Det preliminära valresultatet är extremt jämnt. Samtidigt visar SVT:s Valu att väljare med utomeuropeisk bakgrund röstade mycket tydligt för oppositionspartierna. Ett enkelt räkneexempel visar att omkring 75 000 röster med den fördelningen räcker för att skapa ett övertag motsvarande hela den nuvarande skillnaden mellan blocken.

När omkring 95 procent av rösterna hade räknats skilde drygt 32 000 röster mellan blocken. Oppositionen hade samtidigt ett preliminärt mandatövertag med 176 mandat mot 173.

Det är mot den bakgrunden som en fråga blir relevant: kan väljare med utomeuropeisk bakgrund faktiskt ha avgjort valet?

Det korta svaret är att gruppen mycket väl kan ha varit avgörande för vilket block som blev störst. Däremot går det inte att utifrån tillgänglig statistik bevisa att just dessa väljare ensamma orsakade valresultatet eller exakt hur mandatfördelningen hade sett ut utan deras röster.

70 mot 27 procent mellan blocken

I SVT:s Valu definieras utomeuropeisk bakgrund som att väljaren själv eller minst en av föräldrarna har vuxit upp utanför Europa.

Bland dessa väljare gick omkring 70 procent av stödet till Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet tillsammans.

Tidöpartierna Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fick tillsammans omkring 27 procent.

Fördelningen var:

Parti	Stöd
Socialdemokraterna	38 %
Vänsterpartiet	21 %
Miljöpartiet	7 %
Centerpartiet	4 %
Moderaterna	12 %
Sverigedemokraterna	10 %
Kristdemokraterna	3 %
Liberalerna	2 %

Det innebär ett gap på omkring 43 procentenheter mellan blocken.

Den som vill se mer om hur Valu fungerar kan läsa vår guide om SVT:s Valu 2026. SVT redovisar också själv hur olika väljargrupper röstade i valet.

Då räcker omkring 75 000 röster

Det är framför allt när Valu-siffrorna ställs mot den lilla nationella marginalen som de blir intressanta.

Om en grupp röstar 70 procent för oppositionen och 27 procent för Tidöpartierna skapar varje 100 röster från gruppen ett netto på ungefär 43 röster till oppositionens fördel.

Med en preliminär nationell skillnad på cirka 32 000 röster blir räkneexemplet:

32 000 / 0,43 = cirka 74 400.

Med andra ord behövs bara omkring 75 000 avgivna röster med en fördelning på 70–27 för att skapa ett netto som är större än hela den nuvarande skillnaden mellan blocken.

Det betyder inte att exakt 75 000 väljare med utomeuropeisk bakgrund avgjorde valet. Gruppen är betydligt större än så.

Siffran visar i stället hur liten den nationella marginalen är jämfört med skillnaden i partisympatier inom gruppen.

SCB såg nästan exakt samma mönster före valet

SVT:s Valu står dessutom inte ensam.

I SCB:s partisympatiundersökning från maj 2026 fick oppositionens fyra partier tillsammans 70,4 procent bland utrikes födda.

Tidöpartierna fick 28,2 procent.

Bland personer med SCB:s bredare definition utländsk bakgrund var fördelningen 69,6 mot 28,4 procent.

Det ligger mycket nära Valus resultat på omkring 70 mot 27.

Det gör mönstret betydligt mer robust. Två olika undersökningar, med olika upplägg och vid olika tidpunkter, visar i praktiken samma sak: väljare med utländsk eller utomeuropeisk bakgrund lutar kraftigt åt vänster och mitten i svensk politik.

Vi har tidigare samlat mer material om valet 2026 och hur olika väljargrupper röstar.

Valdeltagandet gör beräkningen svårare

Det finns samtidigt en viktig invändning.

Alla röstberättigade röstar inte.

I valet 2022 var valdeltagandet bland utrikes födda 67 procent, jämfört med 89 procent bland inrikes födda. Bland svenskfödda med två utrikes födda föräldrar var valdeltagandet 77 procent.

