Island är på väg mot ett historiskt stopp för kommersiell valjakt. Regeringen planerar att lägga fram ett permanent förbud när landets gamla vallag görs om, samtidigt som 80 fenvalar redan har dödats under årets återupptagna jakt. Om förbudet går igenom återstår Norge och Japan som de enda länder som fortfarande bedriver kommersiell valjakt.

Det isländska beskedet finns med i regeringens lagstiftningsprogram för 2026–2027. Där framgår att den vallag som i grunden härstammar från 1949 ska ses över och att ett permanent förbud mot valjakt ska vara en central del av arbetet.

Själva lagförslaget är planerat till februari 2027. Något förbud är alltså ännu inte beslutat av alltinget, men regeringens inriktning innebär ett tydligt steg bort från en näring som under lång tid varit en del av Islands förhållande till havet.

80 fenvalar har dödats under årets jakt

Tidpunkten gör beskedet särskilt uppseendeväckande.

Island återupptog kommersiell fenvalsjakt sommaren 2026 efter två år utan fångst. Till och med den 9 september hade 80 fenvalar dödats under säsongen.

Det innebär att ett land som fortfarande bedriver aktiv valjakt samtidigt förbereder lagstiftning som kan göra årets säsong till en av de sista.

Årets vetenskapliga fångstråd tillåter upp till 150 fenvalar. Av dessa hör 116 till området kring Östgrönland och Västisland och 34 till området mellan Östisland och Färöarna.

I praktiken har den västliga kvoten varit viktigast eftersom avstånden från de östra fångstområdena till bearbetningsanläggningen i Hvalfjörður gör jakten betydligt svårare där.

Historiken visar också hur kraftigt verksamheten varierat de senaste åren.

År 2022 dödades 148 fenvalar. Året därpå blev fångsten 24. Under både 2024 och 2025 genomfördes ingen kommersiell valjakt alls på Island.

Årets 80 fångade valar innebär därför en tydlig återkomst för verksamheten – samtidigt som dess politiska framtid nu ser mer osäker ut än på länge.

Djurskyddet har blivit en avgörande fråga

Bakom regeringslinjen finns flera faktorer, men djurskyddet har blivit en av de tyngsta.

En omfattande granskning av jakten 2022 visade att en stor andel av fenvalarna inte dog omedelbart efter det första harpunskottet.

Av de 148 valar som dödades det året behövde 36 skjutas mer än en gång. Fem djur träffades tre gånger och fyra behövde fyra skott.

I ett uppmärksammat fall förföljdes en skadad val i omkring fem timmar utan att jägarna lyckades döda den.

Den isländska livsmedelsmyndigheten MAST konstaterade efter granskningen att det fanns särskild anledning att undersöka om storvalsjakten över huvud taget kunde förenas med målen i landets djurskyddslagstiftning.

Frågan har fått ny aktualitet även under årets jakt.

Den första fenval som dödades under säsongen 2026 träffades av fyra explosiva harpuner och dog först efter omkring 31 minuter.

MAST bedömde inte att besättningen brutit mot de regler som gäller för jakten. Procedurerna hade följts. Men myndigheten konstaterade samtidigt att dödstiden var lång och att målet vid jakt alltid är att djuret ska dö omedelbart.

Det illustrerar ett av regeringens svåraste problem: även när dagens regler följs kan själva jaktmetoden ge upphov till djurskyddsproblem.

Islands vallag är 77 år gammal

Det kommande förbudet är också en del av en betydligt större juridisk översyn.

Islands vallag är från 1949 och har bara förändrats i begränsad omfattning sedan dess.

Redan 2024 tillsattes därför en arbetsgrupp som skulle granska hela lagstiftningen kring valjakt. Gruppen fick bland annat analysera fortsatt jakt, begränsad jakt och möjligheten att helt förbjuda verksamheten.

Arbetet avslutades under 2025 och har därefter legat till grund för den politiska processen.

Näringsminister Hanna Katrín Friðriksson har återkommande beskrivit dagens system som föråldrat och betonat att framtida beslut om valjakt måste vila på en tydligare juridisk grund.

I regeringens lagstiftningsprogram för 2026–2027 framgår också att översynen måste ta hänsyn till konstitutionella frågor som näringsfrihet och äganderätt.

Det kan bli särskilt viktigt eftersom Hvalur, Islands enda kvarvarande företag inom kommersiell storvalsjakt, fick ett femårigt jakttillstånd i slutet av 2024.

Hur ett permanent förbud i praktiken ska hantera ett redan utfärdat flerårigt tillstånd är ännu inte klarlagt.

Ekonomin bakom jakten har blivit svagare

Valjakten är inte bara ifrågasatt av djurskyddsskäl.

De ekonomiska argumenten har också blivit svagare.

Att ingen kommersiell jakt genomfördes 2024 eller 2025 berodde inte enbart på politiska restriktioner. Hvalur uppgav inför 2025 att verksamheten inte var ekonomiskt försvarbar.

Den japanska marknaden har traditionellt varit viktig för isländskt valkött, men efterfrågan och försäljningsmöjligheterna har varit osäkra.

Friðriksson sade tidigare under 2026 att hennes bild var att företaget under flera år haft svårigheter att sälja sina produkter.

