HemGuiderLevde dinosaurier i Sverige – och varför hittas de främst i Skåne?

Levde dinosaurier i Sverige – och varför hittas de främst i Skåne?

Publicerad

Ja, dinosaurier levde i det område som i dag är Sverige. Fossila fotspår, tänder, ben och till och med rester efter dinosauriebon visar att flera typer av dinosaurier fanns här under olika perioder. Nästan alla viktiga svenska fynd har dock gjorts i Skåne.

Det beror inte på att dinosaurierna höll sig till just Skåne. Förklaringen finns framför allt i geologin. Där har bergarter från dinosauriernas tid bevarats på ett sätt som är ovanligt i Sverige.

Dinosaurier levde i Sverige under flera tidsperioder

De svenska dinosauriefynden kommer framför allt från två helt olika tidsperioder.

I nordvästra Skåne finns lämningar som är omkring 200 miljoner år gamla, från slutet av trias och början av jura. I nordöstra Skåne finns betydligt yngre fynd från kritaperioden, ungefär 80 miljoner år gamla.

TidVad som har hittats
Cirka 203–200 miljoner år sedanFotspår, tänder, ben, käkdelar, ägg och lämningar efter bon i nordvästra Skåne
Cirka 80 miljoner år sedanTänder och ben från flera dinosauriegrupper i Kristianstadsområdet

Det handlar alltså inte om en enda svensk dinosauriefauna. Mellan de två grupperna av fynd ligger omkring 120 miljoner år.

Miljöerna var också helt olika.

Nordvästra Skåne har spår från dinosauriernas tidiga historia

Billesholm, Helsingborg, Höganäs och Vallåkra hör till de viktigaste områdena för de äldsta svenska dinosauriefynden.

Här finns bergarter från tiden omkring gränsen mellan trias och jura för drygt 200 miljoner år sedan. Dinosaurierna hade då redan funnits i många miljoner år, men de stora grupper som senare skulle dominera jorden höll fortfarande på att utvecklas.

Fotspår från dinosaurier har varit kända från området länge. Under senare forskning har även andra fynd blivit viktiga.

Vid Norra Albert utanför Billesholm har paleontologer hittat bland annat tänder, ben och käkdelar. Det finns även lämningar efter dinosaurieägg och bon.

Fynden visar att här fanns både köttätande och växtätande dinosaurier.

Några av de största fotspåren från området är mycket stora. Forskningen har visat att relativt stora rovdinosaurier fanns i Skåne redan omkring 203 miljoner år sedan.

Den som vill läsa mer om fynden kan gå vidare till Uppsala universitets presentation av dinosaurieforskningen i Billesholm.

Vad är egentligen ”Skånesaurus”?

I rapporteringen om de skånska fynden förekommer namnet Skånesaurus. Det låter som namnet på en etablerad dinosaurie, men riktigt så enkelt är det inte.

Skånesaurus används som ett arbetsnamn för dinosauriefynd som forskarna arbetar med. Det är inte ett formellt vetenskapligt släktnamn på samma sätt som exempelvis Tyrannosaurus eller Stegosaurus.

Forskare har beskrivit material från flera dinosaurier i Billesholm som kan representera tidigare okända former, bland annat både köttätande och växtätande dinosaurier.

Men innan en ny dinosaurieart kan få ett etablerat vetenskapligt namn krävs en vetenskaplig beskrivning där forskarna visar vilka egenskaper som skiljer den från redan kända dinosaurier.

Det är därför viktigt att skilja på ett arbetsnamn som ”Skånesaurus” och en formellt beskriven art.

Samma princip gäller när forskare hittar nya arter i dag. Vi har tidigare förklarat hur en ny djurart upptäcks och får ett vetenskapligt namn.

Skåne hade dinosaurier även 120 miljoner år senare

De yngre svenska dinosauriefynden kommer framför allt från Kristianstadsbassängen i nordöstra Skåne.

De är från yngre krita, omkring 80 miljoner år gamla.

