Rekordmånga svenskar har drabbats av TBE under 2026. Fram till och med den 14 september hade 448 fall rapporterats, fler än vid samma tidpunkt något tidigare år. Det finns ingen enkel förklaring till ökningen – och trots att sommaren är över är det fortfarande inte för sent att börja vaccinera sig.
Det viktigaste är samtidigt att skilja på att börja bygga upp ett skydd och att vara skyddad direkt. En första dos TBE-vaccin ger inte ett färdigt skydd mot nästa fästingbett. Grundvaccinationen består av flera doser och skyddet byggs upp successivt.
September innebär inte heller att fästingsäsongen är slut. Fästingar kan vara aktiva långt in på hösten, särskilt när temperaturen håller sig över ungefär 5–10 grader.
448 TBE-fall – nytt rekord för tidpunkten
Till och med den 14 september hade 448 TBE-fall rapporterats i Sverige under 2026.
Det är den högsta siffran som noterats så här långt in på året.
Det tidigare rekordet vid samma tidpunkt kom 2023, då 392 fall hade rapporterats. Under motsvarande period 2025 var antalet 336.
Årets fästingsäsong är dessutom inte över.
Som jämförelse slutade hela 2025 på omkring 503 rapporterade fall. Rekordåret 2023 slutade på 595 fall.
Det går däremot inte att ta dagens 448 fall och dra en säker slutsats om var 2026 kommer att sluta. Hur många ytterligare fall som rapporteras beror bland annat på fortsatt exponering under hösten och på eftersläpning i rapporteringen.
Varför blir TBE vanligare?
Det korta svaret är att det inte finns en enda förklaring.
Folkhälsomyndigheten beskriver en tydlig långsiktig ökning. Under det senaste decenniet har antalet rapporterade TBE-fall ökat med omkring sex procent per år.
Flera faktorer kan bidra samtidigt:
- hur många fästingar som finns
- hur stor andel som bär TBE-virus
- mängden smågnagare och andra värddjur
- förekomsten av hjortdjur som fästingarna kan leva på
- temperatur och nederbörd
- hur lång vegetations- och fästingsäsongen blir
- hur mycket människor vistas i skog, mark och högt gräs
- att TBE successivt etableras i fler geografiska områden.
Det innebär också att ett enskilt rekordår inte automatiskt kan förklaras med klimatförändringen.
Klimatet kan förlänga säsongen – men förklarar inte allt
Ett mildare klimat kan på lång sikt göra fler svenska områden lämpliga för fästingar och förlänga den period då de är aktiva.
Det kan bidra till att människor exponeras under en större del av året.
Men fästingar påverkas även kraftigt av vädret under det enskilda året. Värme och fukt kan skapa goda förutsättningar, medan långvarig hetta och torka kan minska aktiviteten. Även vintern, vårens temperaturer, tillgången på värddjur och människors beteende spelar in.
Det är därför mer korrekt att se klimatet som en del av den långsiktiga förändringen än som en ensam förklaring till rekordet 2026.
Är det för sent att vaccinera sig mot TBE i september?
Nej.
Folkhälsomyndigheten har i samband med årets rekordsiffror varit tydlig med att det fortfarande går bra att vaccinera sig.
Det finns två viktiga skäl.
För det första fortsätter fästingarna att vara aktiva långt efter sommaren. I Sverige brukar den huvudsakliga säsongen sträcka sig ungefär från mars–april till oktober–november.
Under milda perioder kan fästingar vara aktiva ännu senare. I södra och mellersta Sverige förekommer fynd även vintertid.
För det andra är TBE-vaccination ett långsiktigt skydd. Den som börjar nu bygger inte bara skydd för de återstående höstveckorna utan inför kommande fästingsäsonger.
Men du är inte skyddad efter första sprutan
Det här är den viktigaste begränsningen.
TBE-vaccination fungerar inte som ett omedelbart skydd efter ett fästingbett och skyddar inte retroaktivt mot ett bett som redan inträffat.
För personer under 50 år med normalt immunförsvar har omkring 90 procent utvecklat ett skydd ungefär två veckor efter dos två.
Efter tre doser har nästan alla utvecklat ett immunsvar, och skyddet blir betydligt mer långvarigt.
Den som vaccinerar sig för första gången i september bör därför fortsätta vara försiktig med fästingar precis som tidigare.
Så ser det vanliga vaccinationsschemat ut
Folkhälsomyndighetens rekommendationer skiljer mellan yngre personer med normalt immunförsvar och personer som är 50 år eller äldre eller har nedsatt immunförsvar.
| Grupp | Grundvaccination |
|---|---|
| 3–49 år med normalt immunförsvar | Dos 1, dos 2 efter 1–3 månader och dos 3 efter ytterligare 5–12 månader |
| Från 50 år eller nedsatt immunförsvar | Dos 1, dos 2 efter cirka 1 månad, dos 3 efter ytterligare 1–3 månader och dos 4 efter ytterligare 5–12 månader |
För personer som börjar vaccinationen före 50 års ålder ges den första påfyllnadsdosen normalt tre år efter dos tre. Därefter rekommenderas längre intervall.
