Mannen som använts som en viktig källa bakom påståendet att regeringen försökte påverka domen mot Allras tidigare vd Alexander Ernstberger tar nu avstånd från uppgifterna. Han säger att han aldrig haft några bevis för politiska påtryckningar och att informationen i stället kom från anonyma telefonsamtal.

Mannen har tidigare beskrivits av Ernstberger som en person med omfattande kontakter inom politik och näringsliv. Hans uppgifter fick en central roll när Ernstbergers försvar hävdade att ledamöter i Svea hovrätt hade utsatts för politiska påtryckningar.

Nu ger mannen själv en helt annan bild.

I SVT:s granskning säger han att det inte finns några bevis för vare sig jäv eller politisk påverkan i Allra-målet.

Han upplever i stället att han användes för att sprida en konspiration som han själv inte kunde belägga.

Uppgifterna kom från anonyma samtal

Enligt mannen började historien med att Ernstbergers mamma kontaktade honom och berättade om misstankar om politisk påverkan på rättsprocessen.

Efter det började en okänd person ringa honom från dolt nummer.

Uppringaren ska ha påstått sig känna till vad som hänt bakom kulisserna i Svea hovrätt och hävdat att personer inom regeringskansliet försökt påverka domstolen.

Mannen förde senare uppgifterna vidare till Ernstbergers dåvarande advokat Carl-Johan Malmberg.

Men enligt hans berättelse till SVT gjorde han samtidigt klart att informationen kom från anonyma telefonsamtal och att han själv inte kunde verifiera den.

Han säger också att han inte ville att uppgifterna skulle användas med honom som garant för att de var riktiga.

Malmberg har en annan bild av vissa delar av händelseförloppet och har sagt att mannen inte berättade vilka hans källor var.

Anklagelsen hamnade i överklagandet

Uppgifterna fick trots osäkerheten en betydande juridisk roll.

När Ernstbergers försvar kompletterade överklagandet till Högsta domstolen 2021 hävdades att företrädare för Finansdepartementet hade haft direkta kontakter med ledamöter i Svea hovrätt.

Försvaret gjorde gällande att kontakterna kunde innebära att hovrättens handläggning påverkats och att det därför fanns grund för att pröva frågan om jäv.

Den hemliga uppgiftslämnarens trovärdighet beskrevs som mycket hög.

Men de hovrättsledamöter som pekades ut förnekade redan då att några sådana kontakter hade förekommit. Hovrättsrådet Christer Lundh uppgav bland annat att han inte hade haft någon kontakt med Finansdepartementet.

Högsta domstolen meddelade senare inte prövningstillstånd. Därmed stod hovrättens dom fast.

Det betyder däremot inte att HD gjorde en fullständig prövning och slog fast att anklagelserna om politisk påverkan var felaktiga. Domstolen valde att inte ta upp målet.

Vittnet tog senare avstånd

En viktig del av den nya granskningen är vad som hände efter överklagandet.

Enligt SVT skickade mannen senare ett meddelande till Malmberg där han skrev att spekulationerna och de anonyma samtalen inte hade bekräftat något påstått jäv.

Han gjorde också klart att han inte längre ville bidra till spekulationerna.

Trots det kom samma grundläggande berättelse senare att återkomma i Alexander Ernstbergers bok Staten mot kapitalet, som gavs ut 2025.

Där beskriver Ernstberger Allra-affären som något större än ett vanligt brottmål och argumenterar för att bolaget hamnade mitt i en politisk process kring det svenska pensionssystemet.

Mannen som varit en viktig del av underlaget säger nu att han inte står bakom slutsatsen att politisk påverkan är bevisad.

Två olika bilder av vad som hände

Ernstberger håller fast vid sin bild av processen.

Till SVT säger han att uppgifterna har behandlats försiktigt i boken och att läsaren själv får bedöma vilken version som är riktig.

Hans mamma har också uppgett att hennes bild av händelseförloppet skiljer sig från mannens.

Den tidigare statssekreterare som förekommit i anklagelserna har förnekat att någon politisk påverkan ägt rum.

Det finns därmed flera motstridiga berättelser, men den nya intervjun förändrar förutsättningarna för ett av de argument som använts av Ernstberger.

Den person som försvaret hänvisade till hade enligt sin egen beskrivning ingen direkt kunskap om kontakter mellan regeringen och domstolen. Informationen kom i stället från en anonym person som ringde från dolt nummer.

Pensionssystemet stod redan inför förändringar

Ernstberger har kopplat Allra-affären till den politiska processen kring det svenska pensionssystemet och hävdat att skandalen blev användbar för dem som ville förändra premiepensionen.

Det är samtidigt klart att arbetet med att förändra systemet hade börjat innan Allra polisanmäldes 2017.

Utredningar om premiepensionen pågick redan tidigare och Pensionsgruppen hade arbetat med förändringar av systemet under flera år.

Det säger inte i sig något om huruvida enskilda politiker kan ha agerat i Allra-fallet. Däremot ger tidslinjen viktig bakgrund till påståendet att Allra-affären i sig skulle ha varit nödvändig för att driva igenom förändringarna.

Den som vill förstå hur det svenska systemet fungerar kan läsa vår guide om pension och det svenska pensionssystemet.

Från friande dom till sex års fängelse

Allra-fallet fick stor uppmärksamhet eftersom utfallet förändrades kraftigt mellan tingsrätten och hovrätten.

Stockholms tingsrätt friade först de åtalade.

Svea hovrätt gjorde senare en annan bedömning av bevisningen. Alexander Ernstberger dömdes 2021 till sex års fängelse och tio års näringsförbud samt att tillsammans med andra betala omkring 168 miljoner kronor i skadestånd till Pensionsmyndigheten.

Ernstberger har hela tiden hävdat att han är oskyldig.

Allra hade flera år tidigare varit en stor aktör inom premiepensionen. Pensionsmyndigheten sade upp avtalet med bolaget och polisanmälde företrädare 2017.

Frågan blir hur uppgifterna kunde få sådan tyngd

Den nya intervjun avgör inte alla frågor om Allra-processen.

Men den visar hur långt en uppgift kan färdas från sitt ursprung.

En anonym person ringde från dolt nummer och framförde uppgifter om påstådda kontakter mellan regeringen och hovrätten. Informationen fördes vidare till Ernstbergers försvar och blev därefter en del av argumentationen i ett överklagande till Sveriges högsta domstol.

Senare återkom berättelsen i Ernstbergers bok.

Nu säger mannen som stod mitt i den kedjan att han själv aldrig hade några bevis för att politiska påtryckningar faktiskt hade förekommit.