Kriminella nätverk använder hawala för att flytta och tvätta pengar utanför det vanliga banksystemet. En ny europeisk granskning visar hur omfattande nätverken kan vara och att Sverige finns med i flödena. Svenska myndigheter har samtidigt pekat ut hawala som en högriskmiljö för penningtvätt och terrorfinansiering, medan Finanspolisen bedömer att den bredare marknaden för så kallad underground banking omsätter miljardbelopp varje år.
Det kan börja med en bunt kontanter i Sverige och sluta med att motsvarande summa betalas ut i ett annat land.
Däremellan behöver pengarna aldrig passera en svensk bank.
Det är den grundläggande idén bakom hawala, ett gammalt informellt betalningssystem som används helt lagligt av miljontals människor runt om i världen, men som också har blivit attraktivt för kriminella nätverk.
En ny granskning från European Broadcasting Union, EBU, visar hur omfattande sådana nätverk kan vara i Europa. I en enda krypterad WhatsApp-grupp fanns 532 förmedlare, och journalisterna analyserade under nio månader över 82 000 meddelanden och betalningar värda hundratals miljoner euro.
Sverige finns bland länderna i materialet.
Samtidigt har svenska myndigheter under flera år varnat för att hawala kan utnyttjas för bland annat penningtvätt, narkotikahandel, människosmuggling och terrorfinansiering.
Så fungerar hawala
Hawala kan enklast beskrivas som ett system där värdet på pengar flyttas utan att själva pengarna nödvändigtvis gör det.
En person i Sverige kan exempelvis lämna 100 000 kronor till en hawalaförmedlare.
Förmedlaren kontaktar sedan en annan person i det land där pengarna ska betalas ut. Mottagaren identifierar sig på något överenskommet sätt, exempelvis med en kod, och får motsvarande summa i lokal valuta.
Den svenska förmedlaren har då inte skickat de ursprungliga 100 000 kronorna till mottagarlandet.
I stället har en skuld uppstått mellan de två förmedlarna.
Den skulden kan regleras senare.
Det kan ske genom att betalningar i motsatt riktning kvittas mot varandra, genom större banköverföringar, kontanter, handel med varor, kryptovalutor eller andra värden.
Det är där en av hawalas stora skillnader mot en vanlig banköverföring finns.
| Hawala | Vanlig banköverföring |
|---|---|
| Värdet kan flyttas genom skulder mellan förmedlare | Pengarna flyttas mellan registrerade konton |
| Betalningen kan börja och sluta med kontanter | Betalningen registreras i banksystemet |
| Skulder kan kvittas långt senare | Transaktionen skapar en direkt betalningskedja |
| Delar av flödet kan ligga utanför banksystemet | Banken registrerar avsändare och mottagare |
| Kan vara helt lagligt med rätt tillstånd | Bedrivs inom det reglerade banksystemet |
Hawala används bland annat för remitteringar till länder där banksystemet fungerar dåligt, bankkonton är ovanliga eller överföringar är dyra och långsamma.
Det betyder att hawala i sig inte är ett kriminellt system.
Problemet uppstår när samma struktur används för brottspengar.
Kriminella kan flytta värden utan en tydlig banköverföring
För kriminella finns en uppenbar fördel.
En direkt banköverföring lämnar normalt en lång rad elektroniska spår.
Banken kan se vem som skickar pengar, vem som tar emot dem, vilka konton som används och när betalningen genomförs. Transaktioner kan stoppas, rapporteras och i efterhand granskas av polis och andra myndigheter.
I ett hawalasystem kan mycket av den kedjan saknas.
Föreställ dig att ett kriminellt nätverk har stora mängder kontanter från narkotikaförsäljning i Sverige.
Samtidigt behöver en annan person eller organisation få motsvarande värde utbetalt i ett annat land.
Pengarna behöver då inte skickas direkt mellan de båda.
Hawalaförmedlare kan i stället matcha olika behov mot varandra och bokföra skulder inom nätverket.
Det gör det betydligt svårare att följa den ursprungliga pengens väg.
EBU kartlade hundratals hawalaförmedlare
I den nya EBU-granskningen av hawala och organiserad brottslighet har journalister följt ett stort europeiskt nätverk under omkring två år.
En central del av materialet var en krypterad WhatsApp-grupp där 532 förmedlare ingick.
Över 82 000 meddelanden analyserades under nio månader.
Betalningarna som passerade gruppen uppgick enligt granskningen till hundratals miljoner euro.
