En snabbt förstärkande El Niño kan bli den kraftigaste som har uppmätts sedan 1950. Världsmeteorologiska organisationen WMO räknar med att fenomenet fortsätter in i 2027, medan amerikanska NOAA bedömer sannolikheten till 69 procent för att styrkan slår alla tidigare El Niño-händelser i den moderna mätserien. Följderna kan bli svår torka, översvämningar, missväxt och ytterligare press på den globala temperaturen.

El Niño har under sommaren 2026 förstärkts betydligt snabbare än normalt och väntas fortsätta växa under hösten.

I sin nya prognos den 3 september beskriver WMO utvecklingen som exceptionell. Sannolikheten för att El Niño fortfarande pågår i februari 2027 ligger nära 100 procent.

Än mer uppseendeväckande är hur starkt fenomenet kan bli.

Amerikanska NOAA bedömer att sannolikheten är över 90 procent för en mycket stark El Niño under hösten och vintern 2026/27. Myndigheten sätter samtidigt sannolikheten till 69 procent för att styrkan når en nivå som skulle överträffa samtliga El Niño-händelser i dess jämförbara serie sedan 1950.

Det innebär inte att ett nytt rekord redan är fastställt. Men prognosen placerar den pågående utvecklingen i samma historiska klass som de allra kraftigaste El Niño-perioderna.

El Niño väntas nå sin topp sent 2026

El Niño uppstår när ytvattnet i de centrala och östra delarna av det tropiska Stilla havet blir betydligt varmare än normalt.

Det förändrar i sin tur lufttryck, vindar och nederbörd över stora delar av världen.

Under en normal El Niño kan effekterna märkas från Australien och Sydostasien till Afrika och Amerika. Ju kraftigare temperaturavvikelsen i Stilla havet blir, desto större blir normalt möjligheten till omfattande förändringar i vädersystemen.

Utvecklingen under 2026 har varit dramatisk.

Temperaturen i det viktiga Niño 3.4-området steg till omkring 2 grader över normalt under juli, medan veckovärden senare nådde omkring 2,2–2,6 grader. Under havsytan har temperaturavvikelser på mer än 8 grader uppmätts lokalt.

WMO:s globala säsongsmodeller pekar dessutom mot ytterligare kraftig förstärkning under hösten och en möjlig topp kring november och december.

WMO klassificerar utvecklingen som en möjlig ”very strong El Niño”, mycket stark El Niño.

Begreppet ”super-El Niño”, som ibland används i medier, är däremot ingen officiell meteorologisk kategori.

Kan bli starkare än alla El Niño sedan 1950

Det finns en viktig skillnad mellan de olika temperaturmått som används för att beskriva fenomenet.

WMO:s modeller visar mycket stora temperaturavvikelser i Niño 3.4-regionen under hösten. NOAA använder samtidigt ett mått som kallas Relative Oceanic Niño Index, RONI.

Det senare försöker skilja själva El Niño-signalen från den allmänna uppvärmningen av de tropiska haven.

Det är därför inte korrekt att direkt jämföra alla temperaturtal från WMO och NOAA med varandra.

NOAA:s bedömning är däremot tydlig.

Om RONI når minst 2,5 grader under perioden oktober–december skulle den pågående El Niño bli starkare än tidigare händelser i myndighetens serie från 1950 och framåt.

Sannolikheten för det scenariot anges till 69 procent.

WMO jämför inte på exakt samma sätt med hela serien sedan 1950, men organisationen beskriver utvecklingen som potentiellt exceptionell även i sitt eget betydligt kortare observationsunderlag.

Här kan torkan bli värst

El Niño ger inte samma väder över hela världen.

I vissa områden ökar risken för långvarig torka. I andra kan samma förändring i Stilla havet bidra till mycket kraftigare regn.

Ett av de mest utsatta områdena är södra Afrika.

Prognoserna pekar mot mindre nederbörd än normalt i stora delar av Angola, Zambia, Zimbabwe, Mozambique, Namibia, Botswana, Sydafrika, Eswatini och Lesotho under delar av den kommande regnperioden.

