O’Brien: Trump gav fria händer för att få ut ASAP Rocky – allt utom militärt våld

Donald Trump var beredd att sätta hård ekonomisk och diplomatisk press på Sverige för att få ASAP Rocky frigiven sommaren 2019. Det berättar Trumps tidigare säkerhetsrådgivare Robert C. O’Brien, som skickades till Stockholm med ett ovanligt brett mandat: i princip allt utom militärt våld.

USA övervägde bland annat handelspolitiska åtgärder och varnade för konsekvenser för relationen mellan länderna. Samtidigt stod den svenska regeringen fast vid samma besked genom hela konflikten: regeringen kunde inte beordra åklagare eller domstolar att släppa den amerikanske rapparen.

De nya uppgifterna kommer från Robert C. O’Brien, som 2019 var Donald Trumps särskilda sändebud för gisslanfrågor och senare samma år blev presidentens nationella säkerhetsrådgivare.

I en intervju med TV4 berättar han nu hur långt Trumpadministrationen var beredd att gå.

Fick order om att åka till Stockholm

ASAP Rocky, vars riktiga namn är Rakim Mayers, greps efter ett slagsmål i Stockholm sommaren 2019 och häktades misstänkt för misshandel.

Fallet väckte snabbt stor uppmärksamhet i USA. Donald Trump engagerade sig personligen efter påtryckningar från personer i den amerikanska nöjesvärlden och försökte få den svenska regeringen att ingripa.

Enligt O’Brien fick han själv ett samtal från dåvarande utrikesminister Mike Pompeo efter ett möte i Vita huset. Instruktionen var att ta första möjliga flyg till Sverige.

Målet var tydligt: Rocky skulle hem.

O’Brien beskriver uppdraget som att han skulle försöka få rapparen frigiven och tillbaka till USA senast samma vecka.

När TV4 frågar hur långt han hade tillåtelse att gå svarar O’Brien att mandatet omfattade i princip allt utom militärt våld.

Det handlade framför allt om ekonomiska och diplomatiska påtryckningar.

Handel användes som möjligt påtryckningsmedel

O’Brien berättar att ekonomiska konsekvenser för Sverige fanns bland alternativen.

Han pekar bland annat på handeln mellan Sverige och USA och beskriver hur den amerikanska regeringen hade kunnat använda handelsrelationen som ett påtryckningsmedel.

Det betyder inte att USA faktiskt införde några sanktioner eller handelsrestriktioner mot Sverige. Några sådana åtgärder genomfördes aldrig.

Men hotet om ekonomiska konsekvenser passar ihop med uppgifter som tidigare kommit från svensk sida.

Den dåvarande justitieministern Morgan Johansson har berättat att höga amerikanska företrädare tog upp möjliga handelsrestriktioner när Sverige vägrade att påverka rättsprocessen.

Det som är nytt är framför allt att O’Brien själv nu beskriver hur stort handlingsutrymme han fått från Washington.

Trump ringde Stefan Löfven

Donald Trump försökte också påverka situationen direkt.

Den 20 juli 2019 talade han i telefon med dåvarande statsminister Stefan Löfven. Trump erbjöd sig bland annat att personligen garantera att ASAP Rocky skulle stanna kvar och infinna sig när det svenska rättssystemet krävde det.

Problemet var att det amerikanska resonemanget byggde på ett system som inte fungerar på samma sätt i Sverige.

Sverige har inte det amerikanska borgenssystem där en misstänkt kan betala en summa pengar och släppas i väntan på fortsatt rättsprocess.

Framför allt kunde Löfven inte bestämma att Rocky skulle lämna häktet.

Svenska åklagare och domstolar fattar sina beslut självständigt, och regeringen får inte gå in och styra ett enskilt brottmål.

Det beskedet återkom från svensk sida under hela konflikten.

O’Brien ville få Rocky från häkte till hotell

O’Brien nöjde sig inte med politiska samtal.

I Stockholm kontaktade han svenska myndigheter och drev frågan om att ASAP Rocky och de två andra amerikanerna i målet skulle släppas från Kronobergshäktet.

Ett av förslagen var att de i stället skulle kunna vistas på hotell under övervakning medan processen fortsatte.

O’Brien hänvisade bland annat till humanitära skäl.

Han varnade dessutom för att hanteringen av fallet riskerade att påverka relationen mellan Sverige och USA negativt.

Även detta möttes av samma svenska svar: beslut om häktning var en fråga för rättsväsendet.

Vita huset pressade svenska regeringen

Pressen kom samtidigt från flera håll.

Morgan Johansson och Justitiedepartementets dåvarande rättschef Daniel Ström hade kontakt med Trumps juridiske rådgivare Pat Cipollone.

