USA:s varuhandelsunderskott ökade kraftigt i augusti och blev betydligt större än väntat. Importen steg med 17,4 miljarder dollar på en enda månad – trots de högre amerikanska tullarna. Bakom uppgången finns framför allt industriförnödenheter och kapitalvaror, medan importen av konsumentvaror faktiskt minskade.

USA:s underskott i varuhandeln steg med 11,5 procent i augusti till 132,6 miljarder dollar. I juli låg underskottet på reviderade 118,9 miljarder dollar.

Marknaden hade räknat med omkring 115 miljarder dollar.

Det är alltså en betydligt större försämring än väntat. Förklaringen är framför allt att importen ökade mycket snabbare än exporten.

Importen steg med 17,4 miljarder dollar, eller 5,5 procent, till 336,1 miljarder dollar. Exporten ökade samtidigt med 3,7 miljarder dollar till 203,4 miljarder.

Det innebär att skillnaden mellan vad USA köper från omvärlden och vad landet säljer utomlands växte med 13,7 miljarder dollar på en månad.

Siffrorna gäller enbart handeln med varor. USA:s fullständiga handelsstatistik, där även tjänster ingår, publiceras senare.

De här varorna drev USA:s import

Det mest intressanta i augustirapporten är vilka delar av importen som faktiskt ökade.

Det var inte främst kläder, elektronik till hushållen eller andra vanliga konsumentvaror som drev utvecklingen. De stora ökningarna kom i stället inom industriförnödenheter och kapitalvaror.

Mer än hälften av hela importökningen kom alltså från industriförnödenheter.

Kapitalvaror stod för ytterligare ungefär en tredjedel av ökningen. Dit hör bland annat maskiner och annan utrustning som företag använder för produktion och investeringar.

Konsumentvarorna gick däremot åt motsatt håll.

Kapitalvaror försämrade handelsbalansen mest

Industriförnödenheter hade den största importökningen, men samtidigt steg den amerikanska exporten inom samma kategori kraftigt.

Därför var det kapitalvarorna som gav det tydligaste negativa bidraget till själva handelsbalansen.

Importen av kapitalvaror ökade med omkring 5,6 miljarder dollar medan exporten inte steg lika mycket. Netto försämrades handelsbalansen inom kategorin med drygt fyra miljarder dollar.

Det är viktigt eftersom en stor import av kapitalvaror kan betyda något helt annat för ekonomin än en kraftig ökning av vanlig konsumtionsimport.

Företag som köper maskiner, datorutrustning och annan produktionsutrustning kan samtidigt vara inne i en investeringsboom.

Importen ökar trots USA:s tullar

Siffrorna kommer samtidigt som USA har höjt tullarna på en lång rad importerade varor.

Även europeiska och svenska företag möter högre handelshinder på den amerikanska marknaden. För flera branscher gäller dessutom särskilda tullar utöver de bredare amerikanska åtgärderna.

Augustirapporten visar ändå att USA:s totala varuimport steg med 5,5 procent på bara en månad.

Det betyder inte i sig att tullarna saknar effekt.

Man vet inte hur stor importen skulle ha varit utan tullarna, och företag kan reagera på tullar på många olika sätt. De kan byta leverantörsland, ändra vilka produkter som importeras eller tidigarelägga beställningar.

Men siffrorna visar tydligt att de högre handelshindren hittills inte har hindrat USA från att göra stora inköp från resten av världen.

Det är dessutom viktigt att den amerikanska handelsstatistiken redovisar varornas importvärde utan själva tullavgiften. Den stora ökningen är därför inte en statistisk effekt av att tullkostnader helt enkelt lagts ovanpå importvärdet.

Den amerikanska statistikmyndigheten U.S. Census Bureau publicerar de preliminära uppgifterna.

AI-investeringar kan ligga bakom en del av ökningen

Importen av kapitalvaror är särskilt stark.

USA importerade kapitalvaror för 145,8 miljarder dollar i augusti. Det är 57 procent mer än under samma månad förra året.

En del av utvecklingen kan kopplas till den fortsatta amerikanska investeringsboomen inom AI, datacenter och digital infrastruktur. Stora investeringar kräver bland annat datorutrustning, kommunikationsteknik, maskiner och andra komponenter.

Samma typ av efterfrågan har blivit allt viktigare för världshandeln.

Trots högre tullar och stor handelspolitisk osäkerhet har den globala varuhandeln fortsatt att visa motståndskraft. Elektronikkomponenter har varit en särskilt stark del av utvecklingen.

Det ligger också i linje med den bild vi tidigare sett i Hurbra:s genomgång av världshandeln och den globala efterfrågan.

Augustisiffrorna talar därför inte för att världshandeln håller på att stanna. Snarare förändras handelsflödena samtidigt som vissa investeringsområden fortsätter att växa snabbt.

USA importerar mer – men svensk export har minskat

För svenska företag är bilden tudelad.

USA är en av Sveriges viktigaste exportmarknader. Under första halvåret 2026 exporterade Sverige varor för omkring 84 miljarder kronor till USA, motsvarande knappt åtta procent av den svenska varuexporten.

Samtidigt minskade svensk export till USA med omkring sju procent jämfört med samma period året före.

Särskilt fordonsexporten har haft en svag utveckling efter de amerikanska tullhöjningarna. Även läkemedel och elektronik har minskat.

Det visar varför USA:s snabbt stigande totalimport inte automatiskt är goda nyheter för alla svenska exportföretag.

USA kan köpa betydligt mer från omvärlden samtidigt som svenska företag tappar försäljning, om importen i stället flyttas till andra länder eller om de svenska produkterna drabbas hårdare av tullarna.

Samtidigt finns en möjlig ljuspunkt.

Den stora ökningen av amerikansk efterfrågan på kapitalvaror och industriprodukter innebär att marknaden fortfarande är stor för företag som säljer maskiner, komponenter och teknik till amerikansk industri och till den växande datacentersektorn.

Hur mycket svenska bolag kan dra nytta av den efterfrågan beror bland annat på tullnivåerna, produktens ursprung och konkurrensen från leverantörer i andra länder.

Större underskott behöver inte betyda svagare ekonomi

Ett snabbt växande handelsunderskott kan låta som ett tydligt svaghetstecken, men sambandet är inte så enkelt.

När importen ökar räknas den som ett minus i nettoexporten och kan därmed dra ned den amerikanska BNP-tillväxten.

Men om USA samtidigt importerar stora mängder maskiner och annan investeringsutrustning kan det bero på att amerikanska företag investerar mer.

Samma inköp som försämrar handelsbalansen kan alltså samtidigt bidra till större investeringar och högre produktionskapacitet.

Det är en viktig skillnad i augustirapporten.

USA:s varuhandelsunderskott rusar – men utvecklingen verkar åtminstone delvis drivas av en kraftig efterfrågan på sådant som amerikanska företag behöver för investeringar och produktion, snarare än av ett brett importlyft av vanliga konsumentvaror.