Arbetsmarknadsminister Johan Britz vill avveckla Rusta och matcha under nästa mandatperiod. Beskedet sätter en miljardmarknad i spel och möts av hård kritik från Svenskt Näringsliv. Samtidigt visar både granskningar och forskning varför frågan är betydligt mer komplicerad än ett enkelt val mellan privata jobbcoacher och Arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadsminister Johan Britz och Liberalerna vill skrota systemet med privata leverantörer inom Rusta och matcha.

Det är ännu inte ett fattat regeringsbeslut. Någon proposition om att avveckla tjänsten finns inte heller. Men utspelet innebär att ett av de största systemen med privata aktörer inom svensk arbetsmarknadspolitik nu på allvar kan försvinna efter nästa val.

Britz har beskrivit reformen som både dyr och dålig. Svenskt Näringsliv gör motsatt bedömning.

Organisationens chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt varnar för att en nedläggning skulle vara ett stort misstag och pekar på att privata aktörer fortfarande kan spela en viktig roll för människor som behöver hjälp att komma tillbaka till arbetsmarknaden.

Bakom konflikten finns stora pengar.

Den senaste heltäckande officiella årssiffran visar att staten betalade omkring 1,95 miljarder kronor i ersättning till leverantörer inom Rusta och matcha under 2024. Utgifterna har därefter pressats ned när antalet deltagare minskat och ersättningssystemet förändrats, men verksamheten är fortfarande en miljardmarknad.

Omkring 35 000 deltar samtidigt

Rusta och matcha är till för arbetslösa som bedöms behöva mer stöd för att hitta arbete eller utbildning.

Arbetsförmedlingen hänvisar deltagaren till en privat leverantör. Där ska personen bland annat kunna få hjälp med jobbsökande, arbetsgivarkontakter, vägledning och förberedelser inför arbete eller studier.

I juni 2026 fanns omkring 34 800 pågående deltagare i Rusta och matcha 2. Arbetsförmedlingens prognos ligger på ungefär 35 000 deltagare per månad under året.

Betydligt fler personer passerar dock genom systemet under ett helt år. Under 2025 deltog närmare 108 000 unika personer.

Även antalet företag som lever på eller delvis arbetar inom marknaden är stort. Den officiella redovisningen för 2024 omfattade 255 leverantörer. Sedan dess har marknaden krympt kraftigt när avtal avslutats eller sagts upp.

En avveckling skulle därför inte bara förändra stödet till arbetslösa. Den skulle också slå direkt mot en hel bransch av privata matchningsföretag som byggts upp kring statens arbetsmarknadspolitik.

SVT:s granskning satte ny fart på kritiken

Britz besked kom efter ytterligare hård kritik mot systemet.

SVT Nyheter Skåne och Uppdrag granskning undersökte 100 kontor inom Rusta och matcha och använde bland annat dold kamera.

I granskningen uppgav personal vid 43 kontor att de var beredda att hjälpa en påhittad deltagare att kringgå regler som gällde exempelvis närvaro, svartarbete eller vistelser utomlands.

SVT testade även hur leverantörerna agerade när en man ville begränsa sin arbetssökande hustrus möjligheter att arbeta eller träffa andra män. Av 72 kontakter accepterade 33 minst ett sådant önskemål.

Totalt gick 54 av de 100 undersökta kontoren med på minst ett av de upplägg som SVT presenterade.

Resultatet är allvarligt, men behöver beskrivas korrekt. Det betyder inte att 54 procent av alla leverantörer i Sverige har konstaterats fuska eller begå brott.

Granskningen visar däremot att kontrollproblemen kan vara omfattande och att personal vid ett stort antal undersökta kontor varit beredd att göra sådant som strider mot reglerna för tjänsten.

Över 150 avtal har hävts efter dåliga resultat

Problemen stannar inte vid mediegranskningen.

Arbetsförmedlingen har under de senaste åren själv gått betydligt hårdare fram mot leverantörer som inte levererar tillräckligt bra resultat.

I juni 2025 hävde myndigheten 94 avtal hos 54 leverantörer. I april 2026 följde ytterligare 57 avtal hos 37 leverantörer.

De senare uppsägningarna berörde omkring 1 700 deltagare.

Här är det viktigt att skilja på olika typer av problem.

Arbetsförmedlingens hävningar har framför allt handlat om bristande resultat och att leverantörer inte klarat de krav som ställts i avtalen. Det betyder inte automatiskt att leverantörerna har fuskat.

Marknaden har samtidigt krympt även på leverantörernas initiativ. Sedan hösten 2025 har ett stort antal avtal sagts upp av företagen själva.

Utvecklingen innebär att staten redan före Britz utspel håller på att förändra systemet kraftigt.

Kostnaden per deltagare har pressats ned

Rusta och matcha har länge kritiserats för höga kostnader.

Arbetsförmedlingen har därför ändrat ersättningsmodellen och skärpt kraven på leverantörerna.

Myndigheten uppger att den genomsnittliga kostnaden per deltagare har sjunkit från omkring 21 760 till 19 520 kronor.

Det motsvarar en minskning på cirka tio procent.

Enligt Arbetsförmedlingen har kostnadsminskningen inte följts av någon motsvarande försämring av resultaten.

