Formel 1 gör Grand Prix-loppen kortare från 2027. Den normala racedistansen sänks från 305 till 290 kilometer när de nya motorreglerna gör att bilarna behöver mer bränsle. Samtidigt ändras tidsreglerna för lopp som stoppas, så att ett långt avbrott inte lika lätt behöver sätta punkt för tävlingen.
Det handlar om en relativt liten förändring på pappret. Femton kilometer motsvarar normalt bara två eller tre varv.
Men bakom beslutet finns ett större tekniskt problem som Formel 1 behöver lösa redan ett år efter införandet av den nya generationens kraftenheter.
F1-kommissionen har godkänt den kortare racedistansen från 2027. Ändringen återstår att formellt ratificeras av FIA:s World Motor Sport Council innan den slutliga regeltexten är klar.
F1-loppen kortas från 305 till 290 kilometer
Standardregeln i Formel 1 har länge varit att ett Grand Prix ska köras över det minsta antal hela varv som överstiger 305 kilometer.
Från 2027 blir motsvarande gräns i stället 290 kilometer.
Det innebär en minskning med 15 kilometer, eller knappt fem procent. På de flesta banor motsvarar det två eller tre varv.
| Regel | 2026 | 2027 |
|---|---|---|
| Normal racedistans | 305 km | 290 km |
| Skillnad | – | 15 km kortare |
| Typisk skillnad i varv | – | 2–3 färre varv |
| Förbränningsmotorns maxeffekt | 400 kW | 420 kW |
| MGU-K, normal maxeffekt | 350 kW | 300 kW |
| Effektfördelning förbränningsmotor/el | 53/47 | 58/42 |
| Bränsleflöde | Basnivå | cirka 5 procent högre |
| Maximal faktisk racetid | 2 timmar | 2 timmar |
Förändringen ska börja gälla från F1-säsongen 2027.
Därför behöver de nya F1-bilarna mer bränsle
Förklaringen börjar i de nya hybridregler som infördes 2026.
Den nya generationens kraftenheter gav den elektriska delen en betydligt större roll. Fördelningen mellan förbränningsmotor och elektrisk effekt närmade sig 50–50, samtidigt som förarna och teamen fick hantera betydligt större mängder elektrisk energi under ett varv.
Det har gjort energihanteringen till en central del av racingen.
Till 2027 ändras balansen igen.
Förbränningsmotorns maximala effekt ska höjas från 400 till 420 kW. Samtidigt minskar MGU-K:s normala maximala effekt från 350 till 300 kW.
Fördelningen går därmed från ungefär 53 procent förbränningsmotor och 47 procent elektrisk effekt till 58/42.
För att motorn ska kunna leverera den högre effekten tillåts dessutom omkring fem procent större bränsleflöde.
Och där uppstår problemet.
Med samma racedistans som tidigare behöver bilarna bära mer bränsle för att kunna köra hela loppet.
Varför gör F1 inte bara bränsletanken större?
Det låter som den enklaste lösningen: om bilen behöver mer bränsle kan tanken göras större.
I en Formel 1-bil är det betydligt mer komplicerat än så.
Bränslecellen är tätt integrerad i bilens konstruktion och sitter mellan föraren och kraftenheten. Att ge den större volym kan därför kräva betydande förändringar av chassits utformning.
Mer bränsle innebär dessutom större startvikt.
Det går på tvärs med ambitionen bakom den senaste regelgenerationen, där F1 bland annat har försökt göra bilarna mindre och lättare.
Genom att kapa omkring fem procent av racedistansen kan teamen klara sig med mindre bränslemängd utan att behöva bygga om hela bilen kring en större bränslecell redan till 2027.
En större tank är alltså inte tekniskt omöjlig. Poängen är snarare att F1 kan undvika kostsamma och omfattande chassisändringar på kort sikt.
Två eller tre varv försvinner från ett normalt Grand Prix
För tittaren kommer förändringen sannolikt att märkas ganska lite under ett vanligt lopp.
Femton kilometer är på de flesta F1-banor bara några få varv.
Men förändringen kan ändå påverka hur loppen utvecklas.
Kortare distans innebär något mindre tid för däckslitage att påverka tävlingen. Pitstopfönster kan flyttas och ett sent säkerhetsbilsingripande hamnar ännu närmare målgången.
