Hur länge kan du som bor utomlands vistas i Sverige utan att bli obegränsat skattskyldig här? Regeringens nya förslag inför för första gången tydliga daggränser. Men 160 dagar är inte en generell fribiljett – och den ofta nämnda 183-dagarsregeln handlar om något helt annat.

Regeringen vill från den 1 januari 2027 ersätta dagens svårtolkade praxis kring stadigvarande vistelse med fasta gränser.

Huvudregeln är:

• fler än 160 vistelsedagar under ett kalenderår innebär stadigvarande vistelse
• fler än 120 vistelsedagar innebär stadigvarande vistelse om du även föregående kalenderår hade fler än 120 vistelsedagar i Sverige

Det innebär i praktiken att 160 respektive 120 dagar är de högsta nivåerna du kan ligga på utan att just den nya dagregeln passeras.

Men det finns flera viktiga undantag och fallgropar. Du kan fortfarande bli obegränsat skattskyldig i Sverige därför att du anses bosatt här eller har väsentlig anknytning hit. Och du kan vara skyldig att betala svensk skatt på vissa inkomster även om du är begränsat skattskyldig.

Dessutom är regeringens modell fortfarande ett förslag. Propositionen lämnades till riksdagen den 1 september 2026 och reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Hur många dagar kan jag vara i Sverige 2027?

Om vi isolerar just den föreslagna regeln om stadigvarande vistelse blir grundsvaret enkelt:

Du kan ha högst 160 vistelsedagar i Sverige under kalenderåret om du hade högst 120 dagar året före.

Men:

Om du hade fler än 120 vistelsedagar i Sverige året före kan du under det nya året bara ha högst 120 dagar innan den lägre tvåårsgränsen passeras.

Det är alltså två tester som måste göras.

Test 1: Har du fler än 160 dagar under året?

161 dagar eller fler innebär stadigvarande vistelse enligt förslaget.

Test 2: Har du fler än 120 dagar både i år och förra året?

Om svaret är ja innebär även detta stadigvarande vistelse.

Det andra testet gör att två personer som vistas exakt lika många dagar i Sverige under 2027 kan få olika skattemässig bedömning beroende på hur mycket de vistades här under 2026.

Kalenderfacit: 100, 120, 121, 150, 160 och 161 dagar

Här är den föreslagna modellen i sin enklaste form.

Vistelsedagar under året	Om föregående år var högst 120 dagar	Om föregående år var över 120 dagar
100 dagar	Ingen stadigvarande vistelse genom dagregeln	Ingen stadigvarande vistelse genom dagregeln
120 dagar	Nej	Nej
121 dagar	Nej	Ja
150 dagar	Nej	Ja
160 dagar	Nej	Ja
161 dagar	Ja	Ja

Det är viktigt att orden fler än används i förslaget.

Exakt 160 dagar passerar alltså inte 160-dagarsgränsen.

Exakt 120 dagar passerar inte 120-dagarsgränsen.

Det är först dag 161 respektive dag 121 som gör skillnad.

Viktig fälla: 160 nätter kan bli 161 vistelsedagar

Den kanske viktigaste detaljen i hela förslaget är att antalet vistelsedagar inte alltid motsvarar antalet övernattningar.

Regeringens modell utgår från dagar som hör samman med dygnsvila i Sverige. Både ankomst- och avresedagen räknas när vistelsen innefattar en övernattning.

Det betyder exempelvis att en sammanhängande vistelse på 160 nätter normalt omfattar 161 kalenderdagar.

Och 161 dagar passerar den föreslagna huvudgränsen.

Du bör därför inte använda antalet hotellnätter, nätter i sommarhuset eller andra övernattningar som om de automatiskt vore samma sak som antalet dagar enligt skatteregeln.

Exempel

Du kommer till Sverige den 1 maj, sover här varje natt och reser ut efter 160 nätter.

Du har då normalt inte haft 160 vistelsedagar.

Du har haft 161.

Det kan vara skillnaden mellan att ligga precis under gränsen och att omfattas av regeln om stadigvarande vistelse.

En dagsresa utan övernattning räknas inte på samma sätt

Förslaget är samtidigt mer generöst när det gäller rena dagsbesök.

Om du reser till Sverige på morgonen och lämnar landet samma dag utan dygnsvila här ska den dagen inte räknas som vistelsedag enligt den nya definitionen.

