Den tidigare NBA-spelaren Enes Kanter Freedom tar nu det uppmärksammade bråket under Chicago Skys match mot Indiana Fever till federal domstol. Han stämmer Chicago Sky, Chicago stad och den offentliga organisation som äger Wintrust Arena och hävdar att han avlägsnades och senare portades på grund av sina politiska åsikter.

Konflikten började under WNBA-matchen i Chicago den 23 augusti, när Kanter Freedom hamnade i en ordväxling med Chicago-spelaren Natasha Cloud. Han fördes därefter bort från sin plats nära planen och meddelades senare att han inte var välkommen på framtida Sky-matcher.

Nu hävdar Kanter Freedom att ingripandet innebar ett brott mot hans yttrandefrihet. Chicago Sky har samtidigt beskrivit situationen som en säkerhetsfråga och menar att beslutet hade att göra med hans agerande vid planen, inte med hans politiska budskap.

Det är den skillnaden som nu står i centrum för rättsprocessen.

Enes Kanter Freedom stämmer Chicago Sky

Kanter Freedom lämnade den 3 september in en federal stämningsansökan i Illinois.

Stämningen riktas mot Chicago Women’s Basketball Operations, bolaget bakom Chicago Sky, Metropolitan Pier and Exposition Authority, som äger och driver Wintrust Arena, samt City of Chicago.

Den tidigare NBA-spelaren hävdar att hans rättigheter enligt det första tillägget till USA:s konstitution kränktes när han avlägsnades från matchen och därefter portades från Chicago Skys evenemang.

Han begär bland annat att domstolen ska slå fast att hans rättigheter har kränkts, att portningen ska upphävas och att han ska få skadestånd och ersättning för sina juridiska kostnader.

Kanter Freedom har också begärt juryprövning.

Det är viktigt att skilja mellan stämningsansökans påståenden och sådant som redan är fastställt. Någon domstol har ännu inte slagit fast att Chicago Sky, Chicago stad eller arenaägaren har brutit mot Kanter Freedoms rättigheter.

Det här hände mellan Kanter Freedom och Natasha Cloud

Själva konfrontationen inträffade under Chicago Skys hemmamatch mot Indiana Fever.

Med 1.22 kvar av den tredje perioden gjorde Natasha Cloud poäng. Under timeouten som följde gick hon i riktning mot Kanter Freedom, som satt nära planen.

Cloud skrek och pekade mot honom. Kanter Freedom reste sig från sin plats, höll ut armarna och tog ett steg in mot planen.

Säkerhetspersonal och personer från Chicago Sky gick därefter emellan.

Kanter Freedom fördes bort från sin plats och lämnade senare arenan efter kontakt med poliser på plats.

Han bar under matchen en svart tröja med budskapet ”WOMAN noun. adult human female”, ett budskap som anknyter till den politiska konflikt om kön och damidrott som under sommaren blivit allt mer synlig kring WNBA.

Exakt vad Kanter Freedom och Cloud sade till varandra under ordväxlingen är däremot inte oberoende fastställt.

Kanter Freedom: Cloud började konfrontationen

I stämningsansökan ger Kanter Freedom sin egen version av händelsen.

Han hävdar att Natasha Cloud utan provokation från hans sida började skrika åt honom och gick aggressivt i hans riktning.

Enligt hans stämning ska Cloud även ha gjort kommentarer om Indiana-spelaren Sophie Cunningham och Kanter Freedoms relation till henne.

Kanter Freedom hävdar att hans eget svar var begränsat och att han bland annat sade att han var där för att stödja Cunningham och ”skydda kvinnor”.

Det är hans version av händelsen och ska behandlas som just ett påstående i en pågående rättsprocess.

Det finns i nuläget ingen offentlig oberoende ljudupptagning som fastställer hela ordväxlingen.

Kanter Freedom hävdar också att det verkliga skälet till ingripandet var hans tröja och hans offentliga ställningstaganden i frågan om transpersoners deltagande i damidrott.

Chicago Sky: Situationen blev en säkerhetsfråga

Chicago Sky ger en annan bild.

Klubbens huvudägare Michael Alter har beskrivit Kanter Freedom som ett potentiellt säkerhetshot i det ögonblick han reste sig och rörde sig mot planen.

Alter har också hävdat att Kanter Freedom kom till matchen för att provocera och skapa uppmärksamhet.

Sky har betonat att beslutet att avlägsna honom fattades snabbt av säkerhetspersonal på plats och att klubben har rätt att agera om någon bedöms utgöra ett hot mot spelare, funktionärer eller publik.

Chicago Skys regler för åskådare ger klubben och arenan möjlighet att avlägsna personer som exempelvis uppträder hotfullt, stör ordningen eller riktar skrämmande beteende mot spelare eller andra i arenan.

Det är därför den centrala sakfrågan i målet blir tydlig:

Blev Kanter Freedom avlägsnad på grund av sina politiska åsikter, eller på grund av sitt beteende vid planen?

Han hävdar det första.

Chicago Sky hävdar i praktiken det andra.

Portningen gäller inte alla evenemang i Wintrust Arena

En viktig detalj är omfattningen av portningen.

Kanter Freedom är inte generellt förbjuden att besöka Wintrust Arena.

Enligt arenaägaren gäller Chicago Skys beslut endast lagets egna matcher och WNBA-evenemang där Sky kontrollerar tillträdet.

