Hur högt blir valdeltagandet i valet 2026 – och när vet vi egentligen hur många som röstade? De första preliminära siffrorna går att utläsa under valkvällen den 13 september, men det definitiva svenska valdeltagandet är inte känt då. Sena förtidsröster och utlandsröster tillkommer senare och det slutliga beskedet kommer först när riksdagsvalet har fastställts.
Valdeltagandet 2026 just nu
Det finns ännu ingen faktisk siffra för valdeltagandet i riksdagsvalet 2026. Valdagen är söndagen den 13 september och rösträkningen börjar när vallokalerna har stängt klockan 20.
På kvalifikationsdagen den 14 augusti fanns 8 046 725 röstberättigade i riksdagsvalet. Det är första gången antalet röstberättigade inför ett svenskt riksdagsval har passerat åtta miljoner.
Siffran kan dock påverkas av rättelser i röstlängden. Det slutliga antalet röstberättigade som används när valdeltagandet fastställs behöver därför inte vara exakt detsamma.
De första preliminära resultaten från valdistrikten väntas börja komma under valkvällen, med de första riksdagssiffrorna omkring klockan 21.
Det betyder att vi redan på söndagskvällen får en allt tydligare bild av hur många som har röstat. Men den ska fortfarande betraktas som preliminär.
När vet vi hur många som röstade i valet 2026?
Det korta svaret är att det finns flera olika tidpunkter.
På valnatten den 13 september går det att få en första preliminär bild när valdistrikten rapporterar sina resultat.
Efter uppsamlingsräkningen den 16 september, och vid behov även den 17 september, är bilden betydligt mer komplett eftersom sena förtidsröster och utlandsröster då har räknats.
Först när riksdagsvalet fastställts finns det definitiva nationella valdeltagandet.
Valmyndigheten räknar med att riksdagsvalet normalt kan fastställas ungefär en vecka efter valdagen.
Den som under valnatten ser en siffra för valdeltagandet ska därför inte läsa den som det slutliga svaret på hur många som röstade.
Vill du följa hela tidslinjen för när valet blir klart finns vår guide om när valresultatet 2026 kommer.
Så räknas valdeltagandet
Valdeltagandet visar hur stor andel av de röstberättigade som faktiskt deltog i valet.
Beräkningen görs i princip så här:
antal röstande ÷ antal röstberättigade × 100
Om exempelvis åtta miljoner människor har rösträtt och 6,8 miljoner röstar blir valdeltagandet 85 procent.
Det viktiga är att skilja mellan antalet röstande och antalet giltiga partiröster. De är inte samma sak.
En person kan ha deltagit i valet även om valsedeln senare bedöms som ogiltig.
Räknas blankröster in i valdeltagandet?
Ja.
En väljare som lämnar en blank valsedel har fortfarande röstat och räknas därför in i valdeltagandet.
Den blanka valsedeln räknas däremot inte som en giltig röst på något parti och påverkar inte mandatfördelningen.
Det betyder att ett val kan ha exempelvis 6,8 miljoner röstande även om antalet giltiga partiröster är något lägre.
Skillnaden kan bestå av:
- blanka valsedlar
- andra ogiltiga valsedlar
I riksdagsvalet 2014 registrerades exempelvis 6 290 016 avgivna röster. Av dessa var 6 231 573 giltiga partiröster, medan 56 287 var blanka och 2 156 andra ogiltiga röster.
Samtliga avgivna röster ingick ändå när valdeltagandet på 85,81 procent beräknades.
Den som vill veta mer om vad en blank röst faktiskt innebär kan läsa vår guide om att rösta blankt i valet 2026.
Vad räknas med på valnatten?
När vallokalerna stänger klockan 20 börjar den preliminära rösträkningen.
Då räknas inte bara rösterna som lämnats direkt i vallokalen under valdagen.
Även förtidsröster som hunnit skickas till rätt vallokal och godkänts finns med. De läggs i valurnan innan rösterna räknas.
Det gör att en mycket stor del av alla svenska röster redan finns med på valnatten.
Men inte alla.
Förtidsröster som kommer fram för sent för att skickas till rätt vallokal och vissa röster från utlandet återstår fortfarande.
