Påve Leo XIV säger att forskarnas varningar om att artificiell intelligens i framtiden skulle kunna hota mänsklighetens överlevnad måste tas på allvar. Uttalandet kommer bara dagar efter att Donald Trump avfärdat liknande varningar som en bluff.
Påve Leo XIV vill se tydligare regler och fortsatt forskning kring riskerna med allt kraftfullare AI-system.
Under en presskonferens ombord på flyget från Frankrike till Rom den 28 september fick påven frågor om artificiell intelligens och de varningar som framförts om att tekniken i värsta fall skulle kunna bli ett hot mot mänskligheten.
Leo svarade att han inte betraktar sådana farhågor som ”fake news”.
Enligt Reuters anser han att experternas varningar måste undersökas seriöst och att samhället behöver fortsätta diskutera hur riskerna kan begränsas.
Det betyder inte att påven säger att AI kommer att utrota mänskligheten. Hans poäng är i stället att möjligheten till mycket allvarliga konsekvenser inte bör avfärdas innan forskare och beslutsfattare bättre förstår riskerna.
Uttalandet kommer efter Trumps AI-utspel
Leo XIV nämnde inte Donald Trump vid namn under presskonferensen.
Tidpunkten gör ändå kopplingen tydlig.
Sex dagar tidigare hade Trump talat inför FN:s generalförsamling och kritiserat personer som varnar för katastrofala följder av artificiell intelligens. Presidenten har också beskrivit föreställningen att AI skulle kunna ta över världen eller förstöra mänskligheten som en bluff.
Reuters beskriver påvens uttalande som en tydlig tillrättavisning av den hållningen.
Trump har argumenterat för att USA inte får begränsa AI-utvecklingen så hårt att landet tappar sitt tekniska försprång mot Kina. Hans linje är att AI kan bli en av historiens viktigaste tekniska förändringar och att alltför långtgående regler riskerar att bromsa amerikansk innovation.
Vi har tidigare gått igenom Trumps linje om AI-risker och konkurrensen med Kina.
Leo XIV har en annan utgångspunkt. Han motsätter sig inte AI-utveckling, men menar att tekniken måste utvecklas under mänsklig kontroll och inom tydliga rättsliga ramar.
Det här vill påven göra med AI
Påvens uttalande på flyget är inte första gången han varnar för riskerna med artificiell intelligens.
Under 2026 har Leo XIV återkommande efterlyst regler som skyddar människor när AI används i allt fler delar av samhället.
Bland annat har han lyft behovet av:
| Område | Påvens linje |
|---|---|
| Lagstiftning | Tydliga rättsliga regler för utveckling och användning av AI |
| Tillsyn | Oberoende kontroll av kraftfulla AI-system |
| Transparens | Människor ska kunna förstå när och hur AI påverkar dem |
| Ansvar | Människor måste behålla ansvaret för viktiga beslut |
| Utvecklingstakt | Införandet kan behöva bromsas när riskerna är dåligt förstådda |
| Internationellt samarbete | Gemensamma normer behövs över nationsgränserna |
Påven har särskilt pekat på frågor som övervakning, manipulation, diskriminering, cyberattacker och autonoma vapensystem.
Han har också betonat att tekniken ska tjäna människor, snarare än att människor anpassas efter tekniska system som de själva inte längre kan kontrollera.
Varningen betyder inte att katastrofen är säker
Debatten om AI och mänsklighetens framtid innehåller mycket stora skillnader mellan forskare och teknikexperter.
Vissa bedömer att framtida mycket avancerade AI-system skulle kunna innebära extrema risker om människor tappar kontrollen över dem. Andra anser att sådana scenarier får oproportionerligt stor uppmärksamhet jämfört med de problem AI redan orsakar i dag.
Det finns alltså ingen vetenskaplig konsensus om att AI kommer att bli ett existentiellt hot.
Påvens linje är snarare att konsekvenserna skulle vara så stora om de allvarligaste scenarierna inträffade att riskerna inte kan avfärdas enbart för att de är osäkra.
Vi har samlat forskningsläget och de olika argumenten i vår fördjupning om AI verkligen kan utrota mänskligheten.
AI har blivit en större fråga för Vatikanen
Artificiell intelligens har fått en allt tydligare plats på Vatikanens dagordning under Leo XIV.
Under hans Frankrikeresa den 25–28 september återkom frågan flera gånger. Vid UNESCO i Paris betonade han att ny teknik måste förbli ett redskap för människor och inte användas för dominans eller ökade orättvisor.
Han har också efterlyst starkare skydd för privatliv och mänskliga rättigheter och argumenterat för att politiker inte kan lämna utvecklingen av kraftfull AI enbart åt teknikföretagen.
Därmed handlar påvens linje om betydligt mer än det mest dramatiska scenariot där AI skulle kunna hota mänsklighetens överlevnad.
Frågan gäller också vem som ska kontrollera tekniken och vem som bär ansvaret när AI-system får större betydelse för arbetsliv, information, säkerhet och politiska beslut.
Konflikten om AI-regleringen fortsätter
Skillnaden mellan Leo XIV och Trump illustrerar en större internationell konflikt kring hur snabbt AI-utvecklingen bör gå.
På ena sidan finns argumentet att hårda regler kan bromsa innovation och göra att länder som USA tappar mark i konkurrensen med Kina.
På den andra finns kravet att säkerhetsregler och kontroll måste byggas samtidigt som systemen blir kraftfullare, eftersom det kan vara betydligt svårare att införa skydd först efter att problemen uppstått.
Trump väntas den 29 september träffa flera ledande personer inom den amerikanska AI- och teknikindustrin i Vita huset. På agendan finns bland annat balansen mellan fortsatt innovation och reglering.
Påvens besked inför den diskussionen är tydligt: även de mest långtgående AI-riskerna ska undersökas och diskuteras, inte avfärdas som en bluff.