Två kvinnor som tidigare arbetade åt Julio Iglesias har lämnat in en formell brottsanmälan direkt till en spansk domstol. Den förra anmälan lades ned av åklagare enbart på grund av frågan om spansk jurisdiktion. Nu ska en domare självständigt ta ställning till om anklagelserna kan utredas i Spanien. Julio Iglesias förnekar allt som läggs honom till last.

Den nya anmälan går direkt till domstol

Den 3 september lämnade de två tidigare anställda, som använder pseudonymerna Rebeca och Laura, in en så kallad querella till den centrala utredningsdomstolen i Madrid. Kvinnorna företräds av den juridiska organisationen Women’s Link Worldwide.

Det är ett viktigt steg bort från den väg som prövades i januari. Då vände sig kvinnorna till den spanska åklagarmyndigheten. Den här gången riktar de sig direkt till en domare med en formell brottstalan.

En querella är mer långtgående än att bara lämna uppgifter om ett misstänkt brott. Om domstolen tar upp den kan kvinnorna bli parter i processen, begära utredningsåtgärder och föra fram sina argument om varför Spanien har rätt att pröva händelser som ska ha inträffat utomlands.

I Women’s Links besked om den nya anmälan framgår också att kvinnorna har begärt särskilda skyddsåtgärder.

Att handlingarna har lämnats in betyder däremot inte att en ny brottsutredning redan har öppnats. Domstolen har ännu inte meddelat att anmälan tas upp, och någon domare eller tidsplan för den fortsatta handläggningen har inte offentliggjorts.

Anklagelser om övergrepp och exploatering

Rebeca arbetade enligt anmälarnas uppgifter i hushållet och Laura som personlig fysioterapeut. Båda bodde och arbetade på fastigheter som tillhör Julio Iglesias i Dominikanska republiken och Bahamas under 2021.

Kvinnorna anklagar artisten för att ha utnyttjat sin maktställning och deras utsatthet. De beskriver en miljö präglad av kontroll och rädsla och uppger att de utsattes för sexuella trakasserier och övergrepp samt tvingande och förnedrande arbetsförhållanden.

I den nya anmälan pekar deras juridiska ombud bland annat på misstänkt människohandel i syfte att tvinga till arbete eller träldom, brott mot den sexuella friheten, misshandel, förnedrande behandling och brott mot arbetstagares rättigheter. Det handlar fortfarande om anklagelser som inte har prövats av domstol.

Uppgifterna blev kända genom en flerårig granskning av den spanska tidningen elDiario.es och tv-bolaget Univision. Journalisterna uppgav att de hade talat med 15 tidigare anställda och andra personer och granskat bland annat meddelanden, samtalsloggar, fotografier, visumhandlingar och medicinska dokument. Det materialet ger bakgrund till publiceringarna, men ska inte blandas ihop med bevisning som en domstol har värderat.

Den fullständiga nya anmälan är inte offentlig. Enligt elDiario.es bygger den i huvudsak på samma händelser och misstänkta brott som kvinnorna tog upp i januari, men innehåller även anklagelsen om förnedrande behandling och en mer utvecklad juridisk argumentation för att Spanien ska vara behörigt.

Det första ärendet prövades aldrig i sak

Den första anmälan lämnades till åklagare den 5 januari. Åklagarmyndigheten inledde därefter en sekretessbelagd förberedande utredning, gav kvinnorna ställning som skyddade vittnen och hörde dem om deras uppgifter.

Den 23 januari lades ärendet ned. Beslutet byggde på att de påstådda gärningarna helt skulle ha ägt rum i Dominikanska republiken och Bahamas. Kvinnorna var enligt åklagaren varken spanska medborgare eller bosatta i Spanien, och deras huvudsakliga livsanknytning fanns inte där.

Åklagaren ansåg också att länderna där händelserna ska ha inträffat i första hand borde utreda dem. Det hade inte visats att myndigheterna där var ovilliga eller oförmögna att agera. Att Julio Iglesias är spansk medborgare räckte enligt beslutet inte i sig för att ge Spanien jurisdiktion.