Därför kan både antalet röstande och valdeltagandet öka efter valnatten.
Vill du följa hela processen från valurnan till det slutliga resultatet finns vår guide om hur rösterna räknas i valet 2026.
Därför kan valdeltagandet ändras efter valnatten
Den vanligaste orsaken är att inte alla röster har hunnit fram till rätt plats när den preliminära rösträkningen genomförs på söndagen.
Det gäller framför allt sena förtidsröster.
En väljare kan till exempel förtidsrösta i en helt annan kommun än den där personen är skriven. Rösten måste då transporteras till rätt valnämnd och kan komma för sent för att hamna i vallokalen före söndagskvällens räkning.
Detsamma kan gälla vissa utlandsröster.
De försvinner inte ur valet bara för att de saknas på valnatten. De räknas senare.
Dessutom kan uppgifter korrigeras när länsstyrelserna granskar materialet i den slutliga rösträkningen.
Därför är det fullt normalt att valdeltagandet som visas under valnatten skiljer sig något från den slutliga siffran.
Onsdagsräkningen ger en betydligt säkrare bild
Onsdagen den 16 september genomför kommunernas valnämnder den så kallade uppsamlingsräkningen.
Där räknas de röster som inte kunde räknas i vallokalerna under valdagen.
Det kan bland annat vara:
- förtidsröster som kommit från andra kommuner
- sent inkomna utlandsröster
- andra röster som inte hunnit fram till vallokalen i tid
Om arbetet inte blir klart på onsdagen kan räkningen fortsätta på torsdagen den 17 september.
Efter den här räkningen finns normalt en betydligt mer komplett bild av hur många som faktiskt deltagit i valet.
Men inte heller då är resultatet formellt slutgiltigt.
När blir valdeltagandet definitivt?
Länsstyrelsernas slutliga rösträkning börjar måndagen efter valet.
Där granskas och räknas rösterna på nytt. Det är också där det slutligt avgörs vilka valsedlar som är giltiga respektive ogiltiga.
För riksdagsvalet sammanställer Valmyndigheten därefter resultatet och fattar beslut om mandatfördelningen.
Först när riksdagsvalet är fastställt går det att ange det definitiva nationella valdeltagandet och det slutliga antalet röstande.
Det finns därför tre nivåer att hålla isär:
| Tidpunkt | Vad siffran säger |
|---|---|
| Valnatten | Första preliminära bilden |
| Efter uppsamlingsräkningen | Nästan komplett preliminär bild |
| Fastställt riksdagsval | Definitivt valdeltagande |
Förtidsröster visar inte automatiskt hur högt valdeltagandet blir
Inför valet 2026 har förtidsröstningen varit omfattande.
Efter de första 13 dagarna hade drygt 2,09 miljoner väljare registrerats som förtidsröstande. Det var betydligt fler än vid motsvarande tidpunkt inför valet 2022.
Det är en intressant signal om hur människor väljer att rösta, men den kan inte ensam användas för att slå fast att det totala valdeltagandet blir högre.
Ett ökat förtidsröstande kan nämligen bero på att väljare som ändå skulle ha röstat på valdagen i stället gör det tidigare.
Dessutom är löpande statistik över mottagna förtidsröster preliminär och kan rättas.
En person som redan har förtidsröstat kan också ändra sig och rösta på nytt i sin egen vallokal på valdagen. Valdagsrösten ersätter då förtidsrösten.
Antalet registrerade förtidsröster kan därför inte bara läggas ihop med antalet personer som röstar i vallokalerna för att räkna fram valdeltagandet.
Valdeltagandet i tidigare svenska riksdagsval
Sverige har internationellt sett länge haft ett högt valdeltagande, men utvecklingen har varierat även under senare val.
| Riksdagsval | Valdeltagande |
|---|---|
| 2010 | 84,63 % |
| 2014 | 85,81 % |
| 2018 | 87,18 % |
| 2022 | 84,21 % |
| 2026 | Ännu inte fastställt |
Från 2010 till 2018 steg valdeltagandet i tre raka riksdagsval.
2018 röstade 87,18 procent av de röstberättigade, den högsta nivån sedan 1985.