I flera områden kan de torra förhållandena fortsätta under början av 2027.

Det är särskilt allvarligt eftersom jordbruket i stora delar av regionen är starkt beroende av regn och eftersom många hushåll redan har begränsade ekonomiska marginaler.

Färre regndagar i kombination med ovanligt höga temperaturer kan snabbt minska markfukten, försämra skördar och slå mot tillgången på vatten till både människor och boskap.

Centralamerika riskerar ny matkris

Även Centralamerika och delar av Karibien hör till de områden där El Niño historiskt ofta har inneburit mindre nederbörd.

FAO pekar särskilt ut det så kallade Dry Corridor-området genom delar av Centralamerika.

Risken omfattar även delar av Kuba, Dominikanska republiken, Haiti, Colombia och Venezuela.

För många jordbrukare handlar problemet inte bara om den totala mängden regn.

Om regnet uteblir under några avgörande veckor när grödor planteras eller blommar kan skörden minska kraftigt även om nederbörden senare återhämtar sig.

Det är en av anledningarna till att El Niño kan få betydligt större ekonomiska och humanitära konsekvenser än vad en enkel karta över årsmedelnederbörd visar.

Asien kan få problem med ris och andra basgrödor

Syd- och Sydostasien är ytterligare ett stort riskområde.

Historiskt har kraftiga El Niño-perioder kunnat bidra till torrare väder från delar av Indien och Pakistan österut mot Myanmar, Thailand, Kambodja, Vietnam, Filippinerna och Indonesien.

En svagare monsun eller förändrade regnperioder kan påverka produktionen av bland annat ris och majs.

Effekterna kan dessutom spridas långt utanför de drabbade länderna.

Om produktionen av stora jordbruksvaror faller i flera exportländer samtidigt kan priserna på världsmarknaden stiga. Exportrestriktioner från enskilda länder kan förstärka rörelsen ytterligare.

En extrem El Niño är därför inte bara en lokal väderfråga.

Den kan också bli en fråga om livsmedelspriser, handel och inflation.

Samtidigt hotar översvämningar i Östafrika

På andra håll är huvudproblemet det motsatta.

Delar av Afrikas horn väntas kunna få betydligt mer nederbörd än normalt under slutet av 2026.

I södra Etiopien, Somalia och nordöstra Kenya visar regionala prognoser mycket hög sannolikhet för en ovanligt nederbördsrik period.

Det ökar risken för översvämningar, jordskred, förstörda vägar och skador på jordbruk.

Risken förstärks av att många områden har begränsad infrastruktur och redan är hårt belastade av konflikter, fattigdom och tidigare extrema väderhändelser.

En viktig förklaring är också samspelet mellan El Niño och andra klimatsystem, framför allt Indian Ocean Dipole i Indiska oceanen.

Det visar varför det är missvisande att förenkla El Niño till att fenomenet bara innebär ”varmare och torrare väder”.

På ena sidan av en kontinent kan problemet vara vattenbrist. På den andra kan det vara för mycket vatten.

49 miljoner fler kan hamna i akut matosäkerhet

De största konsekvenserna behöver inte bli meteorologiska rekord.

De kan i stället synas i matförsörjningen.

FN:s livsmedelsprogram WFP har analyserat hur en kraftig El Niño kan påverka länder som redan har stora problem med hunger.

I ett riskscenario ökar antalet akut matosäkra människor i de analyserade områdena från omkring 225 miljoner till 274 miljoner.

Det motsvarar omkring 49 miljoner ytterligare människor.

Siffran är inte en prognos över exakt hur många som kommer att drabbas. Den visar vad som kan hända om El Niño får stora effekter samtidigt som andra problem – exempelvis konflikter, höga matpriser och ekonomisk utsatthet – består.

Centralamerika framstår som särskilt känsligt i WFP:s modellering.

Även östra och södra Afrika kan få mycket stora ökningar av antalet människor som behöver hjälp.

