en exakt personlig risk.
Två personer som bor i samma område kan ha mycket olika faktisk exponering beroende på var de arbetar, hur de reser och hur mycket tid de tillbringar nära trafik.
Dessutom påverkar ålder, tidigare sjukdomar och andra riskfaktorer hur känslig en person är.
Rapporten säger därför betydligt mer om folkhälsan i Sverige än om risken för en viss individ.
Det är också viktigt att skilja på akut och långvarig risk.
För de flesta människor i Sverige handlar problemet framför allt om många års exponering för relativt låga halter. Det är något helt annat än den akuta hälsorisk som kan uppstå under extrema smogepisoder i vissa delar av världen.
Ren svensk luft är inte samma sak som riskfri luft
Sverige ligger väl till internationellt när det gäller luftkvalitet.
Det är ändå fullt möjligt att två saker är sanna samtidigt:
Svensk luft är relativt ren – och ytterligare förbättringar skulle fortfarande kunna förebygga sjukdom och förtida död.
Det är också ett exempel på hur miljörisker kan se olika ut beroende på vilken skala man tittar på. Att den globala situationen för exempelvis atmosfäriska aerosoler bedöms på ett sätt betyder inte att lokala och regionala hälsoproblem saknas, något som också blir tydligt i Hurbra:s guide till de planetära gränserna.
Den nya svenska studien innebär alltså inte att fyra av tio svenskar går omkring och andas akut farlig luft.
Den visar i stället att även förhållandevis låga koncentrationer, när miljontals människor exponeras under lång tid, kan få stora konsekvenser på befolkningsnivå.
Och det är just därför luftföroreningar fortfarande är ett betydande svenskt folkhälsoproblem trots att luften ofta både ser och känns ren.