Utvecklingen vände däremot 2022. Då föll valdeltagandet till 84,21 procent, nästan tre procentenheter lägre än fyra år tidigare.
2026 års resultat blir därför särskilt intressant som svar på om nedgången 2022 var tillfällig eller om valdeltagandet fortsätter på en lägre nivå.
Någon sådan slutsats går däremot inte att dra förrän rösterna faktiskt är räknade.
Rekordet är fortfarande från 1976
Sett över en längre period har Sverige haft ännu högre valdeltagande än under de senaste valen.
Rekordet i ett svenskt riksdagsval är 91,8 procent från 1976.
Under hela perioden 1973–1982 låg valdeltagandet över 90 procent.
Därefter sjönk det gradvis. I valet 2002 röstade 80,1 procent av de röstberättigade, vilket var den lägsta nivån sedan 1958.
Under 2000-talet steg deltagandet åter tydligt:
- 2002: 80,1 procent
- 2010: 84,63 procent
- 2014: 85,81 procent
- 2018: 87,18 procent
- 2022: 84,21 procent
2026 års slutliga siffra kommer alltså att kunna sättas in i en utveckling där Sverige först såg ett långvarigt fall från rekordnivåerna och därefter en tydlig återhämtning som bröts i valet 2022.
Hur många människor motsvarar en procentenhet?
När drygt åtta miljoner människor är röstberättigade blir även små förändringar i valdeltagandet stora räknat i antal personer.
Med omkring 8,05 miljoner röstberättigade motsvarar en procentenhet ungefär 80 000 väljare.
Skillnaden mellan ett valdeltagande på 84 och 85 procent handlar alltså om i storleksordningen 80 000 fler eller färre röstande.
Det gör också jämförelsen med 2022 konkret.
Om valdeltagandet 2026 exempelvis förändras med flera procentenheter handlar det om hundratusentals människor.
När kommer första användbara siffran under valkvällen?
De första valdistrikten väntas börja rapportera preliminära resultat efter att vallokalerna stängt klockan 20.
Valmyndigheten räknar med att de första preliminära riksdagssiffrorna börjar synas omkring klockan 21.
I början är dock endast en liten del av distrikten rapporterade. En nationell valdeltagandesiffra kan därför röra sig tydligt när fler distrikt kommer in.
Ju längre valkvällen går, desto mer användbar blir uppgiften.
Det är först när en mycket stor andel av valdistrikten har rapporterat som det blir rimligt att jämföra det preliminära valdeltagandet med exempelvis 2022 års 84,21 procent.
Även då ska siffran beskrivas som preliminär.
Så följer du valdeltagandet under valnatten
Den som främst vill veta hur många som röstat behöver inte försöka tolka varje enskilt valdistrikts resultat.
Det viktigaste är i stället att följa:
- hur stor andel av valdistrikten som är färdigräknade
- det preliminära antalet röstande
- antalet röstberättigade
- det redovisade valdeltagandet i procent
- senare förändringar när uppsamlingsrösterna tillkommer
I vår stora guide till valet 2026 finns den bredare informationen om valdagen och valet i stort.
För just frågan hur många som röstade är det däremot först när rösträkningen kommit långt som den nationella procenten blir riktigt användbar.
Valdeltagandet 2026 blir inte slutligt på valnatten
Det går alltså att få ett bra preliminärt svar redan under söndagskvällen den 13 september.
Men den slutliga siffran kommer senare.
Sena förtidsröster och utlandsröster räknas efter valnatten, länsstyrelserna granskar samtliga röster och riksdagsvalet ska därefter fastställas.
För den som bara vill veta när de olika nivåerna blir kända är tidslinjen enkel:
13 september: första preliminära siffrorna.
16–17 september: uppsamlingsrösterna ger en betydligt mer komplett bild.
När riksdagsvalet fastställs: det definitiva valdeltagandet och det slutliga antalet röstande är känt.
När den slutliga 2026-siffran finns kan den jämföras direkt med 2022 års 84,21 procent och med 2018 års 87,18 procent – utan att resten av förklaringen till hur valdeltagandet räknas behöver förändras.