Regeringen öppnar åter frågan om hur kapaciteten vid Stockholms central ska byggas ut. Bara månader efter att satsningen på Tomteboda bangård ströks ur den nationella planen får Trafikverket ett nytt uppdrag där både Tomteboda, centralstationen och den omdiskuterade överdäckningen ska analyseras tillsammans. Två huvudalternativ ska jämföras och slutrapporten kommer först 2029.

Det nya beskedet betyder inte att Tomteboda bangård nu ska byggas. Regeringen har inte heller återställt de 2,18 miljarder kronor som tidigare fanns avsatta för Tomtebodadelen i Trafikverkets förslag till nationell plan.

Däremot är frågan tillbaka på bordet.

Den 3 september gav regeringen Trafikverket i uppdrag att analysera framtidens kapacitetsbehov på och kring Stockholms centralstation. Myndigheten ska också ta fram kostnadseffektiva lösningar på de kapacitetsproblem som väntas uppstå när järnvägstrafiken genom Stockholm fortsätter att öka.

Slutrapporten ska lämnas senast den 15 december 2029.

Tomteboda ströks ur planen i våras

Bakgrunden är den konflikt som uppstod när regeringen fastställde den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037.

Trafikverket hade föreslagit 2,18 miljarder kronor under planperioden till delen Stockholm C och Tomteboda bangård, delen Tomteboda bangård. När regeringen fattade sitt slutliga beslut försvann pengarna.

Det väckte kritik eftersom Tomteboda har setts som ett viktigt första steg i en betydligt större ombyggnad av järnvägssystemet kring Stockholms central.

Regeringens argument var samtidigt att Tomteboda inte borde behandlas som en isolerad investering. Innan staten satsar stora belopp ville regeringen få en mer komplett bild av hur hela systemet kring centralstationen ska utvecklas.

Det är i praktiken den frågan som nu öppnas igen.

Skillnaden är att Trafikverket denna gång får analysera Tomteboda tillsammans med Stockholms central, kapacitetsbehoven på omgivande järnväg och planerna för att bygga över delar av spårområdet.

Två framtider för Stockholms central ska jämföras

Regeringen pekar ut två tydliga huvudalternativ som Trafikverket ska arbeta vidare med.

Alternativ	Vad som ska utredas
Utan ytterligare överdäckning	Hur järnvägens kapacitet kan byggas ut utan att fler delar av spårområdet vid Stockholms central byggs över.
Med överdäckning	Hur spår, plattformar och övrig järnvägsanläggning kan utvecklas samtidigt som Stockholms stads planer för Centralstaden och en överdäckning genomförs.

Det är en viktig skillnad mot att bara fortsätta med det tidigare projektet.

Regeringen har alltså inte bestämt att Centralstaden ska genomföras och har inte heller valt bort projektet.

Trafikverket ska i stället jämföra vilka järnvägslösningar som är möjliga, vad de kostar och vilka konsekvenser de får.

I alternativet med överdäckning ska myndigheten dessutom kunna göra fördjupade tekniska analyser av hur konstruktionen påverkar själva järnvägsanläggningen och riksintresset för transporter.

Därför är Tomteboda så viktig

Tomtebodas roll är lätt att missförstå. Bangården handlar inte främst om att skapa en ny station för fler resenärer.

Den ska i stället kunna avlasta Stockholms central.

Tåg som avslutar sin resa behöver hanteras innan de kan sättas in i trafik igen. De kan behöva ställas upp, städas, fyllas med vatten, servas och förberedas inför nästa avgång.

En del av sådana funktioner tar i dag plats i eller omkring den redan hårt belastade centralstationen.

Tanken bakom Tomteboda har varit att flytta mer av den verksamheten dit. Då kan mer av kapaciteten vid Stockholms central användas till det resenärerna märker direkt: inkommande och avgående persontåg.

Det finns även en annan effekt.

Om fler tåg kan servas vid Tomteboda behöver tomma tåg inte i samma omfattning köras genom centrala Stockholm till och från Älvsjö. Det kan frigöra kapacitet på andra delar av järnvägen och minska antalet tågrörelser som inte transporterar några resenärer.

Tomteboda har dessutom betraktats som viktig för själva byggprocessen. Om Stockholms central ska genomgå en omfattande ombyggnad måste tågtrafiken kunna fungera även under byggtiden.

Stockholm C är en flaskhals för hela landet

Frågan är större än Stockholms lokala kollektivtrafik.

Närmare 80 procent av Sveriges långväga persontåg har Stockholms central som start- eller slutstation.

Problem med kapaciteten i Stockholm påverkar därför trafik långt utanför huvudstaden.

Fler tåg kan inte bara läggas till i tidtabellen om spår, plattformar och anslutande järnväg redan ligger nära sin praktiska kapacitetsgräns.

I Trafikverkets tidigare studerade lösning bedömdes en ombyggd Stockholms central kunna hantera omkring 40 procent fler tåg.

Samtidigt skulle längre tåg och högre kapacitet per tåg kunna ge plats för omkring 75 procent fler resenärer.

Det är stora siffror, men de ska inte blandas ihop med regeringens nya beslut.

Det nya uppdraget garanterar varken 40 procent fler tåg eller 75 procent fler resenärer. Siffrorna kommer från den tidigare lösning som Trafikverket arbetat med och kan förändras när alternativen nu utreds på nytt.

Varför regeringen ändrar kurs

Det går att beskriva regeringens besked som en kursändring, men inte som att beslutet från i våras helt har rivits upp.