Personer som börjar vaccinera sig vid 50 års ålder eller senare och personer med nedsatt immunförsvar behöver ett tätare schema.
De två TBE-vacciner som används kan ges från ett års ålder, men Folkhälsomyndighetens nya nationella rekommendation om vilka som bör vaccineras börjar från tre års ålder.
Går det att snabbvaccinera sig mot TBE?
Det finns snabbare vaccinationsscheman, men de ska inte blandas ihop med ett omedelbart skydd.
Vilket schema som kan användas beror på vilket vaccin som ges.
Med FSME-IMMUN kan dos två i vissa situationer ges redan 14 dagar efter den första dosen.
Encepur har också förkortade alternativ och ett expresschema där doserna kan ges dag 0, dag 7 och dag 21.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar däremot inte snabbvaccination rutinmässigt. Det ordinarie schemat ger ett väl beprövat långtidsskydd och tidsvinsten med ett snabbare schema är inte alltid så stor som den kan verka.
Det bästa är därför att följa det schema som vården eller vaccinatören rekommenderar för det vaccin och den person det gäller.
Nya nationella TBE-rekommendationer infördes 2026
I maj 2026 presenterade Folkhälsomyndigheten nya nationella rekommendationer om TBE-vaccination.
Huvudrekommendationen är att barn från tre års ålder och vuxna bör vaccineras om de riskerar att få fästingbett och bor eller regelbundet vistas i ett område där förekomsten av TBE är måttlig eller hög.
Folkhälsomyndigheten kallar dessa områden riskområde 1.
Personer med nedsatt immunförsvar omfattas av en bredare rekommendation som även inkluderar riskområde 2 och kommuner som gränsar till riskområde 1 eller 2.
Rekommendationerna är nationella råd. Det betyder inte automatiskt att vaccinationen är kostnadsfri i hela Sverige.
Den aktuella officiella informationen finns hos Folkhälsomyndigheten om vaccination mot TBE.
Här rekommenderas TBE-vaccination generellt
Riskområde 1 omfattar stora delar av framför allt Mellansverige, men också kommuner längre söderut och västerut.
| Län | Kommuner i riskområde 1 |
|---|---|
| Blekinge | Olofström, Ronneby, Sölvesborg |
| Dalarna | Säter, Avesta |
| Gävleborg | Gävle, Söderhamn |
| Halland | Hylte |
| Jönköping | Aneby, Habo, Jönköping, Värnamo, Vetlanda, Eksjö, Tranås |
| Kalmar | Mönsterås, Västervik |
| Kronoberg | Alvesta, Växjö |
| Skåne | Östra Göinge, Sjöbo, Höör, Klippan, Ystad, Kristianstad, Hässleholm |
| Stockholm | Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Ekerö, Huddinge, Botkyrka, Salem, Haninge, Tyresö, Upplands-Bro, Nykvarn, Täby, Södertälje, Lidingö, Vaxholm, Norrtälje, Sigtuna, Nynäshamn |
| Södermanland | Vingåker, Gnesta, Nyköping, Oxelösund, Flen, Katrineholm, Eskilstuna, Strängnäs, Trosa |
| Uppsala | Håbo, Älvkarleby, Knivsta, Heby, Tierp, Uppsala, Enköping, Östhammar |
| Värmland | Kil, Eda, Hammarö, Forshaga, Grums, Årjäng, Karlstad, Kristinehamn, Filipstad, Arvika, Säffle |
| Västmanland | Kungsör, Hallstahammar, Västerås, Sala, Köping, Arboga |
| Västra Götaland | Stenungsund, Orust, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Dals-Ed, Ale, Grästorp, Essunga, Karlsborg, Gullspång, Bengtsfors, Mellerud, Lilla Edet, Svenljunga, Herrljunga, Vara, Götene, Tibro, Töreboda, Göteborg, Kungälv, Lysekil, Uddevalla, Strömstad, Vänersborg, Trollhättan, Alingsås, Åmål, Mariestad, Lidköping, Skara, Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping |
| Örebro | Lekeberg, Laxå, Hallsberg, Degerfors, Hällefors, Örebro, Askersund, Nora, Lindesberg |
| Östergötland | Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Finspång, Valdemarsvik, Linköping, Norrköping, Motala, Vadstena, Mjölby |
För personer med nedsatt immunförsvar gäller rekommendationen alltså i ett större geografiskt område än tabellen ovan.
