Texas har pausat nya datacenterprojekt i elnätets anslutningsprocess medan myndigheterna granskar hur många av dem som faktiskt kommer att byggas. Bakgrunden är en explosionsartad ökning av effektansökningar som i delar av USA passerat 700 gigawatt. Problemet är att samma datacenter kan förekomma på flera platser, sakna finansiering eller aldrig bli verklighet. Även Sverige brottas redan med samma grundfråga.

Texas har blivit ett av världens tydligaste exempel på hur AI-boomen håller på att förändra energisystemet.

Efterfrågan på el från planerade datacenter har vuxit så snabbt att delstatens nätoperatör ERCOT nu granskar projekten innan de får gå vidare i anslutningsprocessen.

Det betyder inte att befintliga datacenter stängs av eller kopplas bort från nätet. Pausen gäller nya projekt som söker mycket stora mängder effekt och som ännu inte har verifierats.

Bakom beslutet finns en allt större fråga för amerikanska nätbolag: Hur mycket av den påstådda datacenterboomen kommer faktiskt att byggas?

Över 474 gigawatt står i kö i Texas

Siffrorna från Texas visar hur snabbt utvecklingen har gått.

ERCOT:s kö för stora nya elanvändare omfattar mer än 474 gigawatt möjlig framtida belastning. Bara några år tidigare låg motsvarande siffra på omkring en tiondel av dagens nivå.

Omkring 90 procent av de nya effektansökningarna gäller datacenter.

Det är en extrem mängd el. Texas historiska rekord för samtidig elanvändning är långt under den kapacitet som nu efterfrågas i anslutningskön.

Som ett första steg granskas omkring 250–300 projekt som tillsammans representerar cirka 200 gigawatt.

Utvecklarna måste kunna visa att projekten är tillräckligt konkreta för att gå vidare. Projekt som inte kan styrka exempelvis tidsplaner, markförhållanden och ekonomiska förutsättningar riskerar att inte få den efterfrågade nätkapaciteten reserverad.

Över 700 gigawatt i amerikanska ansökningar

Texas är inte ensamt.

En kartläggning från Reuters visar ansökningar om mer än 700 gigawatt ny effekt från stora elanvändare i flera delar av USA. Datacenter står för en stor del av efterfrågan.

Det är mer än tio gånger den uppskattade elförbrukningen från dagens amerikanska datacenter.

Men siffran betyder inte att USA snart kommer att behöva ytterligare 700 gigawatt el för AI.

Tvärtom är just det problemet som nätbolagen nu försöker lösa.

Ett planerat datacenter kan söka anslutning på flera möjliga platser samtidigt. Ett annat projekt kan ligga mycket tidigt i utvecklingen, innan finansiering eller slutkund finns på plats.

Ytterligare projekt kan helt enkelt aldrig bli byggda.

När allt detta läggs i samma kö kan efterfrågan på papperet bli betydligt större än den efterfrågan som slutligen når elnätet.

När hårdare krav införs försvinner projekten

Det finns redan exempel på hur kraftigt siffrorna kan förändras när nätbolag börjar kräva mer av utvecklarna.

Hos energibolaget Exelon minskade den datacenterlast som bedömdes ha hög sannolikhet att faktiskt bli verklighet med omkring 40 procent efter att bolaget började kräva tydligare ekonomiska säkerheter.

Hos AEP Ohio sjönk den potentiella lasten ännu mer när hårdare regler infördes.

Utvecklarna fick bland annat lämna större ekonomiska garantier, betala för nätstudier och visa större vilja att faktiskt binda sig till den kapacitet de efterfrågade.

Många projekt försvann då ur kön.

I Pennsylvania finns ett liknande mönster. Ett stort antal datacenter har presenterats eller planerats, men betydligt färre har kommit så långt att de sökt de tillstånd som krävs för att bygga.

Det är den typen av projekt som ibland beskrivs som ”ghost demand”, eller spökefterfrågan.

Begreppet betyder inte nödvändigtvis att projekten är bluffar. Det beskriver snarare efterfrågan som finns i systemens prognoser men som kanske aldrig blir verklig.

AI-boomen är däremot inte påhittad

Det vore samtidigt fel att dra slutsatsen att AI-boomen i sig är luft.

Teknikbolagens investeringar i datacenter och AI-infrastruktur är enorma och fortsätter att växa.

De största globala teknikbolagens investeringar översteg 400 miljarder dollar under 2025 och väntas öka kraftigt även under 2026.

Kapaciteten i de mest avancerade AI-datacentren har samtidigt mer än tredubblats på bara ett och ett halvt år.

Den globala elförbrukningen från datacenter steg omkring 17 procent under 2025. För datacenter som framför allt används för AI ökade förbrukningen betydligt snabbare.

