Det finns inget gemensamt datum då värmen sätts på i svenska lägenheter. I många hus regleras värmen automatiskt efter temperaturen ute och inne, vilket betyder att elementen kan vara kalla ena dagen och varma nästa. Det avgörande är därför inte om kalendern visar september eller oktober – utan vilken temperatur och vilket inomhusklimat bostaden faktiskt håller.

Samtidigt är reglerna lättare att missförstå än man kan tro. 18 grader, 20 grader och 20–23 grader förekommer alla i råd och riktlinjer, men betyder olika saker.

När brukar värmen sättas på i lägenheten?

Det finns ingen nationell regel som säger att alla hyresvärdar måste slå på värmen ett visst datum.

I moderna flerbostadshus styrs värmen ofta automatiskt. Systemet känner av temperaturen utomhus och anpassar hur varmt vatten som skickas till radiatorerna. När det är milt ute kan elementen därför vara svala även i september eller oktober. När temperaturen sjunker höjs värmen successivt.

Olika fastighetsägare kan ha olika inställningar för sina system. Ett hus kan börja behöva mer värme tidigare än ett annat beroende på bland annat isolering, ventilation, väderläge och hur själva värmesystemet är injusterat.

Det innebär också att formuleringar som ”värmen sätts på den 1 oktober” ofta är en förenkling. I många hus finns inget sådant tydligt påslag över huvud taget.

Kan hyresvärden vänta med värmen bara för att det är september?

Hyresvärden kan inte använda kalendern som ursäkt om bostaden faktiskt blir för kall.

Det finns ingen rätt för hyresgästen att kräva att själva elementet ska vara varmt ett visst datum. Däremot har fastighetsägaren ansvar för att bostaden har ett acceptabelt inomhusklimat.

En intern regel hos värden om att ”värmen går igång först i oktober” förändrar alltså inte ansvaret för temperaturen i lägenheten.

Om bostaden under en längre tid är för kall kan det handla både om en fråga om inomhusmiljö enligt miljölagstiftningen och om en brist i hyresrätten.

Hur kallt får det vara i en lägenhet?

Det är här siffrorna 18, 20 och 20–23 grader ofta blandas ihop.

18 grader är ett nedre riktvärde

Folkhälsomyndighetens nedre riktvärde för operativ temperatur i bostäder under den kalla delen av året är 18 grader.

Det ska inte tolkas som att 18 grader är en normal eller eftersträvansvärd temperatur i en lägenhet. Det är ett riktvärde som används vid bedömning av om temperaturen kan innebära en olägenhet för människors hälsa.

För personer som är särskilt känsliga gäller ett högre nedre riktvärde på 20 grader. Det kan bland annat handla om äldre eller personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar.

20 grader är en viktig praktisk gräns

Hyresgästföreningen rekommenderar att värden kontaktas och problemet utreds om den vanliga lufttemperaturen mer än tillfälligt ligger under omkring 20 grader.

Det betyder däremot inte att lagen säger att exakt 20,0 grader alltid måste uppnås i varje rum vid varje tidpunkt.

En kort temperatursvacka är inte samma sak som ett långvarigt problem.

20–23 grader är ett rekommenderat styrintervall

Folkhälsomyndigheten rekommenderar fastighetsägare att normalt styra uppvärmningen mot ungefär 20–23 grader.

Syftet är att ha marginal till de lägre riktvärdena. Om ett hus styrs så att temperaturen hela tiden ligger precis på 18 grader riskerar små variationer, kalla väggar eller drag att göra den faktiska inomhusmiljön för kall.

20–23 grader är alltså ett praktiskt rekommenderat intervall – inte en lag som säger att varje lägenhet alltid måste hålla minst 20 och högst 23 grader.

Därför kan 20 grader kännas mycket kallare

Det är fullt möjligt att titta på termometern, se 20 grader och ändå frysa.

Orsaken är att en vanlig termometer bara visar lufttemperaturen.

Hur varmt eller kallt kroppen upplever ett rum påverkas också av temperaturen på väggar, fönster, golv och andra ytor.

Efter ett snabbt väderomslag kan luften i bostaden värmas upp relativt snabbt, medan byggnadens väggar, fönster och golv fortfarande är kalla. Då avger kroppen mer värme mot omgivningen, vilket gör att rummet kan kännas betydligt kallare än termometern antyder.

Kallras från fönster och drag kan förstärka effekten ytterligare.

Vad är operativ temperatur?

Folkhälsomyndighetens viktigaste temperaturgränser utgår inte bara från vanlig lufttemperatur utan från så kallad operativ temperatur.

Operativ temperatur tar förenklat hänsyn till både:

• luftens temperatur
• temperaturen på omgivande ytor

Det är därför ett bättre mått på hur kroppen faktiskt upplever temperaturen.

Om du sitter nära ett mycket kallt fönster kan exempelvis lufttemperaturen i rummet vara 20 grader samtidigt som den operativa temperaturen runt dig är lägre.

Folkhälsomyndighetens vägledning visar också varför området mellan 18 och 20 graders vanlig lufttemperatur är särskilt intressant. Är lufttemperaturen klart under 18 grader talar det starkt för att även den operativa temperaturen är för låg. Är lufttemperaturen över 20 grader är det betydligt mindre sannolikt att den operativa temperaturen ligger under 18 grader.

Mellan dessa nivåer kan mer noggranna mätningar behövas.

Kallt element betyder inte automatiskt att värmen är avstängd

Ett kallt eller ljummet element är inte i sig ett bevis på att hyresvärden har stängt av värmen.