Stockholm har flest fall – Södermanland högst nivå per invånare
Den senaste offentliga länsfördelningen från Folkhälsomyndigheten har en viss eftersläpning och omfattar ännu inte samtliga 448 fall som ingår i den nationella totalsiffran den 14 september.
Den visar ändå tydligt var sjukdomsbördan är störst.
| Län | Rapporterade fall i den senaste länstabellen |
|---|---|
| Stockholm | 113 |
| Uppsala | 49 |
| Västra Götaland | 49 |
| Södermanland | 38 |
| Värmland | 27 |
| Östergötland | 21 |
| Örebro | 19 |
| Västmanland | 17 |
| Skåne | 16 |
Stockholm har flest fall i absoluta tal.
När antalet ställs i relation till folkmängden ligger däremot Södermanland högst bland dessa län, med cirka 12,7 fall per 100 000 invånare. Uppsala ligger på cirka 11,9 och Värmland omkring 9,5.
Det är också viktigt att den nationella rekordtakten inte betyder att varje län samtidigt sätter rekord.
Västra Götaland hade exempelvis betydligt fler fall under hela 2023 än vad länet hittills registrerat 2026.
Varför ökar TBE trots att många vaccinerar sig?
En vanlig invändning är att allt fler svenskar vaccinerar sig. Varför fortsätter då antalet fall att öka?
För det första är vaccinationstäckningen långt ifrån hundraprocentig.
Folkhälsomyndighetens uppskattningar visar stora skillnader mellan olika delar av landet. I Stockholm och Södermanland uppskattas omkring 53 procent vara vaccinerade. I Uppsala ligger uppskattningen runt 40 procent och i flera andra riskområden omkring 30–40 procent.
Sverige saknar dessutom ett heltäckande nationellt register för TBE-vaccination. Siffrorna bygger därför på bland annat regionala uppgifter, undersökningar och antikroppsstudier och är mer osäkra än registerbaserad vaccinationsstatistik.
För det andra fungerar TBE-vaccinet som ett individuellt skydd.
Viruset cirkulerar mellan fästingar och djur i naturen. När en människa vaccineras minskar risken att just den personen insjuknar, men vaccinationen stoppar inte virusets naturliga kretslopp på samma sätt som hög vaccinationstäckning kan bryta smittspridningen av en sjukdom som huvudsakligen går från människa till människa.
Vet man om årets TBE-sjuka varit vaccinerade?
Inte på nationell nivå ännu.
Det finns offentlig statistik över vaccinationsgenombrott från tidigare år, men det finns ännu ingen komplett publicerad sammanställning som delar upp samtliga 448 fall 2026 i exempelvis:
- ovaccinerade
- personer som bara tagit en del av grundvaccinationen
- fullvaccinerade
- personer vars påfyllnadsdos varit försenad.
Det går därför inte att säga att årets rekord huvudsakligen beror på ovaccinerade personer eller att vaccinationsskyddet har blivit sämre.
Den slutsatsen kräver data som ännu inte finns offentligt för hela 2026.
Bara omkring en av tusen fästingar bär TBE-virus
Rekordsiffrorna kan få TBE att framstå som betydligt vanligare hos fästingar än det faktiskt är.
SVA uppskattar att ungefär en fästing på 1 000 i Sverige bär TBE-virus.
Lokalt i riskområden kan andelen vara högre.
Det kan jämföras med borrelia, där ungefär 10–30 procent av fästingarna kan bära bakterien.
Skillnaden är samtidigt att TBE-virus kan överföras mycket snabbt när fästingen biter.
Viruset finns i fästingens spottkörtlar. Att upptäcka och ta bort fästingen efter några timmar innebär därför inte att TBE-risken försvinner.
TBE och borrelia är två helt olika infektioner
TBE och borrelia sprids båda genom fästingar men fungerar på olika sätt.
| TBE | Borrelia |
|---|---|
| Orsakas av virus | Orsakas av bakterier |
| Vaccin finns | Inget vaccin för människor i Sverige |
| Ingen specifik botande behandling mot viruset | Kan behandlas med antibiotika |
| Kan överföras snabbt vid bettet | Överförs normalt långsammare |
| Snabb borttagning eliminerar inte risken | Snabb borttagning minskar risken |
TBE-vaccination skyddar alltså inte alls mot borrelia.
Även den som är fullvaccinerad mot TBE bör därför kontrollera huden efter vistelse i fästingmiljö och ta bort fästingar så snabbt som möjligt.
Vad händer om man faktiskt får TBE?
De flesta som infekteras med TBE-virus märker aldrig att de blivit smittade.
Ungefär 10–30 procent utvecklar symtom.
Den första fasen kan likna influensa med exempelvis:
- feber
- huvudvärk
- muskelvärk
- trötthet.
Hos de flesta går besvären över.
En del får däremot efter en symtomfri period en andra och betydligt allvarligare fas där infektionen når hjärnan eller hjärnhinnorna.