Sverige förekommer bland de länder där betalningar skickades eller togs emot.
Granskningen visar samtidigt hur systemet kan fungera över nationsgränser utan att en vanlig internationell banköverföring motsvarande varje enskild betalning behöver genomföras.
Hawalaförmedlarna tjänar pengar genom avgifter och växlingsmarginaler. Avgifterna kan enligt EBU ofta ligga på några procent men varierar kraftigt beroende på destination, risk och tillgången till pengar på respektive plats.
Svenska myndigheter har länge sett stora risker
Det nya avslöjandet kommer inte ur ett vakuum.
Svenska myndigheter har under flera år pekat ut hawala som ett område med mycket hög risk för penningtvätt.
I Sveriges nationella riskbedömning från 2022 placerades hawala på den högsta risknivån, fyra av fyra, både när det gäller hot och sårbarhet för penningtvätt och finansiering av terrorism.
Den då uppskattade betalningsvolymen i den reglerade hawalasektorn låg på miljardbelopp per år.
Finansinspektionen identifierade vid den tiden omkring 42 aktörer som erbjöd hawalatjänster och uppskattade den legitima och registrerade delen av marknaden till omkring två miljarder kronor per år.
Siffrorna är från 2022 och ska inte läsas som en aktuell kartläggning av hela den svenska marknaden 2026.
Den svarta delen av ekonomin är av naturliga skäl betydligt svårare att mäta.
Finanspolisen: miljardbelopp genom parallella banksystem
En färskare bild kommer från Finanspolisens rapport om underground banking i Sverige från 2025.
Underground banking är ett bredare begrepp än hawala och omfattar flera typer av kriminella finansiella mellanhänder.
Hawala är ett av arbetssätten.
Finanspolisen bedömer att hundratals kriminella aktörer i Sverige använder sådana mellanhänder.
Hundratals miljoner kronor bedöms hanteras löpande och den samlade omsättningen inom underground banking uppskattas sannolikt till miljardbelopp per år.
Det betyder inte att alla dessa pengar skickas genom hawala.
Men det visar storleken på den parallella finansiella marknad där hawalasystem kan användas tillsammans med bland annat kontanter, bankkonton, kryptovalutor och internationella mellanhänder.
100 miljoner kronor fördes genom hawala i svenskt fall
Ett av de tydligaste svenska exemplen finns i den stora utredningen kring växlingskontoret Worldexchange på Södermalm i Stockholm.
I samband med utredningen åtalades flera personer för bland annat grova penningtvättsbrott och narkotikabrott.
Åklagaren uppgav att hawalaöverföringar på omkring 100 miljoner kronor omfattades av åtalet.
Vid polisens tillslag hittades dessutom omkring 15 miljoner kronor i kontanter, bland annat i gömda utrymmen.
Utredningen kunde koppla delar av pengaflödena till kriminella nätverk och information från den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat.
Regeringen har senare hänvisat till samma fall och beskrivit hur omkring 100 miljoner kronor på ungefär ett och ett halvt år hade förts utomlands genom hawala.
Fallet visar vilken kapacitet en enskild svensk verksamhet kan ha när hawala används för att hantera mycket stora summor.
Narkotika, vapen och annan grov brottslighet
Pengar är en central del av nästan all organiserad brottslighet.
Det räcker inte att sälja narkotika eller bedriva annan illegal verksamhet.
Vinsterna måste också kunna förvaras, flyttas, växlas och användas utan att myndigheterna kan beslagta dem eller följa dem tillbaka till brottet.
Finanspolisen beskriver kriminella finansiella mellanhänder som serviceorganisationer för andra kriminella.
De kan hantera betalningar kopplade till narkotika, vapen och annan grov organiserad brottslighet.
I polisens material från Encrochat har hawala förekommit när internationella narkotikaaktörer försökt flytta eller tvätta pengar mellan olika länder.
Det innebär att hawalanätverket inte alltid själv behöver vara inblandat i narkotikahandel eller andra brott.
Dess roll kan i stället vara att lösa det finansiella problemet åt dem som begår brotten.
Hawala används även vid människosmuggling
EBU:s granskning visar också hur hawala kan användas inom människosmuggling.
Där kan systemet få ytterligare en funktion.
En migrant eller dennes familj kan lämna pengar till en hawalaförmedlare. Pengarna hålls sedan inom nätverket tills personen har kommit fram till den överenskomna destinationen.
Först därefter frigörs betalningen till smugglaren.
