Kanada ser möjligheter till ett nytt energisamarbete med Frankrike kring flytande naturgas. Trots att den kanadensiska LNG-exporten sker från Stillahavskusten kan handeln organiseras genom globala gasflöden och bytesaffärer, snarare än att varje last måste fraktas hela vägen till Europa.
Kanadas utrikesminister Anita Anand öppnade den 21 september för ett framtida LNG-samarbete med Frankrike. Beskedet kommer efter samtal mellan premiärminister Mark Carney och Frankrikes president Emmanuel Macron om bland annat energisäkerhet.
Något färdigt LNG-avtal finns ännu inte. Ingen köpare, volym eller leveransstart har presenterats, men båda länderna har signalerat intresse för att utveckla energihandeln.
Kanada vill sälja mer LNG till Europa
Kanada har länge varit en av världens största producenter av naturgas, men först under 2025 började landet exportera LNG i större skala från sin Stillahavskust.
LNG Canada i Kitimat i British Columbia skickade sin första last i juni 2025. Den första fasen av projektet har en kapacitet på omkring 14 miljoner ton LNG om året.
Exporten går framför allt till Asien, men Kanada försöker samtidigt hitta fler marknader. Ett närmare samarbete med Frankrike skulle passa in i regeringens ambition att minska landets starka beroende av handel med USA.
För Europa är intresset det omvända. EU försöker bredda sin energiförsörjning och minska beroendet av enskilda leverantörer.
Den utvecklingen har blivit särskilt viktig sedan Europa kraftigt minskade importen av rysk gas. LNG har samtidigt fått en betydligt större roll i den europeiska energiförsörjningen.
Vi har tidigare skrivit om hur Europas gaslager och försörjningsläge ökat oron för en ny energikris.
Gasen behöver inte gå direkt till Frankrike
Den stora geografiska frågan är att Kanadas nya LNG-terminaler ligger på Stillahavskusten.
Att regelbundet skicka fartyg från British Columbia hela vägen till Frankrike är möjligt, exempelvis via Panamakanalen, men det behöver inte vara den mest effektiva lösningen.
I stället kan handeln organiseras genom så kallade swappar och stora internationella LNG-portföljer.
En fransk eller annan europeisk köpare kan exempelvis köpa en kanadensisk LNG-last i British Columbia. Lasten kan därefter säljas till en kund i Asien, medan den europeiska köparen får en annan LNG-last från en leverantör närmare Europa.
På så sätt ökar kanadensisk gas i praktiken den mängd LNG som finns tillgänglig för den europeiska marknaden, utan att exakt samma gas behöver transporteras från västra Kanada till en fransk terminal.
Det är en central del av hur dagens globala LNG-handel fungerar.
Tyskland visar hur modellen kan fungera
Kanada har redan börjat bygga upp liknande relationer med Tyskland.
Det planerade Ksi Lisims LNG-projektet i British Columbia har tecknat långsiktiga avtal med tyska energibolag.
Uniper har avtalat om två miljoner ton LNG om året, med planerad leveransstart 2032. Tyska SEFE har dessutom tecknat ett avtal om en miljon ton per år.
SEFE:s upplägg bygger på att bolaget tar kontroll över LNG-lasten vid den kanadensiska exportterminalen. Det ger möjlighet att själv bestämma var gasen ska säljas och hur andra laster i den globala portföljen ska styras.
Ett framtida franskt avtal skulle kunna byggas upp på ett liknande sätt.
Europa söker fler alternativ
Bakgrunden är Europas förändrade gasmarknad.
EU:s beroende av rysk gas har minskat kraftigt sedan 2021. Samtidigt har LNG blivit en allt större del av unionens gasimport.
EU planerar dessutom att helt stoppa importen av rysk LNG senast vid utgången av 2026.
Frankrike är en av Europas stora LNG-marknader och har flera terminaler som kan ta emot flytande naturgas. Landet har samtidigt fortsatt att ta emot ryska LNG-laster under perioden när EU försökt minska sitt energiberoende av Ryssland.
Kanadensiska volymer kan därför bli ytterligare ett alternativ när Europa söker fler leverantörer.
Osäkerheten kring internationella gasflöden har också ökat efter nya störningar i Mellanöstern. EU-kommissionen bedömde i början av september att det inte fanns någon omedelbar risk för gasbrist, men pekade samtidigt på ett mer osäkert försörjningsläge och stora prisrörelser.
Del av ett bredare närmande till Europa
Ett LNG-samarbete skulle också passa in i Kanadas bredare försök att fördjupa relationerna med Europa.
Ottawa söker nya handelspartners för energi, råvaror och kritiska mineraler samtidigt som relationen med USA blivit mer konfliktfylld.
Vi har tidigare skrivit om Kanadas närmande till EU och diskussionen om en möjlig associerad relation.
För Frankrike handlar frågan i första hand om att få tillgång till fler möjliga energikällor. För Kanada handlar den samtidigt om att skapa nya marknader för en LNG-industri som snabbt håller på att byggas ut.
Än så länge befinner sig samarbetet på diskussionsstadiet. Men de tyska avtalen visar att den långa vägen mellan British Columbia och Europa inte behöver vara något avgörande hinder.