Internationella skidförbundet FIS vill rita om hela mästerskapskalendern. Från 2032 är planen att världsmästerskap ska kunna arrangeras även under jämna år utan vinter-OS – och redan 2028 kan ett extra VM bli aktuellt. För längdskidor och alpint skulle det innebära fler medaljchanser, men också att nästan varje vinter får ett stort mästerskap som styrpunkt.

FIS Council har ställt sig bakom grundkonceptet efter att en första genomförbarhetsstudie tittat på bland annat det sportsliga värdet, kalendern, medierättigheter och den kommersiella potentialen.

Det skulle innebära ett tydligt brott med den modell som skidvärlden är van vid.

I dag arrangeras de stora världsmästerskapen i huvudsak under udda år. Vinter-OS ligger under jämna år och fungerar vart fjärde år som den andra stora höjdpunkten.

FIS vill nu fylla även de jämna åren mellan OS med VM.

Samtidigt undersöker förbundet om förändringen kan börja betydligt tidigare än 2032. Ett extra mästerskap redan 2028 finns nu på bordet.

Längdskidor och alpint kan få VM redan 2028

Förändringen gäller de stora FIS-mästerskapen inom de sporter som i dag har sina ordinarie VM under udda år.

Det handlar framför allt om:

• längdskidor, backhoppning och nordisk kombination inom nordiska skid-VM
• alpina skid-VM
• snowboard, freestyle och freeski

Det betyder att såväl längdskidor som alpint kan omfattas om FIS väljer att genomföra ett extra mästerskap 2028.

Något sådant VM är däremot ännu inte beslutat.

FIS beskriver 2028 som en möjlighet som ska undersökas vidare. Det finns ännu ingen fastställd värdort, inget färdigt tävlingsprogram och ingen offentlig kandidatprocess för ett nytt alpint eller nordiskt VM det året.

Skidflygningen ligger utanför just den här förändringen eftersom sporten redan har sin egen mästerskapscykel under jämna år. Planica är exempelvis utsedd till värd för skidflygnings-VM 2028.

Så kan den nya VM-kalendern se ut

Om FIS fullföljer planen förändras rytmen påtagligt.

När systemet är fullt genomfört skulle det alltså kunna arrangeras världsmästerskap varje säsong utom de år då vinter-OS avgörs.

Mellan två olympiska vinterspel skulle skidåkarna därmed få tre VM i stället för två.

Det är i praktiken en modell som mer påminner om skidskyttet, där VM redan arrangeras varje år utom under olympiska säsonger.

FIS pekar på både sport och pengar

FIS har inte presenterat förändringen som en ren kommersiell satsning.

I den första studien har förbundet tittat på flera frågor samtidigt: sportsligt värde, hur mästerskapen kan få plats i kalendern samt den kommersiella potentialen och möjligheterna kring medierättigheter.

Det sistnämnda är ändå en viktig del.

Ett världsmästerskap är en betydligt större tv-produkt än en vanlig världscuphelg. Fler VM innebär fler evenemang där FIS kan samla världens bästa åkare, bygga internationella rättighetspaket och skapa större kommersiella produkter kring sporten.

I FIS eget besked efter Council-mötet framgår samtidigt att 2028 fortfarande kräver ytterligare utredning.

Det är en viktig skillnad.

Den långsiktiga modellen har fått stöd. Ett extra VM om mindre än två år kräver däremot betydligt snabbare beslut om arrangörer, tävlingsorter, ekonomi, tv-avtal och hur tävlingarna ska pressas in i en redan full vinterkalender.

2028 var egentligen tänkt för ett helt annat FIS-projekt

Att just 2028 nu dyker upp är särskilt intressant.

FIS hade tidigare stora planer på ett nytt evenemang med namnet FIS Games. Tanken var ett slags gemensamt skid- och snowboardmästerskap över 16 dagar, med nästan hela FIS:s tävlingsfamilj samlad.

Ambitionen var att premiären skulle arrangeras 2028.

St. Moritz och Engadin i Schweiz samt Lillehammer och Hafjell i Norge fanns med i den ursprungliga värdprocessen.

Men projektet fick problem.

Norge lämnade processen och FIS sköt upp värdbeslutet. I senare material från förbundet framgår också att premiären för FIS Games inte längre är fixerad till 2028.

Det går inte att säga att ett nytt VM 2028 formellt ersätter FIS Games. FIS har inte gjort den kopplingen.

Men kalendern som tidigare var tänkt att fyllas av ett helt nytt prestigeevenemang är nu betydligt öppnare. Samtidigt undersöker FIS om just 2028 kan användas för extra världsmästerskap.

St. Moritz och Lillehammer är inte VM-kandidater

Här finns en viktig skillnad eftersom de tidigare FIS Games-planerna lätt kan skapa förvirring.

Det finns ännu inga presenterade kandidater till ett eventuellt extra VM 2028.

St. Moritz/Engadin och Lillehammer/Hafjell ska därför inte beskrivas som kandidater till skid-VM 2028. De var aktuella i processen kring FIS Games.