Hawala fungerar då ungefär som en informell depositionstjänst.
Det minskar risken för kunden att betala hela beloppet i förväg, samtidigt som smugglarorganisationen kan få betalt i ett annat land utan en direkt spårbar överföring mellan parterna.
Säpo har varnat för terrorfinansiering
Hawala förekommer även i svenska riskbedömningar kring terrorfinansiering.
Säkerhetspolisen har tidigare pekat på att systemet kan användas för att flytta pengar till organisationer och personer i miljöer där vanliga banker saknas eller där kontrollen är svag.
Det innebär inte att vanlig hawalaverksamhet har någon automatisk koppling till terrorism.
Tvärtom används systemet i stor omfattning för legitima överföringar mellan privatpersoner och familjer.
Men samma egenskaper som gör hawala användbart i länder med dålig finansiell infrastruktur gör det också möjligt att utnyttja för att flytta pengar utan samma insyn som i det reguljära banksystemet.
Därför är hawala svårt för myndigheterna att stoppa
Det finns flera skäl till att hawala är svårt att övervaka.
Det första är avsaknaden av en sammanhängande transaktionskedja.
Om en person lämnar 50 000 kronor kontant i Sverige och en annan person får motsvarande värde i ett annat land behöver någon direkt betalning mellan Sverige och mottagarlandet aldrig ske.
Det andra är kvittningen.
En hawalaförmedlare som är skyldig en kollega pengar kan kvitta skulden mot hundratals andra betalningar.
Det kan göra det mycket svårt att avgöra vilken transaktion som motsvarar vilken ursprunglig insättning.
Det tredje är att flera olika betalningsformer kan blandas.
Kontanter kan kombineras med vanliga bankkonton, företag, kryptovalutor, handel och internationella mellanhänder.
Polisen har beskrivit nätverk där olika personer ansvarar för olika delar av processen, exempelvis insamling av kontanter, transporter, växling eller internationella betalningar.
Nyckelpersonerna kan dessutom befinna sig utanför Sverige.
Lagliga och kriminella pengar kan finnas i samma system
Ytterligare en svårighet är att laglig och illegal verksamhet kan existera sida vid sida.
En hawalaförmedlare kan hjälpa privatpersoner att skicka helt legitima pengar till familjemedlemmar.
Samma typ av struktur kan samtidigt användas av en kriminell kund.
Hawalatjänster kan också erbjudas som sidoverksamhet i exempelvis butiker eller andra företag.
För myndigheterna räcker det därför inte alltid att identifiera själva överföringssystemet.
De måste kunna visa var pengarna kommer ifrån och vad en enskild transaktion faktiskt har med brottslighet att göra.
Kontanternas roll är en del av den större diskussionen om den kriminella ekonomin. Hurbra har tidigare gått igenom vad som händer om kontanterna försvinner helt i Sverige.
Hawala är tillåtet men reglerat i Sverige
Hawala är inte förbjudet i Sverige.
Den som kommersiellt förmedlar pengar genom hawala omfattas däremot av svenska regler för betaltjänster och penningtvätt.
Reglerna har dessutom skärpts.
Sedan den 1 juli 2025 krävs tillstånd från Finansinspektionen för valutaväxling och i princip alla betaltjänster som omfattar penningöverföring.
Den 1 mars 2026 infördes också brottet olovlig finansiell verksamhet.
Den som driver tillståndspliktig finansiell verksamhet utan nödvändigt tillstånd kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.
För grovt brott är straffskalan fängelse i mellan sex månader och sex år.
Syftet är bland annat att göra det lättare att komma åt finansiella mellanhänder som tidigare kunnat befinna sig i gränslandet mellan reglerad verksamhet och den kriminella ekonomin.
Hawala kommer sannolikt inte att försvinna
Den legitima efterfrågan på hawala är fortfarande stor.
För människor som skickar pengar till länder där mottagaren saknar bankkonto eller där infrastrukturen är svag kan systemet vara snabbare och ibland billigare än vanliga alternativ.
Därför är myndigheternas problem inte så enkelt som att försöka eliminera själva betalningsformen.
Utmaningen är i stället att skilja den legitima användningen från den kriminella.
EBU:s kartläggning visar samtidigt varför det är svårt.
Ett internationellt nätverk av förmedlare kan flytta enorma värden mellan människor och länder utan att varje betalning motsvaras av en spårbar internationell banköverföring.
För vanliga kunder kan det vara poängen med systemet.
För kriminella är det samma egenskap som gör hawala så användbart.