Det skiljer systemet från flera andra skatteregler där även delar av dagar kan räknas.

Det är ytterligare en anledning till att inte blanda ihop den nya 160/120-dagarsregeln med exempelvis 183-dagarsreglerna för arbete.

119 dagar ena året och 150 nästa

Anta att du vistas:

• 119 dagar i Sverige år ett
• 150 dagar i Sverige år två

Enligt det föreslagna systemet passerar du inte gränsen något av åren.

Under år ett har du inte fler än 120 dagar.

Under år två har du visserligen fler än 120 dagar, men året före låg du på 119. Du når samtidigt inte över 160 dagar år två.

Resultatet blir därför:

119 + 150 dagar innebär inte stadigvarande vistelse enligt den nya dagdefinitionen, om inga andra regler gör dig obegränsat skattskyldig.

Det här kan få särskilt stora effekter när en lång vistelse delas upp över ett årsskifte.

121 dagar + 121 dagar

Detta ser enkelt ut men är ett av de viktigaste tvåårsfallen.

Anta att du har:

• 121 vistelsedagar 2027
• 121 vistelsedagar 2028

och att du hade högst 120 dagar under 2026.

Då ser resultatet ut så här:

2027: Ingen stadigvarande vistelse genom dagregeln. Du har visserligen passerat 120 dagar, men inte 160, och föregående år låg du inte över 120.

2028: Stadigvarande vistelse. Du har nu fler än 120 dagar och hade också fler än 120 dagar föregående år.

Tvåårsregeln gör alltså att exakt samma resmönster kan vara okej första året men utlösa regeln andra året.

160 dagar + 120 dagar

Anta att du först har 160 vistelsedagar under ett år och sedan 120 dagar nästa år.

Om året före de 160 dagarna låg på högst 120 dagar passerar du inte daggränsen något av de två åren.

Första året stannar du på 160.

Andra året stannar du på 120.

Det betyder att du i teorin kan ha mycket omfattande närvaro i Sverige över en tvåårsperiod utan att just den föreslagna dagdefinitionen ger stadigvarande vistelse.

Det betyder däremot inte automatiskt att du är begränsat skattskyldig. En så omfattande faktisk närvaro kan väcka andra frågor, framför allt om du egentligen ska anses bosatt i Sverige.

Årsskiftet skapar ovanliga resultat

En av de mest speciella konsekvenserna av regeringens modell är att bedömningen ska göras per kalenderår.

Det betyder att samma sammanhängande vistelse kan behandlas olika beroende på om den ligger mitt under ett kalenderår eller delas av ett årsskifte.

Ett extremt exempel är:

• 160 vistelsedagar i slutet av 2027
• 120 vistelsedagar direkt därefter i början av 2028

Det kan innebära 280 sammanhängande vistelsedagar utan att själva dagdefinitionen passeras.

2027 stannar på 160.

2028 stannar på 120.

Förutsättningen är samtidigt att 2026 inte hade fler än 120 dagar.

Det här ska inte ses som något enkelt skatteupplägg. En person som faktiskt tillbringar omkring nio månader i sträck i Sverige kan omfattas av andra regler, framför allt reglerna om bosättning.

Men exemplet visar hur stor skillnad kalenderårsmodellen kan göra.

Fem sammanhängande sommarmånader

Ett vanligt utlandssvenskt resmönster är att tillbringa större delen av sommaren i Sverige.

Exempel:

1 maj–30 september är 153 kalenderdagar.

Om detta är dina enda vistelsedagar under året och året före hade högst 120 dagar innebär regeringens förslag att 153 dagar inte når 161-dagarsgränsen.

Första året uppkommer därför ingen stadigvarande vistelse genom just den nya dagregeln.

Men om samma fem månader upprepas nästa år blir situationen annorlunda.

153 dagar år ett och 153 dagar år två innebär att du under år två har fler än 120 dagar samtidigt som du hade fler än 120 året före.

År två träffas därför av tvåårsregeln.

Det är en tydlig förändring från dagens system, där återkommande långa sommarvistelser i stället har bedömts genom domstolspraxis.

Så bedöms fem sommarmånader i dag

Dagens regler anger inte någon exakt 160- eller 120-dagarsgräns.

I stället har Högsta förvaltningsdomstolen under många år byggt upp praxis kring hur lång och regelbunden en vistelse behöver vara för att betraktas som stadigvarande.