Det är ett viktigt argument för dem som menar att systemet kan reformeras i stället för att avvecklas helt.

Motståndarna pekar i stället på att själva grundfrågan kvarstår: om staten kan få lika bra eller bättre resultat genom andra arbetsmarknadsinsatser finns det liten anledning att fortsätta betala privata leverantörer miljardbelopp.

Forskningen gav inget tydligt stöd för privata aktörer

En central del av debatten kommer från IFAU:s utvärdering av Rusta och matcha.

Studien byggde på en randomiserad jämförelse av personer som anvisades till olika typer av stöd mellan 2020 och 2022.

Resultatet var besvärande för förespråkarna av den privata modellen.

Personer som lottades till Rusta och matcha lämnade inte arbetslösheten snabbare än jämförelsegruppen. Forskarna fann inte heller några tydliga förbättringar när det gällde studier, löneinkomst eller varaktig sysselsättning.

Samtidigt var insatsen dyrare.

IFAU såg däremot tecken på bättre resultat hos leverantörer där en större del av ersättningen var direkt kopplad till resultat.

Det talar för att utformningen av systemet kan ha stor betydelse.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter slutsatserna

Svenskt Näringsliv har gått hårt åt IFAU:s tolkning.

Organisationens egna ekonomer har gjort om analysen och pekat på att bara omkring 55 procent av dem som ursprungligen tilldelades Rusta och matcha faktiskt följde den behandling som randomiseringen avsåg.

Med en annan statistisk metod fick Svenskt Näringsliv betydligt fler positiva resultat och menar att det därför är fel att slå fast att privata leverantörer saknar effekt.

Särskilt personer som redan befann sig relativt nära arbetsmarknaden kan enligt organisationens analys ha haft nytta av modellen.

IFAU har i sin tur försvarat sin studie.

Institutet konstaterar att Svenskt Näringsliv i huvudsak har lyckats återskapa de ursprungliga resultaten. Oenigheten handlar i stället om vilka effektmått som ska användas, vilka registeruppgifter som är mest tillförlitliga och hur resultaten ska tolkas.

Det finns alltså en verklig forskningsstrid, men inte något enkelt belägg för att den ursprungliga studien skulle innehålla ett avgörande fel.

Dagens system är inte samma som forskarna granskade

Ytterligare en komplikation är att IFAU:s stora randomiserade studie i huvudsak gäller den tidigare versionen av Rusta och matcha.

Rusta och matcha 2 infördes 2023.

Sedan dess har bland annat ersättningsmodellen förändrats, resultatkraven skärpts och kostnaderna pressats ned.

Dagens system är därför inte identiskt med den modell som testades i den första stora effektstudien.

Arbetsförmedlingen har kunnat visa att Rusta och matcha 2 har blivit billigare per deltagare, men det finns ännu inte någon motsvarande fullskalig randomiserad studie som definitivt visar om dagens system ger bättre eller sämre resultat än om Arbetsförmedlingen själv sköter matchningen.

Det gör det svårt att slå fast att forskningen redan har avgjort frågan.

Arbetsförmedlingen bygger samtidigt upp ett alternativ

Om Rusta och matcha försvinner innebär det inte att tiotusentals arbetslösa blir utan stöd.

Arbetsförmedlingen har redan börjat bygga ut matchning i egen regi.

Ett viktigt spår är så kallat sammanhållet matchningsstöd, där arbetssökande ska få en mer kontinuerlig kontakt med en arbetsförmedlare och där kontakterna med arbetsgivare får större betydelse.

Regeringen har samtidigt styrt resurser från upphandlade matchningstjänster mot andra delar av Arbetsförmedlingens verksamhet.

Andra möjliga insatser är arbetsmarknadsutbildning, praktik, subventionerade anställningar och mer direkt arbete mot arbetsgivare.

Arbetsförmedlingens egen kunskapsöversikt visar att flera sådana insatser kan ha positiva effekter, särskilt när de kombineras med aktiv kontakt mellan arbetsförmedlingen och arbetsgivare.

Den verkliga frågan är därför inte om arbetslösa ska få hjälp eller inte.

Den handlar om vem som ska ge hjälpen, vilka insatser pengarna ska användas till och hur resultaten ska mätas.

Kan bli en stor arbetsmarknadsfråga efter valet

Britz utspel gör Rusta och matcha till en tydlig politisk konflikt.

Systemet infördes som en del av en bredare omläggning där privata aktörer skulle få större ansvar för matchningen mellan arbetslösa och företag.

Nu argumenterar en sittande arbetsmarknadsminister för att modellen ska avvecklas.

Samtidigt säger Sveriges största näringslivsorganisation att det vore ett allvarligt misstag.

Mellan de två positionerna finns omkring 35 000 personer som deltar i tjänsten varje månad, en privat marknad värd miljardbelopp och en forskningsbild som fortfarande lämnar utrymme för olika tolkningar.

Britz har alltså öppnat dörren för en mycket stor förändring av svensk arbetsmarknadspolitik.

Men någon nedläggning är ännu inte beslutad.

Fram till dess fortsätter Arbetsförmedlingen att använda Rusta och matcha – samtidigt som myndigheten steg för steg minskar beroendet av systemet och bygger upp mer matchningsstöd i egen regi.