Han ska därmed fortfarande kunna besöka andra evenemang i arenan, exempelvis konserter eller andra idrottsevenemang.

Det är en viktig skillnad eftersom stämningsansökan använder bredare formuleringar om att han portats från Wintrust Arena.

Offentligt ägd arena gör rättsfallet mer komplicerat

Det som gör fallet juridiskt mer intressant än ett vanligt bråk mellan ett professionellt idrottslag och en åskådare är ägarstrukturen kring Wintrust Arena.

Arenan ägs och drivs av Metropolitan Pier and Exposition Authority, en offentlig organisation.

Kanter Freedom hävdar därför att Chicago Sky, arenaorganisationen och Chicagopolisen agerade tillsammans när han avlägsnades och senare portades.

Det argumentet är centralt eftersom USA:s första tillägg i första hand begränsar offentliga aktörer, inte privata företag.

Om en privat organisation ska kunna hållas ansvarig för ett konstitutionellt brott krävs normalt att dess agerande på något sätt kan kopplas till staten eller offentliga myndigheter.

Kanter Freedom försöker visa just en sådan koppling.

Arenaägaren har dock redan motsatt sig en viktig del av hans beskrivning.

Organisationen har uppgett att Chicago Sky enligt sitt avtal själva kontrollerar vem som får tillträde till lagets matcher och att arenaägarens egna anställda inte deltog i beslutet att avlägsna eller porta Kanter Freedom.

Att arenan är offentligt ägd innebär därför inte automatiskt att Kanter Freedom har rätt i sin konstitutionella argumentation.

Domstolen kan behöva ta ställning både till vem som faktiskt fattade besluten och om det fanns tillräckligt gemensamt agerande mellan privata och offentliga aktörer.

Yttrandefriheten är inte obegränsad i en arena

Även om domstolen skulle komma fram till att offentliga aktörer var tillräckligt involverade återstår ytterligare en fråga.

En idrottsarena fungerar inte juridiskt på samma sätt som exempelvis en offentlig gata eller ett torg.

Regler om säkerhet, ordning, biljetter och uppträdande kan fortfarande gälla.

Kanter Freedoms argument bygger därför inte bara på att arenan är offentligt ägd. Han hävdar också att reglerna i hans fall användes för att straffa honom för en viss politisk ståndpunkt.

Motståndarsidan kan i stället argumentera för att ingripandet var en neutral säkerhetsåtgärd som hade genomförts oavsett vilket budskap han bar på sin tröja.

Det gör motivet bakom beslutet avgörande.

Ny front i WNBA:s infekterade debatt

Konflikten kommer efter en sommar där WNBA allt oftare dragits in i en bredare amerikansk kulturdebatt.

Indiana Fevers Sophie Cunningham har offentligt argumenterat mot att personer hon beskriver som biologiska män ska få tävla i kvinnlig idrott.

Uttalandena har följts av protester, motprotester och nya politiska utspel kring ligan.

Kanter Freedom har själv gjort frågan till en offentlig kampanj.

Tillsammans med den tidigare NBA-spelaren Royce White har han bland annat sagt att de identifierar sig som kvinnor och vill bli aktuella för WNBA-draften 2027.

Ligakällor har därefter uppgett att båda bedöms vara obehöriga att delta i draften.

WNBA:s regler anger att endast kvinnor får spela i ligan, men någon transkvinna har hittills aldrig spelat i WNBA.

Konflikten kring Kanter Freedom har därmed blivit ännu en del av en debatt som på kort tid gått från politiska utspel till konkreta konfrontationer på och runt WNBA-matcher.

Natasha Cloud: WNBA används i ett kulturkrig

Natasha Cloud har efter händelsen inte offentligt lämnat någon detaljerad redogörelse för exakt vad hon och Kanter Freedom sade till varandra.

Hon har däremot kritiserat hela debatten kraftigt.

Cloud har beskrivit Kanter Freedom som irrelevant och sagt att hon hellre vill diskutera frågor som våld i nära relationer, sexuella övergrepp och matosäkerhet.

Hon har också argumenterat för att transpersoner och andra HBTQ-personer felaktigt framställs som ett hot mot kvinnor.

Cloud ser i stället försöken att dra in WNBA i konflikten som en del av ett politiskt kulturkrig.

Hon har samtidigt ställt sig bakom Chicago Skys beslut att porta Kanter Freedom från lagets matcher.

Nu flyttas WNBA-bråket till domstolen

Vad som började som en ordväxling under en timeout har därmed blivit ett federalt rättsfall.

Enes Kanter Freedom hävdar att han straffades för sina politiska åsikter och att offentliga aktörer deltog i ingripandet.

Chicago Sky hävdar att situationen handlade om säkerhet och hans rörelse mot planen.

Arenaägaren säger samtidigt att Sky själva kontrollerade beslutet om vem som fick vara på plats under matchen.

Ingen av Kanter Freedoms centrala anklagelser är ännu rättsligt fastställd.

Den kommande processen kan därför bli viktig långt utanför själva konflikten mellan honom och Chicago Sky. Den kan också tvinga fram en tydligare gräns mellan politiska budskap från åskådare, säkerhetsregler på professionella idrottsevenemang och vilka konstitutionella rättigheter som gäller när privata lag spelar i offentligt ägda arenor.