Nästan var femte svensk man mellan 18 och 29 år har nu någon grad av spelproblem eller risk för spelproblem. Andelen har ökat från 11 till 19 procent sedan 2021. Nu utreder regeringen betydligt hårdare skydd för unga – bland annat obligatoriska tidsgränser, nya reklamregler och kontroller av spelares ekonomi.

Regeringen tillsatte den 3 september en särskild utredning om spelproblem bland barn och unga vuxna. Bakgrunden är en utveckling som går snabbt åt fel håll, framför allt bland pojkar och yngre män.

Det handlar inte bara om hur mycket pengar unga spelar för. Utredningen ska även granska hur länge de spelar, vilka spel de möter, hur reklam påverkar dem och vad som händer när de försöker stänga av sig själva.

För svenska spelare kan resultatet bli nya begränsningar som märks direkt.

Nästan var femte ung man har spelproblem eller ligger i riskzonen

Den tydligaste bilden av utvecklingen kommer från CAN:s senaste undersökning.

År 2021 hade 11 procent av män mellan 18 och 29 år någon grad av spelproblem eller risk för spelproblem.

År 2025 var motsvarande andel 19 procent.

Det innebär att gruppen nästan har fördubblats på fyra år.

Även de allvarligare nivåerna har ökat. Andelen unga män med förhöjd risk har ungefär fördubblats, medan gruppen med tydliga spelproblem också blivit betydligt större.

Utvecklingen skiljer sig samtidigt kraftigt mellan könen. Problemen är klart vanligare bland unga män än bland unga kvinnor.

Det är en viktig anledning till att den nya utredningen särskilt ska fokusera på pojkar och unga män.

Det här kan förändras för unga spelare

Utredningen ska inte bara kartlägga problemen. Den ska också lämna konkreta förslag på hur skyddet kan stärkas.

Område	Möjlig förändring
Speltid	Obligatoriska tidsgränser
Ekonomi	Kontroll av unga spelares ekonomiska situation
Reklam	Hårdare regler kring exponering för spelreklam
Spelpaus	Mer stöd i samband med självavstängning
Olicensierade bolag	Åtgärder mot spel och reklam utanför licenssystemet
Dataspel	Granskning av kasino- och lotteriliknande inslag

Det är framför allt två delar som skulle kunna förändra vardagen för unga vuxna spelare: obligatoriska tidsgränser och någon form av ekonomisk kontroll.

I dag bygger stora delar av skyddssystemet på att spelaren själv sätter gränser och reagerar när spelandet blivit ett problem.

Utredningen öppnar för ett system där vissa begränsningar i stället kan bli obligatoriska.

Inga sådana regler är beslutade ännu.

Den särskilda utredaren ska lämna sitt slutbetänkande senast den 29 februari 2028.

Obligatoriska tidsgränser kan bli en stor förändring

Svenska licensierade spelbolag måste redan ge spelare möjlighet att sätta olika gränser.

Det gäller bland annat hur mycket pengar som kan sättas in.

Spelare ska också kunna begränsa hur länge de är inloggade.

Skillnaden är att tidsgränsen i dag i stor utsträckning bygger på spelarens eget val.

Den nya utredningen ska undersöka om tidsgränser i stället bör bli obligatoriska.

Det skulle kunna innebära att en ung spelare inte längre själv kan välja att spela utan någon förutbestämd tidsbegränsning.

Hur ett sådant system skulle utformas är fortfarande öppet.

Det finns exempelvis inget färdigt förslag om ett visst antal timmar per dag eller vecka.

Men själva principen skulle vara en tydlig förändring: från frivillig begränsning till obligatoriskt skydd.

Unga spelares ekonomi kan börja granskas

Även ekonomin ska utredas.

Regeringen vill undersöka behovet av att granska unga spelares ekonomiska situation i samband med spel.

Det betyder inte att någon generell inkomstkontroll eller kreditprövning är beslutad.

Men frågan är nu officiellt en del av utredningen.

Redan sedan den 1 maj 2026 gäller ett utvidgat förbud mot att finansiera spel med kredit hos licensierade aktörer.

Nästa steg skulle kunna bli att spelbolagen behöver ta större hänsyn till hur en ung kunds spelande förhåller sig till dennes ekonomi.

Exakt vilka uppgifter som skulle kontrolleras och vilka gränser som skulle kunna införas är fortfarande oklart.

Problemen börjar ofta före 18-årsdagen

Utvecklingen bland minderåriga är minst lika bekymmersam.

Bland pojkar i årskurs 9 ökade andelen med riskabelt spelande från omkring 5 procent 2023 till 10 procent 2025.

Bland pojkar i gymnasiets årskurs 2 steg motsvarande andel från omkring 8 till 14 procent.

Detta trots att licenspliktigt spel om pengar i Sverige har 18-årsgräns.

Samtidigt hade omkring 29 procent av pojkarna i årskurs 9 och 40 procent av pojkarna i gymnasiets årskurs 2 spelat om pengar under 2025.

Det visar att åldersgränsen inte innebär att minderåriga är helt avskärmade från spelmarknaden.

Problemen kan därför redan vara etablerade när en person fyller 18 och får full tillgång till lagliga onlinespel.

