HemNyheterRiksrevisionen kritiserar Försvarsmaktens styrning – svårt att bedöma om pengarna används effektivt

Riksrevisionen kritiserar Försvarsmaktens styrning – svårt att bedöma om pengarna används effektivt

Publicerad

Försvarsanslagen växer snabbt, men Riksrevisionen anser att Försvarsmaktens styrning och uppföljning inte räcker för att avgöra om resurserna används så effektivt som möjligt. Kritiken gäller bland annat otydliga prioriteringar, svaga beslutsunderlag och brister inom militär logistik och sjukvård. Däremot har granskningen inte visat att försvarspengar har missbrukats eller försvunnit.

Det militära försvaret har anslag på omkring 175 miljarder kronor under 2026. Året före var motsvarande nivå 148 miljarder och 2024 omkring 126 miljarder kronor.

När allt mer pengar går till försvaret ökar också kraven på att kunna visa vad resurserna faktiskt leder till.

Det är där Riksrevisionen ser problem.

Riksrevisionen: För svårt att se vad resurserna ger

I granskningen av Försvarsmaktens resursstyrning konstaterar Riksrevisionen att myndigheten har system för styrning och uppföljning, men att de inte fungerar tillräckligt bra tillsammans.

Mål, verksamhet och resurser följs enligt granskningen ofta i olika spår. Det gör det svårare att se sambandet mellan hur mycket pengar som används, vilken verksamhet som genomförs och vilket resultat den ger.

Problemet blir särskilt tydligt när Försvarsmakten måste prioritera mellan flera behov.

Riksrevisionen pekar på att målkonflikter ibland förs längre ned i organisationen i stället för att lösas genom tydliga beslut högre upp. Det kan exempelvis leda till att en åtgärd försenas, minskas eller får stå tillbaka för något annat utan att det i efterhand är tillräckligt tydligt varför just den prioriteringen gjordes.

Granskningen omfattar perioden från november 2024 till maj 2026. Riksrevisionen har bland annat genomfört intervjuer och gjort omkring 400 dokumenterade bedömningar av olika styrdokument och beslutsunderlag.

Den som vill läsa hela granskningen hittar den hos Riksrevisionen.

Kritiken betyder inte att miljarder har försvunnit

Det är viktigt att skilja Riksrevisionens kritik från ett konstaterande om ekonomiskt missbruk.

Granskningen visar inte att Försvarsmakten har slösat bort miljardbelopp, att pengar har försvunnit eller att anslagen har använts för fel ändamål.

Problemet är i stället att underlagen och uppföljningen inte är tillräckliga för att säkert bedöma om resurserna används på det mest effektiva sättet.

Det är en viktig skillnad.

Riksrevisionens årliga revision av Försvarsmaktens årsredovisning för 2025 resulterade samtidigt i en så kallad ren revisionsberättelse. Det innebär att årsredovisningen i allt väsentligt bedömdes följa reglerna och ge en rättvisande bild.

Den revisionen svarar dock på en annan fråga än den nya effektivitetsgranskningen. Att redovisningen är korrekt betyder inte automatiskt att varje krona används på det effektivaste möjliga sättet.

175 miljarder går till det militära försvaret

Hela utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap omfattar omkring 225 miljarder kronor under 2026.

Det betyder inte att Försvarsmakten ensam får 225 miljarder.

Anslagen till det militära försvaret uppgår till omkring 175 miljarder kronor. Resten av utgiftsområdet innehåller även andra verksamheter.

Skillnaden är viktig när försvarsutgifterna diskuteras, eftersom det annars lätt kan framstå som att samtliga pengar går direkt till Försvarsmakten.

De snabbt ökande försvarsutgifterna hänger bland annat samman med den svenska upprustningen och medlemskapet i Nato. För den som vill förstå den större förändringen finns vår guide om vad Nato betyder för Sverige.

Logistik och militär sjukvård får också kritik

Samtidigt har Riksrevisionen granskat logistiken inom det militära försvaret.