Vid den tiden såg Skåne inte alls ut som i dag. Området bestod till stor del av ett varmt, grunt hav med öar och kustmiljöer.

I havet levde bland annat stora marina reptiler. På landytorna fanns dinosaurier.

Forskarna har hittat material från flera dinosauriegrupper, bland annat små växtätande dinosaurier och köttätande theropoder.

Ett särskilt intressant fynd är lämningar från leptoceratopsider. Det var relativt små släktingar till de mer välkända hornförsedda dinosaurierna.

Fynden från Skåne blev viktiga eftersom de visade att leptoceratopsider även hade funnits i Europa.

Det betyder däremot inte att Triceratops sprang omkring i Skåne. Att två dinosaurier tillhör närbesläktade grupper betyder inte att de är samma art eller ens samma släkte.

Varför hittar forskarna bara små delar av dinosaurierna?

Bilden av paleontologi präglas lätt av stora kompletta skelett på museum.

I verkligheten är många dinosauriefynd betydligt mindre dramatiska.

En enda tand kan vara viktig. Detsamma gäller ett benfragment eller ett fotspår.

Ett djur måste först dö under förhållanden där kroppen inte förstörs fullständigt. Någon del måste begravas i sediment. Sedimentet måste senare omvandlas till berg och överleva erosion, geologiska rörelser och andra förändringar under tiotals eller hundratals miljoner år.

Till sist måste bergarten dessutom hamna där människor kan komma åt den.

Att hitta ett komplett dinosaurskelett är därför ett undantag snarare än en regel.

Så känner forskarna igen en dinosaurietand

Tänder kan säga förvånansvärt mycket.

Forskarna undersöker bland annat tandens form, storlek, skäreggar, räfflor och andra detaljer och jämför dessa med fossil från dinosaurier som redan är kända.

Köttätande dinosaurier hade ofta tänder anpassade för att skära kött, medan olika grupper av växtätare utvecklade andra former.

Men identifieringen kan vara svår.

Ett bra exempel finns just från Skåne. Fossil som tidigare hade tolkats som tänder från köttätande dinosaurier visade sig efter nya undersökningar vara tänder från fiskar.

Paleontologi bygger därför ofta på att gamla fynd granskas igen när forskarna får bättre jämförelsematerial och nya metoder.

Fotspår kan berätta hur dinosaurierna rörde sig

Fotspår ger en annan sorts information än ben.

Forskarna kan studera hur många tår som syns, tårnas proportioner, klomärken och formen på trampdynorna. En serie fotspår kan dessutom visa hur djuret rörde sig.

Avståndet mellan stegen kan exempelvis säga något om hastigheten och kroppsstorleken.

Men ett fotspår går sällan att koppla till en exakt dinosaurieart.

Därför använder paleontologer särskilda namn för olika typer av fossiliserade spår. Ett spårnamn beskriver formen på avtrycket och behöver inte motsvara en bestämd biologisk art.

I Skåne har dinosauriespår bland annat placerats i spårgrupper som Grallator och Eubrontes.

Varför finns nästan alla svenska dinosauriefynd i Skåne?

Det här är egentligen den mest intressanta delen av frågan.

Det enkla svaret är att Skåne har kvar bergarter från rätt tidsperioder.

Stora delar av Sverige domineras av mycket gammalt urberg. Berggrunden kan vara mer än en miljard år gammal och skapades långt innan dinosaurierna existerade.

För att ett dinosauriefossil ska kunna hittas måste det finnas sedimentära bergarter som bildades medan dinosaurierna levde.

Sådana lager finns bevarade i Skåne.

Skåne ligger nära kanten av den gamla fennoskandiska urbergsskölden och området har genom historien påverkats av stora förkastningar och sänkor. Där kunde sediment samlas i bassänger under bland annat trias, jura och krita.

Sedimenten begravdes och delar av dem finns fortfarande kvar.

Det är därför paleontologerna kan öppna ett fönster mot dinosauriernas tid just där.