Enligt Johanssons senare redogörelse försökte den amerikanska sidan hitta olika sätt att få Rocky frigiven.

När svenskarna förklarade att regeringen inte kunde upphäva häktningen diskuterades bland annat Trumps erbjudande att stå som garant och möjligheten till abolition, ett mycket ovanligt konstitutionellt verktyg som kan innebära att regeringen stoppar eller undanröjer ett rättsligt ingripande.

Även den vägen avvisades.

Johansson har uppgett att samtalet därefter avslutades med att möjliga handelsrestriktioner togs upp.

Den svenska regeringen sökte stöd hos EU-kommissionen, men frågan utvecklades aldrig till en faktisk handelskonflikt.

USA fick inte regeringen att frige ASAP Rocky

Trots den kraftiga amerikanska pressen är det viktigt att skilja mellan påtryckningarna och det som faktiskt ledde till att Rocky fick lämna häktet.

Den svenska regeringen släppte honom inte.

När rättegången i Stockholms tingsrätt avslutades den 2 augusti 2019 beslutade domstolen att Rocky och de två medåtalade inte längre behövde vara häktade.

De fick därför lämna häktet i väntan på domen, och Rocky reste tillbaka till USA.

Två veckor senare dömdes han tillsammans med de två andra männen för misshandel.

Tingsrätten kom fram till att någon nödvärnssituation inte förelåg och att offret hade utsatts för slag och sparkar. Däremot ansågs det inte bevisat att de tilltalade hade slagit honom med en hel eller trasig flaska.

Påföljden blev villkorlig dom. Domstolen tog bland annat hänsyn till att männen redan hade varit frihetsberövade i omkring en månad.

Ett ovanligt uppdrag för USA:s gisslansändebud

Att just Robert O’Brien skickades till Stockholm underströk hur högt Vita huset prioriterade fallet.

Hans uppdrag var normalt att arbeta med amerikaner som tagits som gisslan eller frihetsberövats i komplicerade fall utomlands.

ASAP Rocky var däremot misstänkt för brott inom ett fungerande svenskt rättssystem och satt häktad efter beslut av svensk domstol.

Ändå behandlade Trumpadministrationen situationen som en fråga som krävde ett särskilt presidentsändebud.

O’Brien närvarade även under rättsprocessen i Stockholm.

Bara några veckor senare utsåg Trump honom till USA:s nationella säkerhetsrådgivare. Det finns inget belägg för att arbetet med Rocky ensamt ledde till utnämningen, men uppdraget i Sverige blev ett av O’Briens mest uppmärksammade ärenden före befordran.

Återkomsten till Sverige väcker liv i historien

O’Briens nya berättelse kommer sju år efter den diplomatiska konflikten och i samband med att ASAP Rocky återvänder till Stockholm för en konsert.

Det gör också historien om sommaren 2019 aktuell igen.

Det som då utspelade sig var betydligt större än en offentlig ordväxling mellan Donald Trump och Stefan Löfven. Bakom kulisserna arbetade amerikanska företrädare på flera nivåer för att hitta en väg runt det svenska rättsliga förfarandet.

Presidenten ringde statsministern. Vita huset kontaktade Justitiedepartementet. USA:s särskilda gisslansändebud skickades till Stockholm. Ekonomiska konsekvenser diskuterades.

Men någon politiskt beslutad svensk frigivning blev det aldrig.

O’Brien beskriver en mycket bred fullmakt

Den centrala nya uppgiften är därför inte att Trumpadministrationen försökte hjälpa ASAP Rocky. Det var känt redan 2019.

Det nya är O’Briens egen beskrivning av hur brett mandatet faktiskt var.

Enligt honom kunde han använda ekonomiska och diplomatiska verktyg för att pressa Sverige och behövde i praktiken bara hålla sig på rätt sida om en yttersta gräns: militärt våld.

Uppgiften ger en tydligare bild av hur högt Trump prioriterade fallet och hur långt Vita huset övervägde att gå i en konflikt som den svenska regeringen hela tiden betraktade som en fråga för ett självständigt rättsväsende.

Trump har även under sin senare presidentperiod använt handel och tullar som ett centralt utrikespolitiskt påtryckningsmedel. Hurbra har tidigare skrivit om Trumps nya tullhot mot EU.

I Rocky-fallet stannade de ekonomiska hoten vid just hot och överväganden.

Rättsprocessen fortsatte i Sverige – och det blev till sist Stockholms tingsrätt, inte Vita huset eller den svenska regeringen, som avgjorde när ASAP Rocky kunde lämna häktet.