Militär logistik handlar om betydligt mer än transporter. Där ingår bland annat lager, försörjning, underhåll och reparationer av materiel samt militär sjukvård.

Riksrevisionen pekar på flera problem, däribland brist på personal och materiel, flaskhalsar när ny infrastruktur ska byggas och arbetssätt som inte är tillräckligt effektiva.

Även övningsverksamheten får kritik. Logistik och sjukvård behöver enligt granskningen övas mer och under mer realistiska förhållanden.

Frågan har blivit särskilt viktig efter Sveriges inträde i Nato. Sverige måste inte bara kunna försörja egna förband utan också kunna ta emot och stödja allierade styrkor som befinner sig eller transporteras genom landet.

Riksrevisionen efterfrågar därför bland annat tydligare ansvar och mer central styrning när Sverige ska ge värdlandsstöd till andra Natoländer.

Regeringen behöver också göra tydligare prioriteringar

All kritik riktas inte mot Försvarsmakten.

Riksrevisionen anser även att regeringen behöver tydliggöra vilka geografiska områden och samhällsfunktioner som är viktigast att kunna försvara.

Om sådana övergripande prioriteringar inte är tillräckligt tydliga tvingas Försvarsmakten enligt resonemanget själv göra avvägningar som egentligen borde göras på politisk nivå.

Det handlar alltså både om hur Försvarsmakten styr sina resurser internt och om vilka förutsättningar regeringen ger myndigheten.

Det vill Riksrevisionen ändra

Riksrevisionens rekommendationer kretsar framför allt kring tydligare prioriteringar och bättre uppföljning.

Försvarsmakten bör tydligare ange vem som ska fatta beslut när olika mål och resursbehov kolliderar. Det behöver också dokumenteras bättre vad som skjuts upp eller väljs bort och vilka konsekvenser besluten får.

Beslutsunderlagen behöver dessutom göra det lättare att jämföra olika alternativ.

Riksrevisionen vill även se en bättre koppling mellan kostnader, genomförd verksamhet och resultat. På så sätt ska det bli möjligt att i större utsträckning bedöma produktivitet och kostnadseffektivitet.

Även informationshanteringen behöver förbättras, med mer gemensamma datakällor, tydligare definitioner och bättre systemstöd.

Växande försvarsbudget ökar kraven på uppföljning

Riksrevisionens kritik kommer i ett läge där Sverige på kort tid lägger betydligt större ekonomiska resurser på försvaret.

Granskningens kärna är därför inte att Försvarsmakten har avslöjats med att använda pengarna fel.

Den är att staten måste kunna svara bättre på en mer grundläggande fråga när miljarderna blir fler:

Vad får Sverige för pengarna?

Riksrevisionens bedömning är att dagens styrning och uppföljning ännu inte ger ett tillräckligt bra svar.

Senaste artiklar

Mordet i den obemannade butiken

Klockan 02.17 hittas Oskar Lind död i personalrummet till sin obemannade livsmedelsbutik. Fyra personer...

BYD Atto 2 elbil eller laddhybrid – vilken är billigast att leasa?

BYD Atto 2 finns både som elbil och laddhybrid. Skillnaden i privatleasing är 400...

Tåg till Trysil 2026–2027: Så fungerar resan via Oslo

Vintern 2026–2027 går det att resa från södra och västra Sverige till norska Trysil...

Hyundai Ioniq 3 eller Skoda Epiq – mest elbil för pengarna?

Hyundai Ioniq 3 är det starkare köpet för många svenska bilägare. Den har längre...

liknande artiklar

Mordet i den obemannade butiken

Klockan 02.17 hittas Oskar Lind död i personalrummet till sin obemannade livsmedelsbutik. Fyra personer...

BYD Atto 2 elbil eller laddhybrid – vilken är billigast att leasa?

BYD Atto 2 finns både som elbil och laddhybrid. Skillnaden i privatleasing är 400...

Tåg till Trysil 2026–2027: Så fungerar resan via Oslo

Vintern 2026–2027 går det att resa från södra och västra Sverige till norska Trysil...