FAO och WFP har därför redan börjat förbereda insatser innan El Niño når sin väntade topp.

Det är betydligt effektivare att exempelvis säkra utsäde, vattenförsörjning och livsmedelslager innan en skörd slår fel än att försöka hantera en fullskalig matkris efteråt.

Därför kan 2027 bli exceptionellt varmt

El Niño påverkar inte bara regionalt väder.

Fenomenet brukar också tillfälligt höja den globala medeltemperaturen.

Effekten kommer ofta med en viss fördröjning. Därför kan en El Niño som når sin största styrka i slutet av 2026 ge ett särskilt tydligt temperaturavtryck under 2027.

Det är en av anledningarna till att nästa år nu blir extra intressant för klimatforskare.

WMO har sedan tidigare bedömt sannolikheten som mycket hög för att minst ett år under perioden 2026–2030 blir varmare än rekordåret 2024.

Organisationens klimatprognoser pekar också mot mycket stor sannolikhet för att minst ett av åren tillfälligt hamnar mer än 1,5 grader över den förindustriella globala medeltemperaturen.

En stark El Niño ökar möjligheten ytterligare att 2027 blir ett extremt varmt år.

Det går däremot inte att redan nu slå fast att 2027 kommer att bli det varmaste året som någonsin har uppmätts.

El Niño läggs ovanpå den globala uppvärmningen

El Niño är ett naturligt återkommande klimatfenomen.

Den nuvarande El Niño orsakas alltså inte av människans utsläpp av växthusgaser.

Men den inträffar i en värld som redan är betydligt varmare än under tidigare decennier.

Det är den kombinationen som gör utvecklingen särskilt betydelsefull.

El Niño kan tillfälligt trycka upp den globala temperaturen ytterligare samtidigt som den långsiktiga klimatförändringen redan har höjt grundnivån.

I en varmare atmosfär kan mer vattenånga lagras. Det kan förstärka kraftig nederbörd när rätt vädersystem uppstår.

På platser där El Niño i stället minskar nederbörden kan högre temperaturer öka avdunstningen och göra mark och vegetation torrare snabbare.

Extremvärme kan också bli mer intensiv när en stark El Niño sammanfaller med den långsiktiga uppvärmningen.

Det var en viktig del av bakgrunden till de exceptionellt höga globala temperaturerna under den förra stora El Niño-perioden.

En stark El Niño betyder inte katastrof överallt

Det finns samtidigt stora osäkerheter.

Även en rekordstark El Niño innebär inte att en viss stad eller ett visst land automatiskt får extremväder.

El Niño förändrar sannolikheter.

Lokalt väder påverkas också av andra havs- och atmosfärsystem, årstid, topografi och tillfälliga väderlägen.

Sambanden är starkare i vissa regioner än i andra.

Därför kan meteorologer med relativt stor säkerhet säga att risken för exempelvis torka ökar i södra Afrika eller att sannolikheten för kraftigare regn ökar i delar av Östafrika, utan att kunna förutsäga exakt vilka områden som får de största skadorna.

WMO uppmanar länder att förbereda sig

För regeringar och hjälporganisationer är därför prognosen framför allt en varningssignal.

När sannolikheten för ett ovanligt kraftigt El Niño blir hög flera månader före den väntade toppen finns tid att förbereda vattenreserver, jordbruk, sjukvård och katastrofberedskap.

WMO:s nya El Niño-prognos visar att organisationen räknar med att fenomenet består in i 2027 och att riskerna för extrema väderhändelser ökar i flera redan sårbara regioner.

Det avgörande under de kommande månaderna blir hur nära de mest extrema prognosnivåerna El Niño faktiskt når.

Om NOAA:s rekordsenario förverkligas kan världen gå in i 2027 med den starkaste El Niño som har registrerats i den moderna serien – ovanpå en global temperatur som redan ligger på rekordhöga nivåer.

Det skulle göra 2027 till ett år där torka, översvämningar, matförsörjning och nya temperaturrekord kan bli delar av samma globala klimathändelse.