En sammanhängande vistelse omkring sex månader har traditionellt varit en central hållpunkt.

Men även kortare återkommande vistelser kan vara tillräckliga.

I ett viktigt HFD-fall skulle en person varje år vistas fem sammanhängande sommarmånader i Sverige, tre veckor över jul och dessutom göra två kortare besök. Den sammanlagda tiden var omkring ett halvt år per år.

Domstolen ansåg att vistelserna var stadigvarande.

Det var framför allt regelbundenheten och de återkommande fem månader långa sommarperioderna som vägde tungt.

Med den nya modellen skulle motsvarande fall i stället kunna avgöras genom faktisk dagräkning.

Återkommande helger kan också räknas ihop

Den nya lagen bryr sig inte om att dina besök är uppdelade på många korta resor.

Alla kvalificerande vistelsedagar under kalenderåret läggs samman.

En fredag–söndag-helg med två övernattningar motsvarar normalt tre vistelsedagar:

• fredag
• lördag
• söndag

Det ger följande exempel:

Resmönster	Ungefärliga vistelsedagar
40 fredag–söndag-helger	120
41 fredag–söndag-helger	123
52 fredag–söndag-helger	156

40 sådana helger når alltså exakt 120 dagar.

41 helger ger 123.

Om du hade högst 120 dagar året före innebär 123 dagar inte automatiskt stadigvarande vistelse första året.

Men om samma mönster upprepas även följande år träffar tvåårsregeln det andra året.

Helger, skollov och semester tillsammans

Många utlandssvenskar reser inte i ett enda långt block utan kombinerar exempelvis:

• sportlov
• påsk
• flera långhelger
• sex–åtta veckors sommarlov
• höstlov
• jul och nyår

Det är just sådana upplägg som blir mycket enklare att bedöma med den föreslagna modellen.

I stället för att fråga om vistelsen är tillräckligt regelbunden, långvarig eller sammanhängande enligt rättspraxis räknas dagarna.

Men tvåårsregeln gör att kalendern måste följas över tid.

121 dagar behöver inte vara ett problem första året.

121 dagar kan bli avgörande nästa år.

Skillnaden mot dagens system är stor

Dagens regler om stadigvarande vistelse är inte uppbyggda kring en matematisk årsgräns.

Skatteverket och domstolarna tittar i stället bland annat på:

• hur länge vistelsen pågår
• hur ofta personen återkommer
• hur regelbundet vistelserna sker
• hur långa avbrotten utomlands är
• hur mönstret ser ut över längre tid

Det kan därför vara svårt att själv veta var gränsen går.

Domstolar har exempelvis accepterat att återkommande vistelser kan vara stadigvarande även när personen inte är i Sverige i närheten av sex månader sammanhängande.

I ett äldre mål arbetade en person enligt ett schema med sju dagar i Sverige och sju dagar i Finland under flera år. Trots att den sammanlagda svenska vistelsen var betydligt kortare än ett halvår per år ansågs regelbundenheten vara tillräcklig.

I ett annat fall har omkring tre övernattningar per normal arbetsvecka kunnat bidra till stadigvarande vistelse.

Det är just denna oförutsägbarhet regeringen vill minska.

Vissa får en mildare bedömning – andra en hårdare

Den nya modellen innebär inte automatiskt att reglerna blir vare sig hårdare eller generösare för alla.

En person kan omfattas av dagens praxis men falla under de nya daggränserna.

En annan kan gå fri enligt dagens bedömning men träffas av den nya modellen därför att dagarna passerar den matematiska gränsen.

Regeringen räknar själv med den effekten.

Ett typiskt exempel är återkommande vistelser på strax över fyra månader.

I dagens system kan detaljerna om regelbundenhet, övriga besök och avbrott avgöra.

Från 2027 blir frågan i större utsträckning:

Hur många dagar blev det faktiskt?

Och hur många dagar hade du året före?

Vad händer om gränsen passeras?

En vanlig missuppfattning är att svensk skatt börjar tas ut först från och med dag 161.

Så fungerar inte förslaget.

Om du under ett kalenderår passerar gränsen och därmed anses vistas stadigvarande i Sverige räknas perioden från årets första vistelsedag till årets sista vistelsedag.

Anta att du första gången kommer till Sverige den 10 januari.