Samtidigt är andra delar av Islands ekonomi starkt beroende av bilden av landet som en naturdestination.

Valskådning är en etablerad del av turistnäringen och regeringen har uttryckligen lyft både Islands internationella anseende och landets affärsintressen som faktorer i diskussionen.

Det gör frågan större än en konflikt mellan djurskyddsorganisationer och en liten jaktindustri. Den handlar också om vilken ekonomisk och internationell roll Island vill att valarna ska ha i framtiden.

Förbudet beror inte på att fenvalen håller på att försvinna från Island

Ett permanent stopp ska däremot inte beskrivas som ett direkt svar på att Island konstaterat att fenvalsbeståndet står inför kollaps.

Fenvalen är globalt klassad som sårbar, men de organisationer som bedömer bestånden i Nordatlanten har fortfarande ansett att en begränsad jakt är biologiskt möjlig.

Rekommendationen för 2026 var maximalt 150 djur.

Kvoten sänktes samtidigt med 20 procent jämfört med tidigare råd eftersom det finns osäkerheter kring de senaste beståndsuppskattningarna.

Det betyder att striden om Islands valjakt inte framför allt står mellan jakt och omedelbart bevarande av ett kollapsande lokalt bestånd.

Den politiska frågan handlar i stället om något bredare: om en jakt kan motiveras när djurskyddet är omstritt, lagstiftningen är gammal, verksamheten har svag ekonomisk betydelse och en betydande del av befolkningen inte längre vill se den fortsätta.

Regeringen har majoritet – men stödet är inte helt säkrat

Den sittande isländska regeringen består av Socialdemokratiska alliansen, Viðreisn och Folkpartiet.

Tillsammans har regeringspartierna 35 av alltingets 63 mandat. Det krävs 32 för majoritet.

Rent matematiskt kan regeringen alltså driva igenom ett förbud utan hjälp från oppositionen om dess egna ledamöter röstar gemensamt.

Men det är för tidigt att säga att 35 röster redan är säkrade.

Flera politiker från regeringspartierna har under de senaste veckorna uttryckt tveksamhet inför ett fullständigt förbud eller sagt att de först vill se den färdiga lagtexten.

Det betyder att regeringen har en parlamentarisk väg till ett förbud men att den kommande behandlingen i alltinget fortfarande kan bli politiskt betydelsefull.

Även bland väljarna är bilden delad.

En opinionsmätning våren 2026 visade att 41 procent motsatte sig fenvalsjakt, medan 33 procent stödde den och 26 procent var neutrala. Undersökningen beställdes av Islands naturskyddsförening.

En annan mätning från slutet av 2024, där frågan specifikt gällde ett lagstadgat förbud, visade 44 procent för ett förbud och 39 procent emot.

Det finns alltså en övervikt mot fortsatt valjakt, men frågan är långt ifrån politiskt enhällig.

Norge kan bli ensamt kvar med kommersiell valjakt i Europa

Ett isländskt förbud skulle framför allt förändra den internationella kartan för kommersiell valjakt.

Internationella valfångstkommissionen, IWC, beslutade 1982 om ett moratorium mot kommersiell jakt. Moratoriet började gälla under mitten av 1980-talet.

Norge gjorde en formell invändning mot beslutet och fortsätter därför kommersiell jakt inom sina egna kvoter. Den norska jakten riktas framför allt mot vikval.

Island lämnade IWC 1992 och återvände tio år senare med en reservation mot moratoriet. Kommersiell jakt återupptogs 2006.

Japan valde en tredje väg. Landet lämnade IWC 2019 och återupptog därefter kommersiell valjakt som stat utanför organisationen.

Ryssland har också en gammal formell invändning mot moratoriet men använder den inte för kommersiell jakt.

Det gör att Island, Norge och Japan under senare år varit de tre länder som faktiskt fortsatt med kommersiell valjakt.

Om Island förbjuder verksamheten återstår därför två: Norge och Japan.

Norge skulle dessutom bli ensamt kvar i Europa.

Ursprungsbefolkningars jakt är en annan fråga

Det är samtidigt viktigt att skilja kommersiell valjakt från andra typer av jakt.

IWC tillåter särskilda former av jakt för vissa ursprungsbefolkningar och samhällen där valkött har stor kulturell och försörjningsmässig betydelse.

Sådan jakt förekommer bland annat på Grönland och i Alaska och omfattas av ett annat regelverk.

Påståendet att bara Norge och Japan skulle bli kvar gäller därför specifikt den kommersiella jakten.

Island står inför ett vägval efter 80 dödade valar

Det isländska beslutet är ännu inte färdigt.

Förslaget ska formuleras, konstitutionella frågor måste hanteras och alltinget ska säga sitt.

Men riktningen är tydligare än tidigare.

Efter årtionden av politiska strider kring valjakten förbereder Islands regering nu lagstiftning som kan avsluta den permanent.

Att beskedet kommer samma år som jakten har återupptagits gör kontrasten ovanligt stor.

80 fenvalar har redan dödats under 2026. Om regeringen får igenom sin linje kan de samtidigt komma att tillhöra de sista generationerna av valar som dödas i kommersiell jakt på Island.

Därefter skulle en gammal nordatlantisk jakttradition vara slut i landet – och Norge och Japan stå kvar alltmer isolerade.