Nedläggningen var alltså inget frikännande och innehöll ingen bedömning av om kvinnornas uppgifter var sanna. Åklagaren slog dessutom fast att beslutet inte hindrade dem från att lämna in en formell anmälan direkt till domstol. Det är den öppningen de nu använder.

I juni fick Iglesias rätt att ta del av det anonymiserade materialet från åklagarens handläggning. Även det beslutet gällde tillgång till handlingar, inte frågan om skuld eller om Spanien får utreda brotten.

Därför kan den nya juridiska vägen spela roll

Kärnfrågan är hur reglerna om spansk domsrätt ska tillämpas när de misstänkta gärningarna har begåtts utanför landet.

Enligt den spanska domstolslagens artikel 23.2 kan Spanien under vissa villkor pröva brott som en spansk medborgare misstänks ha begått utomlands. Gärningen måste normalt också vara straffbar i landet där den begicks. Den drabbade eller en spansk åklagare måste dessutom väcka den formella talan inför spansk domstol, och den misstänkte får inte redan ha blivit slutligt frikänd, benådad eller straffad för samma sak i ett annat land.

Den nya querellan uppfyller åtminstone det processuella krav som åklagaren pekade på: det är nu de påstått drabbade själva som går till domstol. Men det betyder inte automatiskt att de andra villkoren är uppfyllda.

Kvinnornas ombud hänvisar även till artikel 23.4, som innehåller särskilda regler för vissa gränsöverskridande brott, däribland människohandel och brott som omfattas av Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor. De åberopar också internationella konventioner om människohandel, tvångsarbete och sexuellt våld.

Här finns en tydlig juridisk konflikt. Åklagaren gjorde i januari en restriktiv tolkning och ansåg att kopplingen till Spanien var otillräcklig. Iglesias försvar håller fast vid samma invändning. Juridikprofessorerna Lucía Martínez Garay och Juan Antonio Lascuraín har däremot offentligt argumenterat för att åklagaren blandade ihop reglerna om brott begångna av spanska medborgare med de snävare reglerna om universell jurisdiktion.

Professorernas syn är ett sakkunnigt argument, inte ett domstolsavgörande. Skillnaden nu är att en oberoende domare får möjlighet att pröva motsättningarna.

Det här måste domaren ta ställning till

Innan någon utredning av själva anklagelserna kan börja måste domaren avgöra om den centrala domstolen är rätt forum och om Spanien har behörighet. Domaren behöver också bedöma om de beskrivna händelserna, om de tills vidare antas vara riktiga, kan motsvara brott enligt spansk lag.

Därefter kommer frågor om dubbel straffbarhet, Julio Iglesias spanska medborgarskap och eventuella rättsprocesser i andra länder. Domaren kan också behöva väga huvudregeln om brott begångna av spanjorer utomlands mot de särskilda bestämmelserna om människohandel och internationella brott samt principen att landet där gärningen inträffade normalt har företräde.

Om anmälan tas upp kan domstolen besluta om relevanta utredningsåtgärder och pröva kvinnornas begäran om skydd. Om domaren anser att de påstådda gärningarna inte utgör brott enligt lagen eller att domstolen saknar behörighet kan anmälan avvisas. Ett sådant beslut kan överklagas.

Tidslinjen i fallet

Julio Iglesias förnekar anklagelserna

Julio Iglesias har sedan uppgifterna publicerades i januari förnekat anklagelserna. Han har sagt att han aldrig har misshandlat, tvingat eller behandlat någon kvinna respektlöst och beskrivit påståendena som helt falska.

Hans advokat José Antonio Choclán uppgav den 4 september att försvaret ännu inte hade delgivits den nya anmälan. Han hänvisade samtidigt till det tidigare åklagarbeslutet och framhöll att Spanien redan har bedömts sakna jurisdiktion.

Det beskedet kom dock från åklagare och band inte en domstol. Nästa avgörande blir därför inte om Julio Iglesias är skyldig, utan om en spansk domare alls ska öppna en brottsutredning. Först om anmälan tas upp kan fallet gå vidare till en rättslig granskning av kvinnornas uppgifter och den bevisning som åberopas.