Norge har hjälpt 69 ryska medborgare att återvända hem sedan fartyget Professor Molchanov beslagtagits på Svalbard. Bakom ingripandet ligger ukrainska Naftogaz krav på 4,22 miljarder dollar efter Rysslands övertagande av bolagets tillgångar på Krim. Moskva anklagar Norge för ”piratverksamhet”, medan norska myndigheter hänvisar till domstolens beslut.

De ryska medborgarna återvände till Ryssland via Kirkenes i Nordnorge under eftermiddagen den 8 september 2026. De skulle ha rest med Professor Molchanov, som sedan den 2 september hålls kvar vid kaj i Barentsburg.

Enligt Sysselmesterens besked om hemresan ordnades återresan i samarbete med ryska företrädare. Myndigheten beskriver en god dialog med Rysslands generalkonsul i Barentsburg och representanter för gruvbolaget Trust Arktikugol. Även norska myndigheter på fastlandet och centrala myndigheter hjälpte till.

Beskedet handlar om hjälp med hemtransport. Någon utvisning av de 69 personerna anges inte. Myndigheten redovisar heller inte hur många som är turister, arbetare, forskare eller besättningsmedlemmar.

För resenärerna är hemresan därmed löst. För fartyget fortsätter den rättsliga processen.

Varför är det ryska fartyget beslagtaget på Svalbard?

Professor Molchanov hålls kvar efter ett beslut från Nord-Troms och Senja tingrett den 31 augusti. Sysselmesteren på Svalbard verkställde fartygsarresten två dagar senare.

Åtgärden ska säkra möjligheten att driva in den ersättning som Naftogaz och andra bolag i koncernen har tilldömts av en internationell skiljenämnd. Enligt Naftogaz hade skiljedomen redan erkänts som verkställbar i Norge.

Det förklarar hur en tvist om ukrainska energitillgångar kan leda till att ett ryskt fartyg stoppas i en norsk hamn. Naftogaz söker egendom som tillhör den ryska staten i länder där bolaget kan få hjälp av nationella domstolar att driva in fordran.

Professor Molchanov ägs enligt Naftogaz av Ryska federationen. Domstolens beslut innebär att fartyget inte får lämna sin plats. Det ska ligga kvar i Barentsburg tills Sysselmesteren eller domstolen beslutar annat.

Fartygsarresten innebär däremot inte att Naftogaz har blivit ägare till skeppet eller fått ut någon ersättning genom en försäljning.

Miljardkravet gäller gas och infrastruktur på Krim

Bakgrunden finns i Rysslands olagliga annektering av Krim 2014. I samband med övertagandet förlorade Naftogaz-koncernen omfattande energitillgångar på halvön.

Bolagen var verksamma genom stora delar av gasförsörjningen, från utvinning och transport till lagring, bearbetning och distribution. Enligt Naftogaz omfattade den övertagna egendomen bland annat utvinningsrättigheter, utrustning, infrastruktur, gasledningar och rättigheter att använda gaslager. Där ingick också över 675 miljoner kubikmeter lagrad gas.

Ersättningskravet gäller alltså både fysisk egendom och rättigheter som gjorde det möjligt att bedriva verksamheten.

Naftogaz och sex koncernbolag inledde skiljeförfarandet i oktober 2016 med stöd av investeringsavtalet mellan Ukraina och Ryssland. I februari 2019 fastställde skiljenämnden sin behörighet och Rysslands ansvar för expropriationen. Ersättningsavgörandet kom den 12 april 2023.

I det aktuella norska ärendet anger Naftogaz Rysslands utestående skyldigheter till cirka 4,22 miljarder dollar, plus ränta och kostnader. Det är bolagens fordran, inte en värdering av Professor Molchanov.

Naftogaz vill sälja fartyget

Naftogaz vill att Professor Molchanov säljs för att täcka en del av ersättningskravet. Enligt AFP har norska domstolar dock skjutit upp slutliga beslut för att ge Ryssland möjlighet att bestrida beslaget.

Skillnaden mellan att vinna en skiljedom och att faktiskt få betalt är central i ärendet. Avgörandet i Haag fastställde ersättningen, men för att komma åt rysk egendom utomlands behöver Naftogaz gå vidare genom rättssystemen i de länder där tillgångarna finns.

Fartygsarresten hindrar att skeppet lämnar hamnen medan processen pågår. En försäljning kräver ytterligare rättsliga steg. Det finns ännu inget besked om någon genomförd försäljning eller fastställd försäljningsdag.

Naftogaz har också sökt ryska tillgångar i andra nordiska länder. I oktober 2024 meddelade bolaget att Helsingfors tingsrätt beslutat om frysning av rysk egendom i Finland som en del av samma internationella indrivningsarbete. Även det var ett steg mot betalning, snarare än en avslutad uppgörelse.

Ryssland kräver att Norge släpper Professor Molchanov

Moskva har reagerat kraftigt på ingripandet. Ryssland har kallat fartygsarresten ”piratverksamhet” och protesterat hos Norges ambassadör.

Den ryska ambassaden har beskrivit beslaget som politiskt motiverat, krävt att fartyget omedelbart släpps och meddelat att beslutet ska överklagas.

Parterna framhåller också olika delar av fartygets verksamhet. Naftogaz beskriver Professor Molchanov som ett statsägt fartyg som används för kommersiella expeditionskryssningar, bland annat till Svalbard.

Ryska utrikesdepartementet betonar i stället kopplingen till den statliga väder- och miljömyndigheten Rosgidromet. Enligt departementet har skeppet transporterat forskare, arbetare och last till de ryska bosättningarna på ögruppen.

Norges justitiedepartement har svarat att regeringen inte är part i tvisten mellan Naftogaz och Ryssland. Sysselmesteren är däremot skyldig att verkställa den norska domstolens beslut.

Hemtransporten visar samtidigt att det praktiska samarbetet kring resenärerna har fungerat, trots den diplomatiska konflikten om fartyget.

Svalbards särställning gör konflikten känsligare

Barentsburg är ett ryskt gruvsamhälle på norskt territorium. Den skillnaden har stor betydelse för tvisten.

Svalbardfördraget från 1920 erkänner Norges suveränitet över ögruppen. Samtidigt ger det medborgare och företag från fördragsländer rätt till likabehandling inom vissa ekonomiska verksamheter. Det är en grund för den ryska närvaron på Svalbard, men gör inte Barentsburg till ryskt territorium.

Norge utövar myndighet på ögruppen. Fördragets regler om likabehandling innebär inte att ryska företag eller medborgare står utanför norsk lagstiftning. Fördraget innehåller även särskilda begränsningar för militär användning av Svalbard.

Tvisten utspelar sig därmed på en plats där rysk verksamhet och norsk myndighetsutövning möts direkt. Den bredare motsättningen om Arktis märks också i Lavrovs varning för Natos satsningar i regionen.

För Naftogaz är fartyget en tillgång som kan bidra till att betala en skuld. För Norge gäller saken verkställighet av ett domstolsbeslut. Ryssland har gjort ingripandet till en fråga om landets närvaro på Svalbard.

De 69 resenärernas återkomst löser därför den akuta transportfrågan, men lämnar den större konflikten öppen. Professor Molchanov ligger kvar i Barentsburg medan Naftogaz driver kravet på försäljning och Ryssland försöker få beslaget hävt.