IEA räknar i sitt huvudscenario med att världens datacenter kan öka sin elförbrukning från omkring 485 terawattimmar 2025 till cirka 950 terawattimmar 2030.

Den verkliga efterfrågan växer alltså snabbt.

Problemet är att planerna växer ännu snabbare.

Därför kan spökprojekten bli dyra för elnätet

För ett elnät spelar skillnaden stor roll.

Datacenter kan byggas betydligt snabbare än nya kraftledningar, transformatorstationer och kraftverk.

Om ett nätbolag utgår från att hundratals gigawatt ny efterfrågan verkligen kommer kan det behöva planera investeringar många år i förväg.

Om en stor del av projekten sedan aldrig byggs riskerar nätet att dimensioneras efter förbrukning som inte existerar.

Det motsatta problemet är också möjligt.

Om nätoperatörer misstror ansökningarna för mycket och skjuter upp investeringarna kan verkliga datacenter i stället skapa akuta flaskhalsar.

Resultatet kan bli hård konkurrens om nätkapaciteten och i vissa områden högre kostnader för elsystemet.

I det amerikanska PJM-systemet har den snabbt växande datacenterlasten redan pekats ut som en viktig drivkraft bakom kraftigt ökade kostnader på kapacitetsmarknaden.

Det betyder däremot inte att varje nytt datacenter automatiskt höjer elpriset.

I områden där det finns gott om produktion och nätkapacitet kan en stabil stor elkund även förbättra utnyttjandet av befintlig infrastruktur.

Problemet uppstår främst när efterfrågan växer snabbare än produktionen och nätet hinner byggas ut.

Sverige har nästan 7 000 MW datacenter i kön

Texas kan kännas långt från den svenska elmarknaden, men själva problemet finns redan här.

Den 10 augusti 2026 hade Svenska kraftnät ansökningar om totalt 24 924 megawatt ny elanvändning i transmissionsnätets anslutningskö.

Av detta stod datacenter för 6 984 megawatt.

Som jämförelse ligger Sveriges högsta samtidiga elförbrukning under kalla perioder på ungefär 25 000 megawatt.

Sverige och Texas	Effekt i anslutningssystemen
ERCOT:s totala kö för stora elanvändare	Över 474 GW
Första Texas-granskningen	Cirka 200 GW
Svenska kraftnät, all ny elanvändning	24 924 MW
Svenska kraftnät, datacenter	6 984 MW

De svenska datacenterprojekten i kön motsvarar alltså nästan 28 procent av Sveriges nuvarande topplast.

Det betyder inte att 6 984 megawatt datacenter kommer att kopplas in samtidigt.

Siffran visar den maximala effekt som projekten har sökt om och innehåller projekt på olika utvecklingsstadier.

Just därför har även Sverige börjat ställa hårdare krav.

Svenska kraftnät rensar redan i kön

Svenska kraftnät införde mognadskrav för nya anslutningar under 2024.

Den som vill reservera stora mängder nätkapacitet behöver kunna visa att projektet är tillräckligt långt framskridet. Bland annat granskas projektets finansiering, tidplan och nödvändiga tillstånd.

Syftet är att nätkapacitet inte ska låsas av projekt som aldrig blir verklighet.

Effekten går redan att se.

Under 2025 kom mer än 9 000 megawatt nya ansökningar om elanvändning in till Svenska kraftnät. Omkring hälften av den nya efterfrågan kom från datacenter.

Trots det minskade den totala kön för ny elanvändning med nästan 10 000 megawatt under året.

Aktiv köhantering, mognadskontroller och borttagning av dubbelbokade projekt var några av orsakerna.

Den svenska modellen är alltså inte lika dramatisk som den aktuella pausen i Texas, men grundproblemet är detsamma.

Nästa AI-flaskhals kan vara elen

Under de första åren av den generativa AI-boomen låg mycket av diskussionen på tillgången till avancerade Nvidia-chip.

Nu flyttas flaskhalsen allt tydligare mot själva infrastrukturen runt chipen.

AI-servrar behöver enorma mängder el, kylning, transformatorer och nätkapacitet.

Därför kan frågan om vilka datacenter som verkligen ska byggas få betydelse långt utanför teknikbranschen.

För nätoperatörerna blir det avgörande att skilja mellan verkliga investeringar och platshållare i anslutningsköerna.

För politikerna handlar det om hur snabbt ny elproduktion och nya nät ska byggas.

Och för elkunderna handlar det ytterst om vem som ska bära kostnaden när infrastrukturen måste byggas ut för en ny industri vars verkliga storlek fortfarande är svår att bedöma.

Texas visar hur extremt problemet kan bli när efterfrågan på papperet springer långt före verkligheten.

Sverige har ännu inte samma omfattning, men med nästan 7 000 megawatt datacenter redan i Svenska kraftnäts kö är frågan långt ifrån bara amerikansk.