Om 2028-projektet går vidare måste FIS antingen starta en snabb värdprocess eller hitta en annan modell för att placera mästerskapen.

Och tiden är betydligt kortare än vid en normal VM-tilldelning.

Fler VM ska också få plats bland världscuperna

För åkarna är frågan större än bara ytterligare medaljchanser.

Ett världsmästerskap påverkar nästan en hel säsong.

Landslagen bygger träningsperioder, höghöjdsläger, uttagningar och formtoppar kring VM och OS. Världscuptävlingar före mästerskapet kan få lägre prioritet och åkare väljer ibland bort tävlingshelger för att komma maximalt förberedda till de viktigaste loppen.

Med den nya modellen kan den typen av prioriteringar behöva göras varje vinter.

FIS arbetar samtidigt med den långsiktiga världscupkalendern. Ett extra VM kan därför inte bara läggas ovanpå dagens program utan att påverka åtminstone delar av tävlingsschemat.

Det blir särskilt känsligt inom sporter som längd och alpint där världscuperna redan löper över stora delar av vintern och dessutom innehåller egna prestigeperioder som Tour de Ski och klassiska alpina tävlingsveckor.

Svenska stjärnor kan få betydligt fler medaljchanser

För Sverige kan förändringen få stor betydelse.

Svensk längdåkning befinner sig i en period med flera åkare som tillhör världstoppen, och varje ytterligare VM under en sådan generation innebär fler realistiska möjligheter till medaljer.

Skillnaden kan bli särskilt stor över en hel karriär.

En åkare som befinner sig på toppnivå i sex eller åtta år skulle med ett nästan årligt VM-system kunna få flera fler chanser att tävla om världsmästartitlar än en åkare från tidigare generationer.

Samtidigt minskar betydelsen av otur under en enskild VM-säsong.

I dagens system kan en skada precis före ett världsmästerskap innebära att nästa VM-chans ligger två år bort. Med FIS:s modell skulle nästa möjlighet i många fall komma redan följande vinter.

Det förändrar förutsättningarna för hur karriärer och medaljfacit ska bedömas.

Falun 2027 kan bli sista VM:et enligt den gamla rytmen

För svensk skidåkning blir tidpunkten också speciell.

Falun arrangerar nordiska skid-VM 2027. Det mästerskapet kan därmed bli ett av de sista där den klassiska vartannat-årsrytmen fortfarande är självklar.

Redan året efter kan det i teorin komma ett nytt VM.

Det är också relevant för åkare som närmar sig slutet av sina karriärer. Frida Karlsson har exempelvis tidigare pratat om Falun 2027 som en möjlig naturlig slutpunkt, även om hon därefter öppnat för en längre fortsättning och inte fattat något slutligt beslut.

Ett extra VM 2028 förändrar kalkylen för en åkare i den situationen. Vägen till nästa VM blir plötsligt ett år i stället för två.

Några tydliga färska offentliga reaktioner från de största svenska åkarna på själva FIS-förslaget hade ännu inte kommit när beskedet presenterades den 3 september.

Riskerar ett VM-guld att bli mindre värt?

Det är den mest uppenbara invändningen mot förslaget.

När världsmästerskapen blir fler blir också chanserna att vinna VM-medaljer fler.

Om tävlingsprogrammen i stort sett behålls kommer en generation som tävlar under det nya systemet att kunna samla betydligt fler VM-starter och potentiella medaljer än tidigare generationer.

Det gör historiska jämförelser svårare.

Tio VM-guld under ett system med mästerskap nästan varje år är inte direkt jämförbart med tio VM-guld från en period när världsmästerskapen bara arrangerades vartannat år.

Men det betyder inte automatiskt att det blir lätt att bli världsmästare.

Ett VM-guld kommer fortfarande kräva att en åkare är bäst när världseliten samlas. Konkurrensen i själva loppet blir inte mindre bara för att nästa möjlighet kommer snabbare.

Skillnaden ligger snarare i hur sällsynt chansen är.

Dagens världsmästerskap har en knapphet som gör att en missad formtopp, en vallamiss eller en sjukdom kan få konsekvenser för flera år av en karriär. När nya medaljchanser kommer varje icke-olympisk vinter minskar den effekten.

Skidskyttet visar samtidigt att ett nästan årligt VM inte behöver göra mästerskapet oviktigt. Där är världsmästerskapet fortfarande en av sportens stora höjdpunkter.

Nästa beslut blir avgörande för 2028

Det stora långsiktiga vägvalet är alltså gjort: FIS Council stödjer idén om världsmästerskap även under jämna år utan vinter-OS från 2032.

2028 är en annan fråga.

Förbundet behöver nu gå djupare in i hur ett extra mästerskap faktiskt skulle kunna genomföras. Någon värd finns ännu inte och FIS har inte offentliggjort något definitivt datum då beslutet måste tas.

För de aktiva gör beskedet ändå att mästerskapskalendern efter Falun 2027 plötsligt ser betydligt mindre självklar ut.

Om FIS får som man vill kan framtidens skidåkare snart gå in i varje vinter med samma grundförutsättning: antingen väntar ett VM – eller ett OS.