En kvinna i 25-årsåldern åtalas för stämpling till mord efter att enligt utredningen ha försökt rekrytera utförare till mord och sprängningar via Signal och Telegram. I slutna Signal-grupper fanns sammanlagt minst 1 468 medlemmar, samtidigt som annonser också ska ha publicerats öppet på Telegram.

Rekryteringen beskrivs som närmast en marknadsplats för grovt våld. För mord ska ersättningar på mellan 150 000 och två miljoner kronor ha erbjudits, medan sprängningar uppges ha kunnat ge mellan 25 000 och 50 000 kronor.

Polisens bild är att upplägget passar in i ett snabbt växande fenomen där kriminella nätverk köper våld av personer som de inte behöver ha någon tidigare relation till.

Mord och sprängningar annonserades ut

Enligt utredningen användes digitala annonser för att hitta personer som var villiga att genomföra grova våldsbrott mot betalning.

Formuleringar som ”Jappare sökes varje dag” ska ha förekommit i materialet. I den kriminella miljön används uttrycket ”jappish” för att skjuta någon, medan ”kanin” kan syfta på en miljon kronor.

För mord ska summorna ha varierat kraftigt, från 150 000 kronor upp till två miljoner kronor.

Även sprängningar ska ha annonserats ut, där ersättningen enligt utredningsmaterialet låg på omkring 25 000 till 50 000 kronor.

Det fanns dessutom uppgifter om att ersättning kunde betalas till en anhörig om utföraren greps. Personer som inte själva ville riskera långa fängelsestraff kunde i stället erbjudas roller där de rekryterade eller marknadsförde uppdragen vidare.

Minst 1 468 möjliga mottagare

Siffran 1 468 betyder inte att kvinnan personligen kontaktade så många personer.

Det är det sammanlagda antalet medlemmar i de slutna Signal-grupper där annonseringen ska ha förekommit. Därutöver fanns annonser i en öppen Telegram-kanal.

Hur många som faktiskt såg materialet på Telegram går inte att fastställa. Den potentiella räckvidden kan därför ha varit större än de 1 468 personer som fanns i Signal-grupperna.

Utredningen har samtidigt inte kunnat visa hur många som faktiskt svarade på annonserna eller om någon av rekryteringarna ledde vidare till ett konkret våldsuppdrag.

Greps med telefonen i handen

Polisens cyberenhet ska i början av juli ha upptäckt ett alias på Telegram som kunde kopplas till rekryteringen.

Kvinnan efterlystes kort därefter och greps två dagar senare vid Uppsala resecentrum.

När hon greps ska hon enligt utredningen ha haft telefonen som kopplas till annonseringen i handen.

Hon ska under den aktuella perioden ha befunnit sig på ett behandlingshem på Höglandet inom ramen för en insats från Kriminalvården.

Kvinnan förnekar brott och har enligt utredningen inte velat svara på polisens frågor i förhör.

Polisen varnar för ”crime-as-a-service”

Fallet illustrerar det som polisen beskriver som ”Crime-as-a-Service”, där brottsliga tjänster köps och säljs mellan olika aktörer.

När det handlar om beställda skjutningar och sprängningar används även begreppet ”Violence-as-a-Service”.

Modellen gör att den som beställer ett våldsdåd inte behöver känna utföraren. Rekrytering, betalning och planering kan ske digitalt, samtidigt som personer på helt andra orter kan ta på sig själva uppdraget.

Det gör också att unga personer snabbt kan dras in i mycket grov kriminalitet genom miljöer som till ytan kan likna vanliga digitala jobbannonser.

Omfattningen är betydande. I den svenskledda internationella polisinsatsen Operation Grimm identifierades över 14 000 konton med koppling till Violence-as-a-Service. Mer än 1 400 personer knöts till verksamheten och omkring 280 personer greps.

Polisen beskriver arbetet mot den digitala våldsmarknaden närmare i sin genomgång av Operation Grimm och Violence-as-a-Service.

Ny lag ska få bort rekryteringen snabbare

Sedan den 15 juli 2026 finns också en ny svensk lag som gör det möjligt att kräva att digitala plattformar tar bort eller blockerar innehåll som används för brottsrekrytering.

Som huvudregel ska ett sådant beslut kunna följas inom en timme.

Polisen har redan börjat använda de nya möjligheterna mot rekryteringsinlägg i sociala medier. Hurbra har tidigare skrivit om hur polisen fått brottsrekryteringar borttagna från Tiktok.

I det aktuella fallet ska Telegram-aliaset ha upptäckts redan i början av juli, alltså strax innan den nya lagen började gälla.

Åtalet visar samtidigt problemet som myndigheterna försöker komma åt: när mord och sprängningar kan marknadsföras öppet till stora grupper blir steget mellan en beställare och en möjlig utförare betydligt kortare än i den traditionella gängmiljön.