Du reser sedan fram och tillbaka under året och passerar så småningom 160-dagarsgränsen.

Din sista vistelsedag blir den 15 december.

Den stadigvarande vistelsen ska då enligt förslaget bedömas som en period från den 10 januari till den 15 december.

Regeln börjar alltså inte fungera som en enkel skatteknapp först på dag 161.

Flera år kan bindas ihop

Om flera kalenderår i följd uppfyller reglerna kan perioderna också kopplas samman.

Anta exempelvis:

• 161 dagar år ett
• 121 dagar år två

År ett träffar huvudregeln eftersom antalet är högre än 160.

År två träffar tvåårsregeln eftersom både år två och föregående år ligger över 120.

Perioden kan då behandlas som en sammanhängande stadigvarande vistelse från den första relevanta vistelsedagen år ett till den sista år två.

Mellanliggande utlandsresor bryter alltså inte nödvändigtvis den skattemässiga perioden.

2026 kan påverka hur många dagar du får vara här 2027

Det här är särskilt viktigt för personer som planerar sina resor inför det första året med de nya reglerna.

Även om den nya lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027 ska vistelsedagar under 2026 kunna användas när tvåårsgränsen för 2027 prövas.

Det innebär att den som hade fler än 120 relevanta vistelsedagar i Sverige under 2026 kan hamna på 120-dagarsnivån redan under 2027.

Exempel: 121 dagar 2026 + 121 dagar 2027

För 2026 gäller dagens rätt när man bedömer om själva vistelsen då var stadigvarande.

Men 121 dagar under 2026 kan ändå användas när 2027 bedöms enligt den nya modellen.

Har du sedan 121 dagar även under 2027 uppfylls tvåårsregeln för 2027.

Nyutflyttade kan särskilt behöva se upp

En person som flyttar från Sverige under 2026 kan få en situation som känns oväntad.

Alla relevanta vistelsedagar kan räknas vid bedömningen av tvåårsregeln, även dagar då personen fortfarande var bosatt i Sverige.

Anta att du bor i Sverige under första halvan av 2026 och därefter flyttar ut permanent.

Då kan du redan ha passerat 120 dagar i Sverige under 2026.

När 2027 börjar kan du därför i praktiken omfattas av den lägre 120-dagarsnivån direkt.

Den som flyttar ut under 2026 bör alltså inte automatiskt planera efter 160 dagar under 2027.

160 dagar är inte en generell skattefri gräns

Det här är den viktigaste reservationen i hela guiden.

Regeringens 160/120-modell gäller bara frågan om stadigvarande vistelse.

Det finns tre huvudsakliga sätt för en privatperson att bli obegränsat skattskyldig i Sverige:

1. personen är bosatt i Sverige
2. personen vistas stadigvarande i Sverige
3. personen har väsentlig anknytning till Sverige efter att tidigare ha bott här

Den nya dagmodellen förändrar i första hand punkt två.

Det betyder att någon kan vistas betydligt färre än 160 dagar i Sverige men ändå vara obegränsat skattskyldig här av en annan anledning.

Väsentlig anknytning kan göra dagarna mindre viktiga

Väsentlig anknytning är särskilt viktig för personer som nyligen har flyttat från Sverige.

Vid bedömningen kan bland annat följande spela roll:

• om du är svensk medborgare
• hur länge du tidigare bott i Sverige
• om du har en permanentbostad kvar här
• om make, maka eller minderåriga barn bor i Sverige
• om du driver näringsverksamhet här
• om du har ett betydande ekonomiskt inflytande i svenska företag
• om du äger fastigheter här
• andra personliga och ekonomiska kopplingar

Det är en samlad bedömning.

Du kan därför inte utgå från att 100, 120 eller 150 dagar automatiskt innebär att du bara är begränsat skattskyldig.

Femårsregeln efter utflyttning missförstås ofta

Efter utflyttning finns dessutom en särskild bevisbörderegel som ofta kallas femårsregeln.

För många svenska medborgare som flyttar ut ligger bevisbördan under de första fem åren på den utflyttade att visa att väsentlig anknytning till Sverige saknas.

Men det betyder inte att anknytningen automatiskt försvinner när fem år har gått.

Efter femårsperioden förändras framför allt vem som måste visa vad.

En person kan alltså fortfarande ha väsentlig anknytning även efter fem år.