Även möjligheten att hinna ikapp en bil framför minskar något när det helt enkelt finns färre racingvarv tillgängliga.
Hur stor den strategiska effekten blir kommer samtidigt att variera mycket mellan olika banor. Ett lopp där däcken knappt degraderar påverkas sannolikt mindre än ett Grand Prix där däcken redan är på gränsen över nuvarande distans.
För den som vill förstå hur racedistans, däck, strategi och andra tävlingsregler hänger ihop finns även vår guide Formel 1 förklarat – kval, däck, strategi och regler.
Tidsreglerna ändras samtidigt
Samtidigt med den kortare racedistansen gör Formel 1 en annan förändring som kan få stor betydelse under regniga eller avbrutna lopp.
I dagens regler finns två tidsgränser.
Själva racingen får som mest pågå i två timmar.
Om loppet rödflaggas kan klockan stoppas och racet senare återupptas, men hela perioden från start till mål får normalt inte överstiga tre timmar.
Det innebär att ett långt avbrott kan göra att loppet måste avslutas trots att bilarna inte har kört särskilt länge.
Från 2027 ska tvåtimmarsgränsen för själva racingen finnas kvar.
Däremot försvinner den generella tretimmarsgränsen.
Ny ”hard stop” ska ge större chans att köra färdigt
I stället införs en särskild sluttid, en så kallad hard stop, för när tävlingen senast måste vara avslutad.
Syftet är att ge tävlingsledningen större flexibilitet efter långa avbrott.
Ett lopp som stoppas av exempelvis kraftigt regn ska därmed kunna få mer tid på sig att starta om, i stället för att en fast tretimmarsgräns tickar ned oavsett förhållandena.
Den maximala faktiska racetiden på två timmar ändras däremot inte.
Det uppstår därför en något ovanlig kombination från 2027: ett normalt Grand Prix blir kortare i distans, samtidigt som ett kraftigt försenat lopp kan få ett större tidsmässigt utrymme att faktiskt genomföras.
Exakt hur hard stop-tiden ska fastställas vid varje Grand Prix är ännu inte preciserat i den slutliga regeltexten.
Monaco är ett särskilt fall
Det finns också en detalj som ännu inte är helt klar.
Monacos Grand Prix följer redan i dag en särskild distansregel. Eftersom varvtiderna är relativt långa och loppet annars skulle bli mycket långt körs Monaco över en lägre minimidistans än övriga Grand Prix.
Den nuvarande gränsen är 260 kilometer i stället för 305.
FIA:s besked om 2027 specificerar den normala förändringen från 305 till 290 kilometer, men klargör ännu inte vad som händer med Monacos särskilda undantag.
Det går därför inte att slå fast att Monaco också får exakt samma proportionella förkortning innan de fullständiga sportsliga reglerna för 2027 är publicerade.
Ännu större motorförändring väntar 2028
Problemet med bränslemängden försvinner dessutom inte nödvändigtvis efter 2027.
Planen är att kraftfördelningen ska förändras ytterligare till 2028.
Förbränningsmotorn väntas då stå för omkring 60 procent av effekten och den elektriska delen för 40 procent. Motoreffekten ska kunna höjas ytterligare och det tillåtna bränsleflödet väntas bli omkring 13 procent högre än utgångsläget 2026.
Då kan en större bränslecell ändå bli nödvändig.
Det är därför inte säkert att lösningen med 290 kilometer blir den långsiktiga slutpunkten för F1.
2027 års kortare lopp kan i stället ses som ett sätt att hantera övergången medan kraftenhetsreglerna fortsätter att förändras.
F1 förändrar reglerna redan efter ett år
Det mest anmärkningsvärda är hur snabbt regelverket förändras.
Den helt nya generationens bilar och kraftenheter introducerades 2026. Redan inför den andra säsongen med systemet gör Formel 1 en betydande förändring av balansen mellan elektrisk effekt och förbränningsmotor – och anpassar själva racedistansen efter följderna.
För tittarna innebär det från 2027 i första hand något kortare Grand Prix.
För teamen är betydelsen större.
Femton kilometer mindre racing är lösningen på ett tekniskt pussel där mer motoreffekt kräver mer bränsle, men där större bränsletankar skulle kunna kräva omfattande förändringar av bilarna.
Formel 1 löser alltså inte bränsleproblemet genom att göra bilen större.
I stället gör man loppet kortare.