IOC säger sig fortfarande känna sig trygg med förberedelserna inför vinter-OS 2030 i de franska Alperna. Beskedet kommer trots en ovanlig ledningskris, två tunga chefsavhopp och en kraftigt förändrad arenaplan där flera issporter flyttas till Lyon och skridsko ska avgöras i Nederländerna.

Internationella olympiska kommitténs samordningskommission avslutade på onsdagen ett tre dagar långt besök i Lyon. Efter mötena var budskapet från IOC att arbetet fortsätter framåt och att organisationen känner sig stärkt av vad den har sett.

Samtidigt döljer IOC inte att tidsplanen är pressad.

Vinter-OS ska invigas den 1 februari 2030. Det återstår alltså bara drygt tre år för att få hela det geografiskt utspridda arrangemanget på plats.

Och just nu saknar organisationskommittén fortfarande en permanent ordförande.

Två toppchefer har lämnat på mindre än ett år

Ledningsproblemen har vuxit under 2026.

I februari lämnade generaldirektören Cyril Linette sin post efter meningsskiljaktigheter inom organisationen. Den 10 september kom nästa stora avhopp när ordföranden Edgar Grospiron avgick efter omkring ett och ett halvt år på posten.

Grospirons avgång kom efter en längre period av konflikter kring hur organisationen skulle ledas.

Enligt tidigare uppgifter hade flera centrala aktörer bakom spelen, däribland franska staten och de berörda regionerna, tappat förtroendet för honom. En styrelseträff i juli där Grospiron försökte driva igenom nya utnämningar blev ytterligare en konfliktpunkt.

Därmed stod organisationen plötsligt utan både den ordförande och den generaldirektör som hade haft två av de viktigaste rollerna under uppbyggnaden av spelen.

Ytterligare ledande personer har också lämnat projektet under året.

Roberti får dubbla roller

Den 14 september utsågs Vincent Roberti till tillförordnad ordförande.

Roberti var redan generaldirektör och får nu tillfälligt bära båda rollerna. Organisationsreglerna har ändrats för att göra den lösningen möjlig.

IOC lyfter fram beslutet som ett sätt att skapa kontinuitet under en känslig period.

Någon permanent efterträdare till Grospiron är däremot ännu inte utsedd.

Det är en ovanlig situation för ett OS som redan befinner sig i en fas där planering successivt måste övergå i praktiskt genomförande.

Samordningskommissionens ordförande Pierre-Olivier Beckers-Vieujant säger efter veckans besök att han ser framsteg och att Robertis utnämning ger stabilitet.

Men IOC:s besked betyder inte att problemen är över.

Organisationen konstaterar samtidigt att mycket arbete återstår.

Mindre än tre och ett halvt år kvar

Tidspressen har varit en återkommande fråga sedan de franska Alperna tilldelades spelen.

Redan tidigare under året beskrev Grospiron själv tidsläget som ansträngt. Organisationen behövde då fortfarande slå fast delar av arenaplanen samtidigt som arbetet med finansiering, transporter, boende och den praktiska organisationen fortsatte.

Den aktuella organisationsbudgeten ligger på drygt 2,1 miljarder euro.

Men det är framför allt förändringarna av tävlingsorterna som visar hur mycket av projektet som fortfarande har varit i rörelse.

Den ursprungliga planen innebar att Nice skulle bli ett viktigt centrum för issporterna.

Så blir det inte.

Ishockey och konståkning flyttas till Lyon

Efter politiskt motstånd mot planerna i Nice har stora delar av isprogrammet flyttats till Lyon.

Lyon ska enligt den nya planen arrangera ishockey, curling, konståkning och short track.

Tre större anläggningar ingår i upplägget: mässområdet Parc des Expositions i Chassieu, Halle Tony Garnier och Arena de Lyon i Décines-Charpieu.

Även spelens huvudsakliga mediecenter placeras i Lyon.

Det innebär att staden får en betydligt större roll i vinter-OS än vad som ursprungligen var tänkt.

På den officiella arenakartan för vinter-OS 2030 framgår hur arrangemanget nu delas mellan de franska Alperna, Lyon och Nederländerna.

Den exakta fördelningen av de olika issporterna mellan arenorna i Lyon har justerats under planeringen, men själva flytten av isklustret är nu en central del av OS-upplägget.

Skridsko-OS avgörs i Nederländerna

Den mest uppseendeväckande förändringen är ändå långbaneskridskon.

Tävlingarna ska inte hållas i Frankrike över huvud taget.

I stället är planen att använda den klassiska skridskoarenan Thialf i Heerenveen i Nederländerna.

Det innebär att ett olympiskt arrangemang flyttas till ett annat land än själva värdlandet, något som är mycket ovanligt i modern OS-historia.

En jämförelse finns med sommar-OS i Melbourne 1956. Australiens strikta karantänregler gjorde då att ryttartävlingarna inte kunde genomföras i landet. De avgjordes i stället i Stockholm flera månader före resten av spelen.

Bakgrunden till lösningen 2030 är betydligt mer praktisk.

Frankrike saknar en befintlig anläggning som motsvarar kraven för olympisk långbaneskridsko, och arrangörerna vill undvika att bygga en dyr permanent arena som riskerar att få begränsad användning efter spelen.

Thialf erbjuder redan den typ av arena som sporten kräver.

Det passar samtidigt in i IOC:s uttalade linje att framtida OS i större utsträckning ska använda befintliga anläggningar.

Ett betydligt mer utspritt vinter-OS

Franska Alperna 2030 blir därmed långt ifrån ett traditionellt vinter-OS samlat kring en eller två värdstäder.

Snögrenarna ska genomföras på flera orter i Alperna. Stora delar av issporterna hamnar i Lyon. Skridsko flyttas till Nederländerna.

Det skapar stora krav på organisation, transporter och samordning.

Samtidigt är just användningen av befintliga anläggningar en central del av argumentet bakom upplägget. Färre nya permanenta arenor kan minska både kostnaderna och risken för anläggningar som står utan tydlig funktion efter spelen.

Men lösningen gör också projektet mer komplicerat.

Det är i det läget som organisationskommittén nu dessutom måste hantera sitt ledningsskifte.

IOC försöker skapa arbetsro

Onsdagens besked från IOC är därför framför allt ett försök att markera kontinuitet.

Spelen står fast. Arbetet fortsätter. Den nya ledningen har fått stöd och IOC säger sig fortfarande ha förtroende för förberedelserna.

Men flera stora frågor återstår.

En permanent ordförande ska utses. Den nya organisationen ska sätta sig. Arenaupplägget ska omsättas i praktisk drift och ett arrangemang som sträcker sig från de franska Alperna till Lyon och vidare till Heerenveen ska fungera som ett sammanhängande olympiskt spel.

IOC:s lugnande besked förändrar alltså inte att Franska Alperna 2030 går in i en avgörande period med betydligt mer organisatorisk turbulens än vad som är normalt drygt tre år före ett vinter-OS.

Det är först när den nya ledningen är permanent på plats och den förändrade arenaplanen börjar fungera i praktiken som det går att se om arbetsron verkligen har återvänt.