Obegränsat skattskyldig betyder i princip skatt på alla inkomster

Den stora praktiska skillnaden mellan begränsad och obegränsad skattskyldighet är vilka inkomster Sverige i utgångsläget får beskatta enligt svensk intern rätt.

Den som är obegränsat skattskyldig omfattas i princip av svensk beskattning för inkomster från hela världen.

Det kan exempelvis handla om:

• lön
• pension
• kapitalinkomster
• uthyrning
• inkomster från företag
• andra inkomster i Sverige och utlandet

Det innebär dock inte automatiskt att Sverige faktiskt får ta full skatt på varje utländsk inkomst.

Då måste även eventuella skatteavtal mellan Sverige och det andra landet analyseras.

Skatteavtalet kan ändra vilken stat som får beskatta

Det går att vara obegränsat skattskyldig enligt svensk intern rätt men samtidigt anses ha skatterättsligt hemvist i ett annat land enligt ett skatteavtal.

Skatteavtal innehåller regler som avgör vilket land som får beskatta olika typer av inkomster och hur dubbelbeskattning ska undvikas.

Därför är påståendet:

”161 dagar i Sverige betyder att alla mina inkomster alltid beskattas fullt ut i Sverige”

för grovt.

Mer korrekt är:

161 dagar kan enligt förslaget göra dig obegränsat skattskyldig enligt svensk intern rätt. Därefter måste det aktuella skatteavtalet bedömas.

Begränsad skattskyldighet betyder inte noll svensk skatt

Även den som är begränsat skattskyldig kan behöva betala skatt i Sverige.

Sverige beskattar bland annat vissa inkomster som har tydlig koppling hit.

Det gäller exempelvis i många fall:

• arbete som utförs i Sverige
• vissa pensioner
• inkomster från svensk fastighet
• verksamhet som bedrivs här

För utomlands bosatta personer som arbetar tillfälligt i Sverige används ofta reglerna om SINK, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

Från den 1 januari 2027 är den vanliga SINK-skatten beslutad att vara 20 procent.

183-dagarsregeln är inte samma sak som stadigvarande vistelse

Det här är förmodligen den vanligaste sammanblandningen.

Många har hört att man kan vistas ”183 dagar” i ett land innan man blir skattskyldig.

Det är inte någon generell svensk regel för obegränsad skattskyldighet.

183-dagarsregeln används framför allt i samband med beskattning av arbete och lön.

Den svarar på en annan fråga än reglerna om stadigvarande vistelse.

Stadigvarande vistelse

Den nya föreslagna svenska regeln avgör om din fysiska närvaro i Sverige gör dig obegränsat skattskyldig här.

Gränser:

• fler än 160 dagar under ett kalenderår
• eller fler än 120 dagar när även föregående år låg över 120

SINK:s 183-dagarsregel

Den kan under vissa förutsättningar påverka om lön för arbete i Sverige ska beskattas här när personen arbetar för en utländsk arbetsgivare.

Det finns flera ytterligare villkor.

183-dagarsregeln i skatteavtal

Skatteavtal innehåller ofta en separat 183-dagarsregel för anställningsinkomst.

Den används för att avgöra vilket land som får beskatta lönen.

Det är inte samma sak som att avgöra om personen är obegränsat skattskyldig i Sverige.

Dagarna räknas dessutom olika

Förvirringen blir större eftersom olika regler kan räkna dagar på olika sätt.

Den föreslagna svenska regeln om stadigvarande vistelse kräver i princip att dagen har koppling till dygnsvila i Sverige.

En ren dagsresa utan övernattning räknas därför inte på samma sätt.

I 183-dagarsregler för arbete används däremot vanligtvis fysisk närvaro.

Då kan även ankomst- och avresedagar samt delar av dagar räknas.

Du kan därför inte föra en enda kalender med rubriken ”svenska skattedagar” och använda samma tal för alla regler.

Varför räcker det inte att räkna till 183?

Anta att du bor utomlands och vistas 170 relevanta vistelsedagar i Sverige under 2027.

Du tänker:

”Jag är fortfarande under 183 dagar.”

Men enligt regeringens nya förslag har du redan passerat 160-dagarsgränsen.

Du kan därför anses vistas stadigvarande i Sverige enligt intern svensk rätt.

183 dagar hjälper dig inte att avgöra den frågan.