Inlandsisen är bara halva förklaringen

Det sägs ibland att inlandsisen förstörde Sveriges dinosauriefossil.

Det ligger något i det, men förklaringen är för enkel.

Sverige har täckts av mäktiga inlandsisar flera gånger. Isen har eroderat berggrund, brutit loss material och transporterat sediment långa sträckor.

Det har utan tvekan förstört eller flyttat fossilförande material.

Men dinosauriefossil kan bara förstöras av inlandsisen om fossilförande bergarter fanns kvar från början.

Under de omkring 66 miljoner år som gått sedan dinosauriernas tid har erosion och andra geologiska processer successivt avlägsnat stora mängder yngre berggrund från Sverige.

På många håll finns därför helt enkelt inga tillgängliga berglager från dinosauriernas tid längre.

Skåne är annorlunda eftersom delar av dessa yngre sedimentära lager har överlevt.

Det är kombinationen som är avgörande:

rätt sediment bildades, de bevarades i geologiska sänkor och tillräckligt mycket överlevde senare erosion och istider.

Kan dinosaurier ha levt i resten av Sverige?

Ja, det är fullt möjligt.

Att fossil saknas betyder inte automatiskt att djuren aldrig fanns där.

Under dinosauriernas ungefär 165 miljoner år långa historia förändrades både kontinenter, havsnivåer och klimat kraftigt. Det område som senare skulle bli Sverige såg vid olika tidpunkter mycket annorlunda ut än i dag.

Problemet är att vi behöver fossil för att kunna visa vilka dinosaurier som faktiskt fanns på en viss plats.

Därför är det säkrare att säga att dinosaurier bevisligen levde i det som nu är Skåne än att försöka beskriva dinosaurielivet i resten av Sverige.

Geologin har helt enkelt sparat betydligt bättre bevis i söder.

Sveriges dinosauriehistoria är fortfarande inte färdigskriven

De svenska fynden kan verka små jämfört med de kompletta dinosaurskelett som hittats i exempelvis Nordamerika och Asien.

Men deras vetenskapliga värde handlar inte bara om storlek.

Fynden i Skåne berättar vilka dinosauriegrupper som fanns långt uppe i dåtidens Europa, hur djuren förändrades genom tiden och hur ekosystemen såg ut både omkring trias–jura-gränsen och långt senare under krita.

Dessutom fortsätter forskarna att hitta nytt material.

Det gör Skåne till något av Sveriges dinosauriearkiv. Inte för att resten av landet nödvändigtvis saknade dinosaurier, utan för att just den skånska berggrunden råkade bevara några av spåren efter dem i mer än 200 miljoner år.

Senaste artiklar

Haaland avgjorde på stopptid – Norge vände 0–2 mot Danmark

Norge stod för en dramatisk vändning mot Danmark i Nations League. Efter att ha...

Sverige kryssade mot Polen – Hugo Larsson målskytt

Sverige avslutade Nations League med 1–1 borta mot Polen på tisdagskvällen. Hugo Larsson gjorde...

Nvidia slog förväntningarna – omsättningen mer än fördubblad

Nvidia fortsätter att slå rekord. AI-jätten omsatte 115,8 miljarder dollar under det senaste kvartalet,...

Elcertifikat för solceller – lönar det sig att ha kvar kontot?

Den som har solceller och ett elcertifikatkonto kan betala betydligt mer i avgifter än...

liknande artiklar

Haaland avgjorde på stopptid – Norge vände 0–2 mot Danmark

Norge stod för en dramatisk vändning mot Danmark i Nations League. Efter att ha...

Sverige kryssade mot Polen – Hugo Larsson målskytt

Sverige avslutade Nations League med 1–1 borta mot Polen på tisdagskvällen. Hugo Larsson gjorde...

Nvidia slog förväntningarna – omsättningen mer än fördubblad

Nvidia fortsätter att slå rekord. AI-jätten omsatte 115,8 miljarder dollar under det senaste kvartalet,...