Det innebär att det blir missvisande att ta hela gruppens storlek, multiplicera med Valu-resultatet och sedan påstå att man exakt vet hur många röster gruppen gav respektive block.

Definitionerna skiljer sig dessutom mellan olika undersökningar.

SCB:s ”utrikes födda”, SCB:s ”utländsk bakgrund” och SVT:s ”utomeuropeisk bakgrund” är inte samma sak.

Därför är 75 000-räkneexemplet mer användbart än en mer avancerad modell. Det kräver inte att man uppskattar hela gruppens exakta storlek eller valdeltagande. Det visar bara hur många faktiskt avgivna röster som behövs vid en fördelning på 70–27 för att motsvara den preliminära skillnaden mellan blocken.

Gruppen är långt större än vad som krävs i räkneexemplet

Redan i valet 2022 fanns omkring 481 000 röstberättigade utrikes födda från Asien och omkring 126 000 från Afrika.

Det är tillsammans över 600 000 personer och då ingår fortfarande inte alla väljare som omfattas av SVT:s definition av utomeuropeisk bakgrund.

Exempelvis kan även svenskfödda personer med en förälder som vuxit upp utanför Europa räknas in i Valu-gruppen.

Vi kan därför inte sätta ett exakt antal på hur många väljare som passar in i definitionen och faktiskt röstade 2026.

Men vi behöver heller inte göra det för att konstatera att gruppen är mycket större än de cirka 75 000 röster som krävs i räkneexemplet.

Men ”avgjorde” är ett komplicerat ord

Här finns den viktigaste reservationen.

Ett val som avgörs med några tiotusentals röster kan sägas ha avgjorts av många olika grupper samtidigt.

Om man exempelvis tar bort en grupp väljare som gav ena sidan ett stort netto kan resultatet förändras. Samma typ av resonemang kan ofta göras om ålder, kön, geografiskt område eller andra väljarkategorier.

Det innebär att väljare med utomeuropeisk bakgrund kan ha varit avgörande utan att vara den enda avgörande faktorn.

Det är också omöjligt att veta hur valet hade sett ut i ett Sverige där just den gruppen inte fanns. Politiska partier, valstrategier, kandidater och sakfrågor hade då kunnat se annorlunda ut.

Ett sådant kontrafaktiskt scenario går inte att räkna fram genom att bara dra bort röster.

Röster och mandat är inte samma sak

Det finns dessutom en teknisk komplikation.

Riksdagens 349 mandat fördelas inte genom att hela landet behandlas som en enda valkrets.

Sverige har fasta valkretsmandat och utjämningsmandat. Var rösterna finns geografiskt spelar därför roll för hur mandaten slutligen fördelas.

Att en väljargrupp skapar ett nationellt röstenetto på mer än 32 000 röster betyder alltså inte automatiskt att man kan dra slutsatsen att mandatresultatet hade blivit exakt det motsatta utan gruppen.

För ett sådant påstående skulle det krävas betydligt mer detaljerade uppgifter om hur rösterna fördelades mellan valkretsar och valdistrikt.

Däremot är storleksordningen tydlig

Det är där den försiktiga slutsatsen landar.

Vi vet att valet preliminärt skiljer på drygt 32 000 röster mellan blocken.

Vi vet att SVT:s Valu visar en fördelning på omkring 70 mot 27 bland väljare med utomeuropeisk bakgrund.

Vi vet att SCB redan före valet fann nästan exakt samma politiska skillnad bland väljare med utländsk bakgrund.

Och vi vet att omkring 75 000 röster med en sådan fördelning räcker för att skapa ett röstenetto lika stort som hela den preliminära nationella marginalen.

Det är därför fullt rimligt att säga att väljare med utomeuropeisk bakgrund kan ha varit avgörande för vilket block som blev störst i valet 2026.

Men det är en annan sak än att påstå att ”invandrarna avgjorde valet” som ett bevisat och ensamt orsakssamband.

Siffrorna räcker för den första slutsatsen.

Inte för den andra.