Då kan symtomen bland annat vara hög feber, kraftig huvudvärk, nackstelhet, illamående, förvirring, koncentrationssvårigheter och neurologiska problem.
I svåra fall kan förlamningar förekomma.
Det finns ingen behandling som botar TBE-virus
Det finns ingen specifik antiviral behandling som tar bort TBE-infektionen.
Vården behandlar i stället symtomen och övervakar patienten. Svårare fall kan kräva sjukhusvård och ibland intensivvård.
En del patienter får långvariga besvär efter infektionen.
Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag beskriver att 20–50 procent av patienter i olika studier har rapporterat någon form av kvarstående symtom månader eller år efter sjukdomen.
Omkring tio procent bedöms kunna få allvarligare restsymtom.
Det är en viktig anledning till att vaccination rekommenderas i utsatta områden trots att den absoluta risken att en enskild fästing bär viruset är liten.
Kan man testa fästingen efter ett bett?
Inte på ett sätt som normalt hjälper den enskilda personen.
SVA samlar in och analyserar fästingar inom forskning och övervakning, men personer som skickar in en fästing får inte något individuellt besked om huruvida just den fästingen bar TBE-virus.
Ett positivt eller negativt fynd i en fästing skulle dessutom inte ensamt kunna avgöra om personen blivit infekterad.
Kan man testa sig själv direkt efter ett fästingbett?
Inte heller det är en meningsfull rutinåtgärd.
TBE diagnostiseras i vården när symtom och sjukdomsförlopp gör att infektionen misstänks. Då kan bland annat blodprov och i vissa fall ryggvätskeprov användas.
Efter ett vanligt fästingbett behöver man alltså inte åka och testa sig om man mår bra.
Däremot ska man vara uppmärksam på hur man mår under tiden efter bettet.
När ska man söka vård?
Den som efter ett fästingbett får feber, huvudvärk och tydlig sjukdomskänsla bör kontakta vården för rådgivning och bedömning.
Vid kraftig huvudvärk, hög feber, uttalad nackstelhet, förvirring, förlamningssymtom eller andra tydliga neurologiska symtom ska vård sökas snabbt.
Ett växande rött hudutslag efter ett fästingbett kan i stället vara tecken på borrelia och bör också bedömas av vården.
TBE sprider sig norrut i Sverige
TBE har historiskt haft sitt tydligaste svenska fäste i delar av Mellansverige och längs Östersjökusten.
Sjukdomen finns nu i ett betydligt större geografiskt område.
Folkhälsomyndigheten beskriver rapporterade fall från Skåne upp till södra Dalarna och längre norrut längs Östersjökusten.
Samtidigt följer SVA utvecklingen av tajgafästingen i norra Sverige.
Under fältarbetet 2026 samlades hundratals tajgafästingar in i bland annat Luleå, Kalix och Haparanda.
Tajgafästingen är särskilt intressant eftersom den i andra delar av världen kan bära andra varianter av TBE-virus.
Det betyder däremot inte att dessa virusvarianter redan konstaterats vara etablerade i Norrbotten. Vid SVA:s senaste redovisning hade inget TBE-virus påvisats i det analyserade materialet från området och ytterligare analyser pågick.
Fästingsäsongen fortsätter efter sommaren
En vanlig missuppfattning är att risken i praktiken försvinner när augusti är över.
Så fungerar det inte.
Fästingar behöver framför allt tillräckligt hög temperatur och fukt för att vara aktiva. Höstdagar med temperaturer över ungefär 5–10 plusgrader kan fortfarande innebära aktivitet.
I södra delar av Sverige kan milda vintrar ge perioder då fästingar hittas även mitt i vintern.
Den som vistas i skog, högt gräs, sly eller andra fästingmiljöer bör därför fortsätta kontrollera huden även under hösten.
Därför är september inte för sent
Rekordåret 2026 förändrar inte de grundläggande råden.
Det går fortfarande att vaccinera sig mot TBE i september.
Men det är viktigt att börja med rätt förväntningar.
Den första dosen innebär inte att man omedelbart är skyddad. Två doser krävs för att de flesta yngre personer med normalt immunförsvar ska ha hunnit utveckla ett bra kortsiktigt skydd, och hela grundvaccinationen behöver fullföljas för ett bättre och mer långvarigt skydd.
Samtidigt fortsätter fästingarna att vara aktiva långt efter sommaren.
Med 448 rapporterade fall redan den 14 september har Sverige slagit sitt tidigare rekord för den här delen av året. Exakt varför just 2026 blivit så hårt drabbat går inte att reducera till en enda faktor – men den långsiktiga utvecklingen är tydlig: TBE har blivit vanligare, riskområdena har breddats och fästingsäsongen kan på många håll sträcka sig långt in på hösten.