Den kan däremot senare bli relevant när beskattningen av en viss arbetsinkomst bedöms.

Det är två helt olika steg.

Ett praktiskt kalenderfacit för 2027

För den som bor utomlands och försöker planera året kan följande förenklade schema användas.

Högst 120 dagar

Själva 160/120-regeln om stadigvarande vistelse passeras inte, oavsett hur året före såg ut.

Men kontrollera fortfarande bosättning och väsentlig anknytning.

121–160 dagar

Här blir föregående kalenderår avgörande.

Hade du högst 120 dagar året före passerar du inte dagregeln.

Hade du fler än 120 dagar året före blir du stadigvarande vistande enligt förslaget.

161 dagar eller fler

Då träffas huvudregeln oavsett hur många dagar du hade föregående år.

Många korta resor

Räkna faktiska vistelsedagar, inte bara övernattningar.

Enbart dagsbesök

Dagar helt utan dygnsvila i Sverige omfattas inte av den nya definitionen på samma sätt.

Så kan olika resmönster falla ut

Resmönster	Föreslaget utfall
100 dagar ett år	Ingen stadigvarande vistelse via dagregeln
120 dagar ett år	Ingen
121 dagar efter ett år med 100 dagar	Ingen
121 dagar efter ett år med 121 dagar	Stadigvarande vistelse
150 dagar efter ett år med 119 dagar	Ingen
150 dagar efter ett år med 130 dagar	Stadigvarande vistelse
160 dagar efter ett år med 100 dagar	Ingen
160 dagar efter ett år med 150 dagar	Stadigvarande vistelse
161 dagar	Stadigvarande vistelse
119 + 150 över två kalenderår	Ingen via dagregeln
121 + 121	Andra året träffas
Fem sommarmånader ett år	Kan ligga under huvudgränsen
Fem sommarmånader två år i rad	Andra året träffas normalt
40 fredag–söndag-helger	Cirka 120 dagar
41 fredag–söndag-helger två år i rad	Andra året träffas

Tabellen beskriver bara den föreslagna definitionen av stadigvarande vistelse. Den säger inte ensam om personen totalt sett är begränsat eller obegränsat skattskyldig.

Det nya systemet blir enklare – men inte enkelt

Regeringens förslag löser ett verkligt problem.

I dag kan en utlandssvensk behöva läsa flera domar från Högsta förvaltningsdomstolen för att förstå om exempelvis fyra sommarmånader, julbesök och återkommande helger tillsammans blir stadigvarande vistelse.

Med den nya modellen blir den frågan i större utsträckning matematisk.

Men den blir inte enkel.

Du behöver fortfarande hålla reda på:

• årets dagar
• föregående års dagar
• skillnaden mellan vistelsedagar och nätter
• när perioden börjar och slutar
• om du är bosatt i Sverige
• om du har väsentlig anknytning
• vilken inkomst du har
• om SINK gäller
• vilket skatteavtal som gäller

Det gör att 160 dagar bäst ska ses som en del av ett större skattesystem, inte som en fristående gräns.

Regeringens förslag är ännu inte beslutat

Propositionen om den nya definitionen av stadigvarande vistelse lämnades till riksdagen den 1 september 2026.

Förslaget är att reglerna ska börja gälla den 1 januari 2027, men riksdagen måste först behandla och besluta om propositionen.

Den aktuella lagstiftningsprocessen och propositionen finns hos Sveriges riksdag.

Fram till dess gäller dagens regler och rättspraxis.

Så många dagar kan du alltså vara i Sverige 2027

Det korta svaret är:

Högst 160 vistelsedagar under kalenderåret om föregående år hade högst 120 dagar.

Högst 120 dagar om du även året före låg över 120 dagar.

Men bara om frågan gäller just stadigvarande vistelse.

Det är därför fel att säga att alla utlandssvenskar tryggt kan vistas 160 dagar i Sverige utan att bli obegränsat skattskyldiga.

Väsentlig anknytning eller faktisk bosättning kan göra dig obegränsat skattskyldig med betydligt färre dagar.

Och 183-dagarsregeln är inte någon alternativ gräns för hur länge du får vara i Sverige. Den används framför allt när beskattningen av arbetsinkomst ska avgöras.

För den som vill planera rätt inför 2027 blir därför kalendern viktigare än någonsin – men den måste läsas tillsammans med resten av skattereglerna.