Mobilen har förändrat hur spelandet ser ut

En viktig skillnad jämfört med tidigare generationer är tillgängligheten.

Spel kräver inte längre ett besök hos ett ombud eller på ett kasino.

Casino, odds och andra snabba spel finns tillgängliga dygnet runt i mobilen.

Det är särskilt relevant eftersom vissa spelformer är betydligt mer riskfyllda än andra.

Snabba spel med kort tid mellan insats och resultat gör det möjligt att spela många gånger på kort tid och snabbt öka både insatser och förluster.

Onlinecasino och spelautomater hör till de spelformer där problemen är tydligast.

För en ung spelare kan steget mellan vanligt mobilanvändande och spel om riktiga pengar därför vara mycket mindre än tidigare.

Sociala medier och kasinostreaming suddar ut gränserna

Spelreklam är också en central del av utredningen.

Det gäller inte bara klassiska reklamfilmer.

Unga möter spelrelaterat innehåll via sociala medier, influencers, streams och andra digitala kanaler.

Kasinostreaming är ett tydligt exempel.

En person spelar inför publik samtidigt som spelet blir underhållning för tittaren. Det gör att spelandet kan introduceras långt innan tittaren själv aktivt söker efter ett spelbolag.

För minderåriga blir gränsen mellan spelunderhållning och marknadsföring särskilt svår att dra.

Det är en anledning till att regeringen nu vill granska både reklam från bolag med svensk spellicens och exponeringen för aktörer utanför det svenska systemet.

Dataspel med kasinoinslag ska granskas

En annan viktig del gäller dataspel.

Lootlådor, skins och andra funktioner kan i vissa fall påminna om traditionellt spel om pengar.

Spelaren betalar eller använder något av värde för en osäker belöning.

Det betyder inte att alla sådana funktioner automatiskt är gambling enligt svensk lag.

Men de kan skapa spelmönster som ligger nära lotteri- och kasinomekanik.

Tidigare undersökningar har också visat samband mellan exempelvis lootlådor, skin betting och problemspelande bland unga.

Utredningen ska därför analysera om skyddet behöver förstärkas även i gränslandet mellan dataspel och traditionellt spel om pengar.

Spelpaus kan bli mer än bara en avstängning

Spelpaus är ett av de viktigaste svenska skydden i dag.

En spelare som registrerar sig där stängs av från registrerat spel hos bolag med svensk licens.

Systemet stoppar också direktmarknadsföring från licensierade bolag under avstängningen.

Nu vill regeringen undersöka om personer som använder Spelpaus också bör erbjudas mer stöd.

Det kan bli en viktig förändring.

Att stänga av sig från spel stoppar själva tillgången, men det behandlar inte automatiskt orsakerna bakom spelproblemen.

Ett framtida system skulle därför kunna knyta avstängningen närmare stöd och behandling.

Problemet med olicensierade spelbolag

Hårdare svenska regler har samtidigt en baksida.

Regeringen lyfter själv risken för att spelare i stället söker sig till bolag som saknar svensk licens.

Det är en central konflikt i hela den svenska spelpolitiken.

Ju mer reglerad den licensierade marknaden blir, desto större kan incitamentet bli för vissa spelare att leta efter sajter där svenska begränsningar inte gäller.

På spelbolag utan svensk licens gäller inte samma svenska konsumentskydd.

Det kan bland annat innebära att Spelpaus inte fungerar och att svensk tillsyn saknas.

Utredningen ska därför väga nya skyddsåtgärder mot behovet av att behålla spelarna inom det reglerade systemet.

Spelproblemen kostar miljarder

Problemet är heller inte begränsat till en liten grupp.

Riksrevisionen uppskattade tidigare under 2026 att omkring 40 000 personer i Sverige hade allvarliga spelproblem.

Ytterligare omkring 65 000 hade förhöjd risk och cirka 247 000 någon grad av risk.

Samhällskostnaden uppskattades till ungefär 11,5 miljarder kronor per år.

Omkring 40 000 barn bedömdes dessutom leva tillsammans med någon som har spelproblem eller förhöjd risk.

Riksrevisionens slutsats var att statens arbete mot spelproblem inte varit tillräckligt effektivt, särskilt när det gäller barn och unga.

Regeringen öppnar för betydligt hårdare skydd

Den nya utredningen är därför bredare än en diskussion om spelreklam.

Den handlar om hur mycket unga får spela, hur länge de får spela, hur deras ekonomi ska vägas in och hur snabbt samhället kan reagera när problemen börjar synas.

På kort sikt förändras inget för svenska spelare.

Men utredningen visar tydligt åt vilket håll politiken kan vara på väg.

Regeringen har gett utredaren i uppdrag att analysera allt från obligatoriska tidsgränser till dataspel och Spelpaus. Det fullständiga uppdraget finns hos regeringen.

När slutbetänkandet lämnas 2028 kan resultatet bli ett system där unga vuxna inte längre behandlas på exakt samma sätt som alla andra myndiga spelare.

Med nästan var femte ung man redan i någon grad av riskzonen är frågan inte längre bara om nya spärrar kommer att diskuteras.

Frågan är hur långt Sverige är berett att gå.