Radiatorer styrs normalt med termostater. När rummet redan håller den temperatur systemet är inställt på minskar eller stoppas flödet av varmt vatten genom elementet.

Det kan därför vara helt normalt att elementet känns kallt.

Under en solig höstdag kan exempelvis solen, människor och elektriska apparater bidra med tillräckligt mycket värme för att termostaten ska stänga radiatorn.

Väderkompenserade värmesystem skickar dessutom ut betydligt svalare vatten till radiatorerna när utomhustemperaturen är relativt hög.

Det intressanta är därför inte temperaturen på elementets yta utan temperaturen i själva bostaden.

Om ett enskilt element däremot inte fungerar som det ska kan det finnas andra orsaker. Hurbra har en separat guide om hur man luftar element om radiatorn exempelvis är kall upptill eller låter.

Så mäter du temperaturen i lägenheten

Innan du felanmäler är det bra att göra några egna mätningar.

För en enkel kontroll hemma bör termometern placeras ungefär:

• mitt i rummet
• omkring en meter över golvet
• på avstånd från element och andra värmekällor
• bort från direkt solljus
• inte direkt intill fönster eller yttervägg

Mät gärna vid flera tillfällen under dygnet.

Om problemet återkommer kan du dokumentera temperaturen under flera dagar och skriva upp datum, klockslag och temperatur.

Det finns ingen generell regel som säger att du måste mäta i ett visst antal dagar innan du får göra en felanmälan. Dokumentationen gör det däremot enklare att visa att problemet inte bara handlar om en kort tillfällig temperatursvacka.

Mät inte bara på den kallaste platsen

För din egen första kontroll är det bättre att försöka mäta representativt för rummet än att lägga termometern på fönsterbrädan eller direkt mot en kall yttervägg.

En professionell utredning kan däremot innehålla mätningar på andra platser för att upptäcka exempelvis kallras, drag eller kalla ytor.

Kommunens eller fastighetsägarens mätning kan därför se annorlunda ut än den enkla hemmamätningen.

När ska man felanmäla att det är kallt?

Om temperaturen mer än tillfälligt ligger under omkring 20 grader är det klokt att kontakta hyresvärden.

Är det betydligt kallare än så bör du inte vänta för att samla perfekta mätserier innan du hör av dig.

Felanmäl helst skriftligt. Då finns det dokumenterat när värden fick information om problemet.

Beskriv exempelvis:

• temperaturen du har mätt
• i vilket rum
• vid vilka tider
• hur länge problemet har pågått
• om det finns tydligt drag eller mycket kalla ytor

Om någon i hushållet tillhör en grupp som är särskilt känslig för kyla är det också relevant information.

Hur snabbt måste hyresvärden agera?

Det finns ingen generell regel som säger att en hyresvärd alltid måste lösa ett temperaturproblem inom exempelvis 24 timmar, tre dagar eller en vecka.

Hur snabbt värden behöver agera beror bland annat på hur allvarlig bristen är.

En lägenhet som håller 19,8 grader under en kort temperatursvacka är en annan situation än en bostad som under längre tid ligger på 15–16 grader mitt i kallt väder.

Utgångspunkten är att värden ska få möjlighet att undersöka problemet och vidta nödvändiga åtgärder inom rimlig tid.

Vad gör man om hyresvärden inte hjälper?

Om du har kontaktat fastighetsägaren och problemet kvarstår kan du vända dig till kommunens miljö- och hälsoskydd.

Kommunen kan utreda om inomhustemperaturen innebär en olägenhet för människors hälsa.

Det kan innebära att kommunen kräver mer noggranna mätningar och i vissa fall förelägger fastighetsägaren att åtgärda problemet.

Folkhälsomyndighetens vägledning om temperatur inomhus används som stöd vid sådana bedömningar.

Som hyresgäst kan man i vissa situationer även vända sig till Hyresnämnden för att få en brist prövad.

Kan man få lägre hyra om det är för kallt?

Ja, i vissa fall.

Om lägenheten är i bristfälligt skick kan hyresgästen ha rätt till skälig hyresnedsättning under den tid bristen består.

För låg temperatur kan vara en sådan brist.

Det innebär däremot inte att varje tillfällig mätning under 20 grader automatiskt ger rätt till hyresnedsättning.

Bedömningen påverkas bland annat av:

• hur låg temperaturen varit
• hur länge problemet varat
• hur mycket bostaden påverkats
• om och när värden informerades om problemet

Därför är det viktigt att felanmäla tidigt och dokumentera temperaturen.

Man bör inte själv bestämma en procentsats och börja betala lägre hyra utan att först ta reda på vad som gäller i det enskilda fallet.

Det finns ingen ”septemberregel” för kalla lägenheter

Den återkommande höstfrågan får därför ett ganska tydligt svar.

Hyresvärden behöver inte slå på ett element bara för att kalendern visar ett visst datum. Ett modernt värmesystem kan sköta regleringen automatiskt och ett kallt element kan vara helt normalt.

Men fastighetsägaren kan inte heller säga att ”det är fortfarande september” om bostaden faktiskt håller en för låg temperatur.

Det är inomhusklimatet som är avgörande.

18 grader är ett nedre riktvärde för operativ temperatur. Omkring 20 grader är en praktisk nivå där ett ihållande problem bör utredas. Och 20–23 grader är det intervall Folkhälsomyndigheten rekommenderar fastighetsägare att normalt styra uppvärmningen mot.

Det är tre olika saker – och just den skillnaden förklarar varför både hyresgäster och fastighetsägare ibland verkar prata om helt olika temperaturgränser.