Regeringen har fortfarande inte återfört Tomtebodainvesteringen till den nationella planen.

I stället har man gått från att stoppa en separat finansierad del till att beställa en ny, samlad analys av hela systemet.

Det ligger också nära regeringens tidigare kritik mot beslutsunderlaget.

Tomteboda har i äldre samhällsekonomiska analyser haft svårt att bära sina kostnader när bangården betraktats som ett fristående projekt. Samtidigt har Trafikverket bedömt att kalkylen blir mer relevant när Tomteboda ses som en del av hela ombyggnaden av Stockholm C och området kring Norra bantorget.

Det är därmed fullt möjligt att komma till två till synes motsatta slutsatser samtidigt: Tomteboda kan vara svår att motivera som en ensam investering men ändå vara viktig för att en större ombyggnad ska fungera.

Det nya regeringsuppdraget är ett försök att få fram den större bilden innan nästa investeringsbeslut tas.

Centralstaden påverkas direkt

En annan central del är Stockholms stads omfattande planer för Centralstaden.

Grundidén är att delar av järnvägsområdet norr om Stockholms central ska däckas över. På den nya marken vill staden skapa bland annat arbetsplatser, handel, parker och nya stråk mellan stadsdelar som i dag delas av spårområdet.

Projektet är beroende av järnvägens utformning.

Det går inte att först bygga en omfattande stadsmiljö ovanpå spåren och därefter upptäcka att spår, plattformar eller andra järnvägsfunktioner måste flyttas eller byggas ut.

På dagens smala plattformar kan det dessutom vara svårt att få plats med de pelare, trappor, hissar och andra konstruktioner som krävs för en överdäckning.

När Tomtebodadelen försvann ur den nationella planen uppstod därför en betydligt större osäkerhet än vad summan på 2,18 miljarder kronor antydde.

Jernhusen och politiker i Stockholm varnade för att utvecklingen av både centralstationen och Centralstaden riskerade att bromsas.

Det nya uppdraget innebär att kopplingen mellan järnvägen och stadsbyggnadsprojektet nu ska analyseras uttryckligen.

Överdäckningen är inte bara en stadsbyggnadsfråga

En överdäckning kan skapa stora mängder ny centralt belägen mark, men konstruktionen måste fungera tillsammans med en av landets viktigaste transportanläggningar.

Det innebär tekniska krav på bland annat säkerhet, ventilation, evakuering, konstruktioner kring spår och plattformar samt möjligheten att utveckla järnvägen under mycket lång tid.

Även transporter av farligt gods har blivit en fråga i planeringen.

Länsstyrelsen har tidigare pekat på att riskerna behöver hanteras vidare. Det är en av anledningarna till att regeringens nya uppdrag inte enbart handlar om hur många tåg som får plats.

Trafikverket ska också analysera hur en eventuell överdäckning påverkar järnvägsanläggningen och statens riksintresse för transporter.

Hela projektet är betydligt större än 2,18 miljarder

De 2,18 miljarder kronor som försvann ur den nationella planen kan lätt ge intrycket att detta är ett projekt på ett par miljarder.

Så är det inte.

Beloppet avsåg den del av Tomtebodainvesteringen som Trafikverket ville finansiera under den aktuella planperioden.

Trafikverkets uppskattning för det större paketet med bangårdar, spår och plattformar kring Stockholm C ligger omkring 17 miljarder kronor.

Det är därför regeringens val av lösning får stor betydelse.

En investering på den nivån påverkar både kommande nationella infrastrukturplaner och vilka andra järnvägsprojekt som staten kan finansiera samtidigt.

Vad betyder beskedet för tågresenärerna?

På kort sikt mycket lite.

Det blir inga nya spår, fler avgångar eller kortare restider på grund av beslutet den 3 september.

Det som förändras är den långsiktiga processen.

Frågan om hur Stockholms central ska klara framtidens trafik är åter ett aktivt statligt utredningsärende, och Tomteboda ingår åter i bilden.

Trafikverket har tidigare räknat med att ett fullständigt genomförande med stora förändringar vid Stockholm C kan ta omkring 20 år från investeringsbeslut till färdig anläggning.

Även om staten väljer att gå vidare efter den nya utredningen är det därför fråga om ett projekt för 2030- och 2040-talen.

Nästa viktiga datum är 2029

Trafikverket ska lämna årliga delredovisningar, men slutrapporten kommer senast den 15 december 2029.

Det placerar frågan nära nästa stora omgång av nationell infrastrukturplanering.

Det är först när kostnader, alternativ och kapacitetseffekter ligger på bordet som regeringen på nytt kan ta ställning till vilka investeringar staten faktiskt ska finansiera.

I regeringens nya uppdrag till Trafikverket är det också tydligt att kostnadseffektivitet och nyttan för resenärerna ska väga tungt.

Det lämnar fortfarande flera möjliga slutpunkter.

Tomteboda kan återkomma i en ny form. Centralstaden kan behöva anpassas. Järnvägen kan byggas ut utan ytterligare överdäckning. Det kan också bli en kombination där delar av tidigare planer behålls och andra görs om.

Det som står klart efter regeringens nya besked är framför allt att frågan inte längre är stängd.

Efter vårens beslut såg Tomteboda ut att vara bortprioriterat för lång tid framöver. Nu ska Trafikverket återigen ta reda på hur bangården kan passa in i en större lösning för Stockholms central.

Det verkliga vägvalet ligger fortfarande flera år bort.